Skadligt att vara rik?

Jag har tänkt på detta på senaste tiden. Det är min relativa fattigdom som gör att jag överhuvudtaget rör på mig. Jag går till jobbet, handlar, lagar mat och städar osv. Om jag hade varit rik hade jag rationaliserat bort alla dessa tråkiga aktiviteter. Det hade medfört att jag bara suttit hemma och druckit sprit och fått allt serverat på ett silverfat. Det hade nog varit fruktansvärt destruktivt. Vad säger ni om detta?

De e exakt likadant förutom att du har mer pengar.

Så är det för mig.
Enda skillnaden nu från då är att jag har en nyare bil.

Är man rik kan man fokusera mer på att göra saker man tycker om att göra, istället för att fokusera på vad som är nödvändigt att göra.

Bekant som föddes rikt och fick sedan post hos sin farsas företag. Fått höra från honom att stortsett blir pengar en nollfaktor efter man kommit till den punkt där man kan spara samma summa som man spenderar månadsvis(hyra, mat, krogbesök etc.) samt ha en tusenlapp över. Sist vi hördes vid så tjänade han 35 tusen efter skatt i månaden.

Nu ska vi gå tillbaka långt i tiden. Min pappas farfar ägde mycket skog och mark i Finland. När pappas farmor och farfar dog så fick min farmor och farfar ärva detta, alltså min pappas föräldrar. I sin tur fick min pappa ärva all skog och mark när hans föräldrar dog.

Alla pappas släktingar var bosatta i Finland och pratade inte ett ord svenska. Pappa flyttade till Sverige i ungdomsåren, började jobba på industri och efter 30 år på samma industri så fick han erbjudandet om att börja studera för att efter studierna komma tillbaka till arbetsplatsen som chef. Han behövde lära sig mycket om matematik och ekonomi, eftersom han knappt kunde räkna ut 2+2 utan miniräknare.

Sagt och gjort. Han började få fina löner som chef och eftersom varken jag eller min bror har några intressen av skog i Finland så sålde våran pappa av all skog och mark för stora summor pengar (miljoner) till någon som höll på med skog och renar. (såklart)

Varken min pappa, hans föräldrar eller deras föräldrar har levt något rikare liv. Jag och min bror har alltid bott fint, hade roliga leksaker som skotrar, crossar, vattenskotrar, fick snygga bilar och diverse annat. När vi gick på gymnasiet hyrde våra föräldrar varsina lägenheter åt oss i närheten av skolan. Ja, det var som att våra föräldrar eller iallafall pappa kompenserade upp oss med alla leksaker som han inte fick när han var yngre.

Han själv lever inget flashigt liv, nu har han slutat jobba och är i 60 års åldern, fick ett avgångsvederlag som är värt runt 2 miljoner kr utdelat under 3 års tid. Han åker förvisso en fin bil, men prutar när han köper kläder i vanliga klädbutiker, köper alltid kycklingklubbor eftersom det är billigare än filéer, kör kontantkort och en 10 år gammal knappmobiltelefon osv, åker runt till flera olika butiker för att handla dom billigaste matvarorna, han behöver glasögon men köper hellre 10 par billiga på Statoil än 1 par rejäla från Synsam.

Ligger inte och latar sig om dagarna, går alltid upp tidigt och hittar något att göra. Tvätta taket på huset, klippa gräsmattan, bygga hyllor i garaget och fiskar. Han tränar även en del med hemmagjorda vikter som han gjort av dunkar som han fyllt med vatten. Ja han håller sig sysselsatt och är fortfarande väldigt noga med vart varenda krona går. Det enda han faktiskt har unnat sig som kostat mycket pengar (förutom en fin bil) är ett nybyggt hus i Finland som han nu flyttar till permanent inom kort.

Observera: med rik menar jag här en man som har råd med betjänt och kock osv så man slipper göra de tråkiga sakerna.

En rik man är en fattig man med pengar.

Det är inte så himla mycket ändå. Jobbar du som trader på typ Nordea tjänar du bättre.
Skillnaden är väl att du får jobba 50-60 timmar i veckan på den positionen.

Har hört det där så många ggr i det här landet att jag undrar vafan det är fel på folk.
Om du är ekonomiskt oberoende och det bästa du kommer på är att sitta hemma och dricka pilsner så förtjänar du och många med dig inte rikedom, fortsätt du gå till ditt sketna kneg och slit ut kroppen bara för att "arbetskamraterna är så goa".

Man måste vara totalt fantasilös och leva under en sten om man inte kan se vilka möjligheter pengar för med sig.

Ut och res, upptäck saker, festa, knulla brudar, köp feta bilar, starta välgörenhet, investera i nya spännande projekt eller vafan sätt dig ner på en strand och gör ingenting.....

Begriper inte folk som är 90-år, dör, och har pengar kvar på kontot. Levt som fattiglappar ett helt liv och lämnar arv till snorungar som lämnat dom att ruttna på ålderdomshem.

Du verkar totalt inköpt på svenska motsvarande av "the american dream".

Rent evolutionärt så har människan i aldrig fått något serverat på fat utan varit tvungen att arbeta för det. När det väl sker nu i dagens industriella samhälle rubbar det ens "power process" som Ted Kaczynski hade sagt. Alltså ens naturliga mål i livet.

Du kan läsa mer här
https://en.wikipedia.org/wiki/Ted_Ka...d_social_views

Väl rik finns det inget som får en att gå upp på morgonen. Det finns inget konkret att arbeta i livet för, då allt är redan uppnått. Vad rika personer gör rent psykologiskt för att klara av det och rent av inte ta självmord är att de själva skapar artificiella driv bara för att ha något mål att arbeta emot och få tillfredsställelse ifrån. Men den naturliga driftkraften inom oss kan inte ersättas. Oftast leder hela den här situationen till depression, ångest, dekadens, perversitet, med blandning andra psykologiska problem. Vi ser att det här är vanligt bland rika i dagens samhälle och även vanligt bland de adliga under medeltiden.

Läs Ted Kaczynskis "Industrial society and its future". Väldigt intressant text.

Jag tror inte pengar alls ger lycka. Du menar alltså på allvar att du skulle bli lyckligare av exempelvis "feta bilar" (pluralis?!?!). Min tes är att jag skulle bli fruktansvärt lat och destruktiv.

Väl skrivet inlägg. Det är det här jag menar.