24 år gammal okysst oskuld

Nej just det.
Du får börja studera istället. Blir det i höst? Eller det kanske inte heller kommer bli av?






Jaha.






Bara gör det. Du kommer lära dig skitet efter ett tag.






Jaja. Du kom med en bortförklaring igen till varför du inte ska träffa imiron i helgen. Jag tror inte att det kommer bli av.






Hallå. Det finns över 4 miljoner kvinnor i Sverige. Jag är säker på att åtminstone en av dessa damer vill bli påsatt av dig.






Du behöver inte ha haft ett förhållande för att du ska ha en typ av tjej du gillar.
Du kanske föredrar korta tjejer över långa, blondiner över brunetter, mer lugna kvinnor över kvinnor som är mer utåt, usw.
Förstår du vad jag menar?






Varför?






Okej. Tror du någon bryr sig om hundra år? När alla kvinnor du försökt ragga upp men kanske dissat dig, mm. är döda!
Ingen kommer veta detta om hundra år. Satsa!!






Okej. Synd.






Nej det är jag inte.






Nej.
Jo det kan jag tänka mig.
Men om du spenderar en del tid på feministmöten så kan jag förstå att du träffar på en del feminina män.






Ja, det är grymt! Enkelt att få brudar. De gillar mansgrisar.






Ok, jag tror inte att jag kommer lägga ner så mycket mer tid på denna tråden. Du gör inga framsteg, provar inte de råden vi ger dig.






PASSA DIG!






Då får du väl förbli oskuld resten av ditt liv.






Jo, du vill ha en riktig jävla feministbrud som hatar dig för att du är man!!


//Siegestor

Var ska man börja..? Jag förstår att du känner dig otillräcklig och att hela världen är emot dig. Men ska du bara ge upp för det? Kommer det få dig att må bättre? Du kan inte ändra på det förgångna, men du har hela din framtid i dina egna händer. Oavsett depression, asperger och ja, lathet, så har du din framtid i dina egna händer. Bara du. Fortsätt att ge upp vid minsta motgång som du gör nu så kommer ingenting att förändras till det bättre. Om du ger ditt bästa i alla lägen kan du alltid åtminstone se dig själv i spegeln och vara stolt över dig själv, oavsett om du lyckats eller misslyckats med det du tagit dig an. Ditt val.

Nåväl.. Nog med peptalk för en stund. Jag förstår verkligen inte vad som kan ha varit så fysiskt utmattande på Biltema för en ung man?? Förklara snälla du. Fick du lyfta ett par lådor som vägde över 20 kg? Var du tvungen att gå sammanlagt ett par km varje dag?
Du säger att du vill ha något administrativt yrke. Men tidigare i tråden vill jag minnas att du har sagt att du har stora svårigheter med att koncentrera dig längre stunder? Hur ska det gå ihop? Ett enklare och mer fysiskt yrke kanske ändå är det som passar dig bäst i slutändan?


Tråden är 130+ sidor.. Visst, på sina ställen har det utbrutit sidodiskussioner med långa psykologiska utläggningar som kanske inte varit speciellt givande. Men kom igen.. Inte ett enda tips? Jag tror snarare det är som så att du inte har varit beredd att utmana dig själv till att prova ens ett av alla tips du har fått. Allt måste hela tiden vara på dina villkor. Minsta motståndets lag verkar vara helig för dig. Men som jag och så många andra påpekat för dig - verkligheten och tjejerna som lever i den skiter fullständigt i om du gillar dessa regler eller ej. De kör bara på och om du väljer att leva som du alltid har gjort så kommer du bli kvar på perrongen.


Nej, aspergers har jag inte, så långt är du rätt ute. Du har däremot jävligt fel angående depression. Jag har x antal år bakom mig där jag under långa stunder bara har velat fly från mig själv och verkligheten med sömn, alkohol och, när det var som värst, tanken på att avsluta det hela. Så du kan lita på att jag vet hur förlamande det är att vara deprimerad.. Åter till ämnet och nu blir jag både arg och frustrerad på dig igen. Du har all jävla anledning att ta tåget till sthlm!!! Ensam! Du måste öva på sådana saker för att en dag kunna kalla dig vuxen på riktigt. Jag tog mig helt ärligt för pannan när jag läste ditt svar angående det här, herrejävlar Markunator. I skrift framstår du som vältalig och vettig. Ljudfilen du la upp var en positiv överraskning. Men när man läser dina "motiveringar" till att inte göra sådana här busenkla saker, som typ alla andra vuxna gör utan att ens reflektera över det, så börjar man tappa lusten till att försöka hjälpa dig. Helt seriöst. Ska din kusin, eller mamma, hålla dig i handen om du en vacker dag hittar en tjej som vill ligga med dig? Ska de stå bredvid och klappa dig på huvudet samtidigt som du (eller någon av dem..) riktar snorren rätt? Nej, se nu till att ge dig ut i världen lite mer på egen hand. Hade det inte varit en skön känsla? Att du själv bestämmer över ditt liv och din frihet som vuxen?

Och så sista punkten.. Varför ska du ens försöka..? Du har aldrig tänkt tanken att det kan hjälpa dig hitta ett annat jobb i framtiden? Om du hade bitit ihop och gjort ditt bästa under de veckorna eller månaderna det handlade om så hade din arbetsledare åtminstone kunnat bli en framtida referens till dig. Visst, jobbet kanske inte passade just dig och det höll ni båda med om. Men då kan han eller hon säga till framtida arbetsgivare att; "Markus var hos oss under den här tiden och han gjorde ett gott intryck genom att alltid göra sitt bästa i alla lägen. Han var alltid i tid, var mån om att lära sig av sina misstag och blev bättre med tiden. Efter praktikens slut kom vi överens om att jobbet kanske inte var helt rätt för honom, men jag kan definitivt rekommendera honom då jag känner mig säker på att han kommer göra ett gott jobb med andra typer av uppgifter som passar honom bättre."
Men vad gjorde du? Gav upp direkt och klagade på att ett helt vanligt butiksjobb var för tungt och svårt.. Du kanske kommer undan med det på ett annat sätt iom med dina diagnoser. Men det ser ändå inte bra ut och du gör dig själv en stor otjänst. Det måste du förstå. Eller?

Har skrivit det förr men Markus, bara du kan förändra ditt liv och saknar du driv finns det inget någon annan kan göra. Om du fortsätter ger upp innan du ens försökt och bara hemfaller "jag är värdelös" "jag borde aldrig fötts" som orsak så får du sluta be om råd och jobba med en psykolog istället.

De här börjar bli absurt. Du säger att du inte får konkreta vettiga råd. Hela tråden är full. De viktigaste gå ut på två saker. Bli vuxen och självständig samt öva på social interaktion. De är vad som kommer få dig att må bättre, få ett rikare liv med vänner och så småningom sex.

Du får massa konkreta tips och instruktioner. Först kring att börja städa, handla, laga mat, betala räkningar,köpa kläder, resa kontinuerligt själv som alla vuxna. Detta påpekas om och om igen är ett nödvändigt villkor för vänner o relationer. Väldigt få tjejer skulle vilja vara med någon som inte med lätthet fixar sånt.

Sen kring sociala interaktioner. Vi skriver att du måste måsteöva. Du undrar hur. De kommer massa tips. Dels på vad du kan säga och göra rent generellt för att flörta och små prata. Dels på var, när, hur. I kassan på ica, fråga om vägen, prata med hundägare, testa på krogen, gå på fik med din kusin som kan visa dig kroppsspråkssingnaler, du får till och med super generösa förslag att åka och träffa användare. Jag föreslog att vi bara kunde fika på ett tidigt stadium.

Men du fortsätter skriva samma frågor om och om och om igen och gör väldigt lite. Tex som tinder. Frågar hur bilderna ska se ut. Imiron skickar jättetydlig, "bild 1 ska vara, bild 2 ska visa osv" du frågar igen ett par dagar senare, jag klipper in Imirons inlägg och lägger till saker. Några dagar senare exakt samma fråga. Vad ska vi göra av de? Du googlar inte enklaste sak själv och lägger över ansvar på andra.

Skriver inte det här för att du ska må dåligt. Och svara "jag vet jag är värdelös" utan för att de inte kommer att flyga stekta sparvar in i munnen på dig (metafor) utan du måste inse att Du aldrig kommer få det du vill ha om du inte kämpar - du kan men valet är ditt!

Gällande jobb & praktikplats, när du fick din biltema plats, fanns det fler alternativ tillgängliga?
Har du något nytt jobb på gång? Om inte, kontakta din handledare asap.

Vad hände egentligen på biltema? Sa din chef att det inte gick bra? Eller var det den fysiska utmaningen? Vantrivs med kollegor?

För dit eget bästa, prova på saker, gör bort dig, gör misstag, var klantig, skön, utmana dig själv. Skaffa jobb och hobbies!

Börja idag med att prata med folk, spelar ingen roll vem. Bara prata med så många som möjligt, bara gör det. Du kommer utvecklas, i början är det svårt, men det går över.

Du kommer få så mycket självförtroende av det. Ingen ska behöva känna som du. Vi alla är bra på våra egna sätt. Våga bara och du har allt att vinna.

Ja, det har jag väl.


Nej, det fanns inga fler alternativ tillgängliga just då. Förhoppningsvis finns det snart det. Handledaren skulle jobba på det.

Chefen sa att det inte gick bra, ja. Hon sa att jag inte kunde komma ihåg eller förstå de enklaste instruktioner, vilket stämde. Den fysiska utmaningen var också väldigt tuff. Mina kollegor var jag fullständigt likgiltig inför.


Jo, det kommer visst att bli av i höst.


Jo, det kommer visst att bli av - bara inte den här helgen.


Nej. Ingen jag har träffat.


Jag har ingen typ!


P.g.a. hur det ser ut: man sitter vid bord flera stycken och pratar, och det är ganska hög ljudvolym.


Jag kan inte. Hur fan gör jag ens?!


Ja, det är möjligt att män som inte hatar kvinnor är mer feminina i allmänhet. Jag har ingen aning.


Jag var sarkastisk.


Jag har provat massor med råd. Vilka råd är det jag inte provar?


För vad?


Jag tänker inte åka till Thailand.

Jag tänker inte åka till Thailand.

Jag tänker inte åka till Thailand.

JAG. TÄNKER. INTE. ÅKA. TILL. THAILAND.


Du är så okunnig att det inte är sant.


Jag kommer inte att vara stolt över mig själv om jag misslyckas. Jag kommer att hata mig själv lika mycket som jag gör nu. Jag klarar inte av att göra någonting. Hur ska jag göra för att orka med någonting över huvud taget?


Jag klarar inte av tungt fysiskt arbete. Det passar helt enkelt inte mig. Jag behöver ett lugnare arbete; ett administrativt arbete.


Nej. Om jag t.ex. får mina instruktioner nerskrivna så minns jag dem.



Det där var också fullständigt intetsägande.

Nej, jag har inte fått några tips om hur jag ska prata med tjejer.



Då kan man ju undra varför du ger de "råd" som du har gett hittills...



För femtielfte gången: jag ska göra det när jag åker och hälsar på min kusin. Punkt.


Spelar ingen roll. Jag stod inte ut, och dessutom var jag inget bra på det.


Jag ska göra det senare den här månaden. Kommer inte att ändra på nåt, dock.



Tycker inte jag. De är alldeles för abstrakta.



Det där betyder absolut ingenting.

Hur ska jag bli vuxen? Hur ska jag bli självständig? Hur ska jag öva på social interaktion?


Ja, då är det ju synd att jag inte har fått några konkreta tips, eller hur?


Inte när det gäller att få vänner och en flickvän.



Jag städar, handlar och lagar mat. Jag håller på att lära mig betala räkningar. Jag tänker inte köpa några fler kläder förrän jag har gått ner i vikt (jag har redan köpt några kläder själv). Jag tänker inte resa - själv eller med nån annan - såvida jag inte har en anledning (som t.ex. att besöka min kusin i Stockholm).


Så om jag inte själv åker in till Stockholm kontinuerligt helt utan anledning så vill inte tjejer vara med mig? Ja, det var ju logiskt.


Okej, inget av det där beskriver hur jag flörtar, men hur som helst:

Jag antar att jag kan prata mer i kassan på ICA. Jag behöver inte fråga om vägen; jag har Google Maps. Hundägare brukar jag faktiskt prata med. Jag kan inte gå till krogen själv första gången. På fik med min kusin kan jag säkert göra. Jag vill träffa användare - men inte när de befaller mig att göra det utan när jag vill det.



Okej, det kanske vi kan. Jag minns inte att du föreslog det, men tack!



Den profil jag har nu är bara tillfällig. Jag behöver inte de bilderna än.


Det går inte att hitta ett jobb; jag är en person som ingen någonsin kommer att vilja anställa. Jag har ingen hobby, bara fritidsintressen.

Vi får se. Det kanske också är för tungt för dig. Eller du kanske inte klarar av första hemläxan och bestämmer dig för att skita i det.







Det är inte svårt. Du får ställa in dina planer för helgen och åka och träffa imiron istället.






Ja jag vet att du bara har träffat en tjej som du inte är släkt med så du har ca 4 miljoner kvinnor att plöja igenom. Bara att sätta igång.







Du gillar inte äldre kvinnor med rynkor.
Du föredrar jämnåriga brudar som ser hyfsat bra ut.







Efter eventet då?
Gå fram till en av tjejerna som var söta och fråga om hon vill följa med dig hem? Jag känner just nu att så länge du får någon form av erfarenhet är det bra. Och grejen är som så att om du går fram till en tjej du snackat lite med där och frågar om hon vill följa med dig hem så kommer hon troligtvis dissa dig. Men du vet detta innan och det du behöver just nu är att prata med tjejer.







Gå fram till en tjej som sitter ensam och småprata lite. Om hon kollar dig i ögonen och lyssnar på det du säger och ställer följdfrågor så fråga om hon vill sticka hem till dig och kolla på en serie/film.
Bara gör det! Prova dig fram! Du kommer få dissen, de flesta killar har fått dissen av en tjej.






Jag hatar inte kvinnor. Jag föraktar svenska kvinnor. Det är en stor skillnad.







Men det var inte jag. Var en mansgris så kommer du kunna plocka hem en tjej.






Du gör inte det med tinder. Du går inte till en krog och går fram till en ensam tjej och pratar lite med henne.






Jag vet inte. Du är riktigt otrevlig.






Ok.
Ok.
Ok.
Förbli oskuld då.






Kommer från rätt röv som inte har någon erfarenhet av hur det verkligen är i Sverige.



//Siegestor

Jag klarar inte heller av vanliga arbeten. De passar helt enkelt inte mig. Jag behöver ett lugnare arbete; ett arbete som prins i ett medeltida sagoland helst.

Markunator: Det där var helt obegripligt.

Förlåt, jag var ironisk.



Ett konkret tips om hur du ska få vänner och en flickvän ser inte ut som följer: Gå rakt fram i fem meter, vik höger, gå tre steg, lyft din hand, öppna din mun, säg den och den repliken.

Det finns inga tips som är så konkreta att de med säkerhet utlovar ett visst resultat, inte när det gäller det mellanmänskliga. Istället har du i ett års tid fått en mängd utförliga och detaljerade tips om hur du ska gå tillväga för att optimera omständigheterna; råd om hur du ska bli mer självständig, råd om hur du ska söka jobb, råd om hur du ska sysselsätta dig med dans, råd om ditt utseende, råd om hur du i allmänhet ska tänka och agera, råd om hur du ska närma dig tjejer.

Men du har knappt tagit till dig av något av dessa råd. När du gjort det har du snabbt gett upp eftersom... ja, herregud, du måste se till att få träffa den där psykologen så snart som möjligt.

Men jag är glömsk, säger du.

Skriv då ner alla seriösa råd, gör en lista med dem. Då blir det konkret. Gällande salsan skulle den kunna se ut så här (eftersom du vet hur lätt du har för att ge upp är det bra att ha med din depression i beräkningarna, så slipper du bli besviken):

1. Gå på första lektionen. Bryta ihop och vilja ge upp efter halva tiden.

2. Gå på andra lektionen. Vara nedstämd, kanske glömma bort instruktioner, men ändå stanna lektionen ut.

3. Gå på tredje lektionen. Göra mitt bästa och inte ge upp.

4. Gå på fjärde lektionen. Försöka att bara ha roligt, inte ge upp om det råkar strula.

5. Gå på femte lektionen och efter den bestämma om jag vill fortsätta.

Sedan håller du dig till listan. Du har inget val, inte förrän efter femte lektionen.

Liknande listor kan med fördel användas även på andra områden, som när du får en praktikplats, när du ska företa dig en kollektivtrafikresa, när du ska göra en tinderprofil, etcetera.

Fråga oss om råd gällande dessa listor, men kom ihåg att du måste hålla dig till dem när de väl är skrivna.



Jag har följt den här tråden i ett år. Användare har lagt ner stor energi och mycket tid åt att hjälpa dig. Men en efter en har de tröttnat på att du inte lyssnar, inte har något intresse av att lyssna, kanske inte ens har någon förmåga att lyssna.

En kvinna vill ha en självständig man. Att åka till Stockholm på egen hand är att öva på den självständigheten. Det har vi berättat för dig i flera månader. Men du lyssnar inte. Vi säger att du måste öva. Du lyssnar inte. Vi upprepar att du måste öva. Du lyssnar inte. Istället ältar du ideligen samma frågor, för varje gång lite spydigare, lite oförskämdare, likt en hund som ständigt återvänder till sina spyor.

Vill du träffa en tjej?

Jag antar att du svarar ja. Då måste du bli självständig först.

Vill du bli självständig?

Om du svarar ja måste du öva, du måste träna, du måste ta tag i saker och ting som är jobbiga, du måste kanske till och med misslyckas första gången, du behöver kanske rent av genomleva lidande, känna plågor, få ångest.

Du frågar: Varför måste jag lida?

Livet är i mångt och mycket lidande. Vi kan inte undvika det. Livet är jobbigt, tungt, ibland till och med plågsamt. Det är jobbigt att första gången betala en räkning, det är jobbigt att första gången resa ensam, det är jobbigt att över huvud taget lämna sin bekvämlighet. Det är jobbigt, men det är nödvändigt. Vad du gjort är att i tjugofem år undvika allt som är jobbigt. Därmed har du även undvikit livet.

Är du beredd att lida för att bli självständig och på så sätt träffa en tjej?

Svarar du ja får du lov att skärpa dig.

Svarar du nej är det lika bra att den här tråden blir låst.

Markus, nu ska jag berätta något.

Det finns ingen hemlig sak man säger till tjejer och sen tycker de om en. Det finns inte några fraser man drar och sen blir de attraherade av en. Det är så pass olika beroende på tjej, situation och andra omständigheter att det inte går att säga. Det du efterfrågar FINNS INTE. Det existerar ej. Det finns ingen hemlig kod som kan skrivas ned till enkla konkreta saker man gör. Kort sagt så finns det ingen quick fix, utan du måste jobba jättemycket och vara redo att anstränga dig och lida på kuppen.

Det finns lite olika saker man kan tänka på och du har fått böcker och länkar med det. Det finns även vissa etikettsbrott etc som oftast förstör ens chanser och du har fått länkar och böcker som riktar sig specifikt till aspon.

Min bedömning är att du just nu i princip inte kan attrahera en tjej. Du är JUST NU för dålig på socialisering, avläsning, kroppsspråk och alldeles för osjälvständig för att ha några reella möjligheter att lyckas. Tyvärr. Även om du vi ses och jag säger "tänk på det här och det här och ha den här skjortan" så har du för tillfället inte en chans.

Du har fått mängder med tips på hur du kan öva upp din självständighet men du vill inte utföra övningarna. Arbete var också för ansträngande. Socialisering, kroppsspråk och avläsning kan nästan bara göras med andra människor. Du har fått kurser föreslagna för åtminstone delar av det samt litteratur som tar upp teorin, du har dock inte läst teorin eller gått på kurserna. I slutändan måste du ändå ut och träna på människor. Hur du kan träffa människor har du fått tips på. Diverse kurser och annat.

Du säger att du mer än allt annat vill ligga, och att du vill träffa människor etc. Att åka till Linköping och kunna få en ÄRLIG bedömning gällande kroppsspråk, ögonkontakt, personlig hygien etc och någon som du iaf en dag kunde utföra övningar med, för att inte säga rent allmänt socialisera med och bara sitta på en krog och dricka öl (eller cider) med borde rimma väl med ditt mål. Men du vill inte och kan inte. Varför du inte kan förstår jag inte, jag ser inte vad som skulle vara viktigare. Varför du inte vill, om du nu vill lära dig attrahera flickor så snabbt som möjligt förstår jag inte.

Jag har gett dig alla tips jag kan ge. Både gällande tinder, övningar för att öka din självständighet, förslag på frisyrer och kläder samt olika kurser och böcker du kan läsa gällande socialisering. Det enda som saknas nu är att du börjar försöka. När jag säger åt dig att du måste försöka och slita så säger du "men jag har asperger, ADD och är deprimerad", men det du måste förstå är att det inte är saker jag eller någon annan här kan fixa. Att du har asperger, ADD och är deprimerad ändrar inte att inget händer om du inte börjar ta tag i det (mer än vad du gör) och kämpar.

Tipsen finns i tråden. Om du glömt var kan du läsa igenom hela igen. Det skulle kanske inte skada. Jag är inte arg för hur du formulerat dig, men om du inte är redo att kämpa, göra svåra saker och utmana dig själv i syfte att nå ditt mål är inte jag redo att lägga ner mer tid på att posta samma saker om och om igen för att du ska nå DITT mål.

Imorgon släpps sista minuten biljetter till lördagen. Då kan du få billiga biljetter till Linköping för lördagen. 16:00 är det studentspex i Linköping, jag ska gå, det kostar 150kr för den som inte studerar. Det är jättekul, som en teaterpjäs där publiken är med och interagerar. Om du ändrar dig och kommer fram till att du inte vill missa den här chansen så föreslår jag därför att du försöker komma senast 15:30 så hinner du följa med på spexet.

Näpp.


Jag har träffat betydligt fler tjejer än så.


Japp, det stämmer. Jag skulle emellertid inte säga att jag har en specifik "typ".


Det finns liksom ingen chans att prata med nån på tu man hand då heller. Och det här är ett event som man kan gå ifrån när man vill.


Aldrig i livet att jag frågar henne om det. Vad fan kan det göra för nytta? Hon kommer ju aldrig att säga ja, inte en chans!


Återigen: nej.


Inte för mig, är jag rädd...


Kan du bara glömma.


Jag vågar inte gå till en krog. Det där med Tinder kan jag väl göra, antar jag.


Det är för att jag tycker att du är otrevlig (och en riktigt misogyn typ).


Ja, för att åka till Thailand är ju min enda chans att nånsin bli av med oskulden, eller hur?



Den där meningen var fullständigt obegriplig. Vad fan ska "kommer från rätt röv" ens betyda?!


Fel. Det har jag visst.

För övrigt kan jag inte minnas ett enda råd om hur jag ska tänka och agera eller närma mig tjejer. Inte ett.


Det blir först den 20:e.


Det går inte. Tråden är alldeles för lång, aldrig i livet att jag kommer att orka gå igenom den. Och för vad? För att leta efter det sällsynta ickeluddiga tips som faktiskt är utförligt i dagsläget som jag inte redan har tagit till mig?


Om jag inte fortsätter så är det 1 500 kr ner i sjön, och jag kan absolut inte gå på fem lektioner utan att behöva betala avgiften. Jag ska gå på resten av lektionerna, men tack för dina tips i alla fall.


Jag fattar inte hur man kan göra en lista om de sakerna.


Du har inte ens varit tydlig nog med vad det är för sorts listor jag ska skriva, egentligen.


Jag har aldrig kunnat lyssna.


Jag ska åka till Stockholm på egen hand när jag besöker min kusin.

Jag ska åka till Stockholm på egen hand när jag besöker min kusin.

Jag ska åka till Stockholm på egen hand när jag besöker min kusin.

Jag ska åka till Stockholm på egen hand när jag besöker min kusin.

JAG SKA ÅKA TILL STOCKHOLM PÅ EGEN HAND NÄR JAG BESÖKER MIN KUSIN.


Öva hurdå och med vadå?


Okej. Så vad tycker du att jag ska göra?


Ja, det är jag väl - men vad är det för lidande du pratar om?

Det har jag heller aldrig påstått. Grejen är bara den att jag inte ens har nån grundläggande idé om hur man flörtar med eller ens knyter an till tjejer. Jag hade hoppats att ni skulle kunna ge mig några konkreta tips angående det, men jag var nog dum som trodde det...


Hur kan jag anstränga mig när jag inte ens vet vad jag ska göra?


Jag har flera av böckerna och har börjat läsa länkarna - men vad är det du menar med etikettsbrott? Några såna länkar och böcker minns jag inte.


Det kommer jag aldrig att kunna heller, i så fall. Jag kommer alltid att vara så här.


Vilka övningar är det jag inte har utfört?


Nej, tungt fysiskt arbete var för ansträngande.


Jag har läst Alla får ligga. Jag har läst ett par av artiklarna. Jag vet inte vad det är för kurser du snackar om.

Jag hade tänkt gå till en kurs här i Uppsala, men Hab bedömde att den inte skulle passa mig. Det fanns en annan kurs i Östhammar, men jag ville inte pendla dit varje vecka. Så det blev inget.


Vilka kurser är det du snackar om? På Hab? Eller...?


Imiron. Kompis. Var snäll och lyssna på mig nu:

Jo, jag vill visst komma och hälsa på dig i Linköping nån helg, men...

...inte den här helgen!

Fattar du? Det måste ske efter att jag har åkt till min kusin i Stockholm, vilket troligtvis kan bli nästa helg eller helgen efter det (beroende på när hennes badrum är klart). Helgen efter att jag har varit där, då åker jag gärna hem till dig!

Jag kan inte göra det nu i helgen, för jag har inte fått någon tid att förbereda mig mentalt för det eller planera för det! Du kan inte bara kräva nåt sånt här några få dagar i förväg och förvänta dig att jag ska säga ja; det funkar inte så.

Så: kan vi ta det en annan helg, tror du?


Som otur är kan jag inte minnas dem. Kanske kan jag lyckas hitta dem i tråden.


Det kan jag inte göra.


Jag är ledsen, men jag vill inte komma den här helgen. Det får bli en annan helg, kanske t.o.m. senare den här månaden. Okej?

Har tagit mig igenom tråden. Du har gjort vissa små framsteg, grattis till det! Men med tanke på att dina standardsvar mestadels är "jag kan inte, jag vet ingenting, det kanske jag kan göra någon gång men inte nu" så har jag ett förslag: att nästa gång du tittar eller skriver i tråden är en dag (eller dagen innan) när du faktiskt kan tänka dig att pröva ett konkret förslag från någon vettig person i tråden som försökt hjälpa dig (tex Imiron). Då slipper du problemet att du glömmer vad som skrivits och din tendens att skjuta på allt du behöver öva på att göra. Vi kanske skulle kunna lova att vi börjar med något litet (dvs inte typ åka utomlands)? Kanske kan du också välja vilket område du vill öva på? Typ social grej, resa själv, självständighet osv? Vad tror du om det?