Citat:
Du skriver att sanningen aldrig är konstant samt att den är synkad med den tid du upplever. För det första förstår jag inte vad du menar med det, så det får du gärna utveckla. Sanningen är aldrig konstant med avseende på vad? Sanningen är aldrig konstant i tiden, i apelsinen, i tanken, etc.? Kan man tänka sig asynkrona (osynkade) sanningar också? Vad skulle det innebära och varför kan de inte finnas?
Jag förklarade mig lite knasigt här. Det jag menar är att sanningen hör ihop med våran uppfattning kring tid. Den ligger både i det förflutna och i framtiden. Du kanske inte förhåller dig på samma sätt till världen imorgon som du gjorde idag. Därför kan vi inte betrakta den som konstant.
Citat:
Precis, jag syftar på att allt du tror dig veta och har byggt mening på är en livslögn, då dina tankar är i ständig rörelse. Det ända du kan vara övertygad om är din existens. För att skapa en mening måste du greppa en fast substans. Annars kan du inte utgå från att ordet "mening" ens har en sann innebörd för dig.
Citat:
varför skulle dessa sanningar vara nödvändiga för ett meningsskapande? Kanske meningsskapandet istället ligger i acceptansen i att du inte kan rå över dessa fasta hållpunkter men trots det lyckas hålla dig på en bana i livet?
Det här var klokt sagt, men om du betraktar "banan" inser du att den ändras hela tiden. När du inte kan förutspå vad som ska hända, hur ska du då sätta mening i den? Det ända som för mig är meningsfullt är kärleken, eller euroforiska känslor överlag. Man vet hur de känns inombords. Det fyller upp en. Man glömmer meningen. Meningen kanske är att vara genuint glad?
__________________
Senast redigerad av Soxi 2016-01-28 kl. 19:27.
Senast redigerad av Soxi 2016-01-28 kl. 19:27.
