Citat:
Ursprungligen postat av
Schwanz
Detta har inget med något att göra men min personliga teori till varför Catrin fortsatt blogga (fram tills nyligen) trots skit är att hon vill rena sig själv. Är visserligen för att hon vill ha uppmärksamhet men jag tror att det främst hänger på att hon vill sona sig själv. Skriver hon att hon är en bra mamma, att hon har fullt upp, hade skitkul så tror hon på det. Hon tror på varje ord hon skriver. En frisk människa med skam och skuld hade dragit sig undan och skulle aldrig ha ett öppet instragramkonto exempelvis. Det jag vill säga är att hon kräver uppmärksamhet (för att hon är störd) för att hon varje dag måste visa för andra men främst för sig själv hur bra hon är. Vi skäms över det hon skriver och gör (rulltårtsttårta) men hon tror på det! Hon får en kick av att känna sig duktig, mammig, vänskaplig! Diskussionen har varit att hon är medveten om det hon skriver. Hon vill visa att hon är en bra mamma för att hon hoppas på att gå fri osv.
Njae, jag vill mena att hon är så på självisk i sitt tänkande så anledningen till #familyfirst med mera beror på att hon kompenserar sitt negativa beteende med ett hon uppfattar som positivt.
Man kan se detta i början på hennes bloggande, hon hatar allt hon inte och är bekant med för att sedan kompensera. Jag fick direkt känslan av att hon var avundsjuk och svartls på andra ensamstående mammor genom att fördöma dessa. I nästa sekund gjorde hon allt och lite till för att överträffa dem. kompensation! #haters
Det här var ett jätteintressant inlägg!
Hade inte tänkt på Catrins agerande på det här sättet förut men tror att du kan ha rätt i att hon skriver som hon gör för att övertyga sig själv i första hand.
Mina tankar går direkt till det lilla jag läst om vittnespsykologi. När ett vittne berättar om händelseförloppet första gången så hämtas informationen ur minnet av själva händelsen. Men när vittnet ska berätta om samma händelseförlopp en andra gång så hämtas informationen ur minnet från första gången vittnesmålet gavs snarare än ur minnet av själva händelseförloppet. Ju fler gånger vittnet har återgett sitt vittnesmål, desto mer är vittnesmålet en återberättelse av tidigare vittnesmål. Till slut kan minnet av själva händelsen i princip vara utraderat men minnena av att ha beskrivit den finns kvar.
Allt det här sker såklart på ett undermedvetet plan. Vittnet har (till skillnad från Catrin) inte nödvändigtvis en vilja att ersätta det ursprungliga minnet med en modifierad version av detsamma men nästan alltid är det vad som sker.
Oavsett om Catrin förstår vad hon gör eller inte så tror jag att det är effektivt! Har man sagt att man är någonting tillräckligt många gånger så börjar man tro på det. Har man dessutom tusentals bilder och IG-inlägg m.m. som bekräftar ens förvridna verklighetsbild så måste det vara jättesvårt att inte ha övertygat sig själv.