Vi har i uppgift att intervjua människor i olika åldrar om ett ämne och sedan ska man sammanställa alla intervjuer och göra en analys!
Fråga: hur får man A på en sån uppgift?
Vilka saker är bra att tänka på då?
Vilka dem är, om de försöker övertyga ngn(syfte), att dem är primärkällor men har liksom tänkt sådär på risigare uppgifter men det tar mg inte så långt! Hur utvecklar man en källkritisk analys på en sån uppgift??
Vilket ämne (svenska eller samhälle,historia) och vilken nivå läser du? Din fråga kräver att du har koll på kunskapskraven och länkar in dem här. Utan kursplan kan ingen hjälpa dig.
Allmänt om källor:
Vad är det för typ av källa (primär-sekundär)?
Är källan primär som urkunder, historiska skrifter, runstenar osv.
Är den sekundär som författade böcker, tidskrifter, rapporter osv.
Vem har skrivit källan (myndighet, privatperson, forskare, företag)?
I vilken tidsålder skrevs texten? Är det en historisk skrift såsom Snorres Edda? Är det en nyhetstidning från helgen?
Hur såg/ser samhällsklimatet ut på den tiden?
Hur ser källhänvisningen ut i skriften (om det är en sekundärkälla)?
Finns det avvägda motpoler? Finns det någon intressekonflikt?
Hur är källan publicerad (om det är en sekundär skrift)?
Är källan rankad i en av akademins rankinglistor av citerade källor?
En kombination av alla dessa frågor utgör en väldig bra grund för en källkritisk analys. Vi måste dock få information om på vilken nivå du ligger på.
__________________
Senast redigerad av EpicAt 2015-12-02 kl. 18:51.
Vilket ämne (svenska eller samhälle,historia) och vilken nivå läser du? Din fråga kräver att du har koll på kunskapskraven och länkar in dem här. Utan kursplan kan ingen hjälpa dig.
Vilket ämne (svenska eller samhälle,historia) och vilken nivå läser du? Din fråga kräver att du har koll på kunskapskraven och länkar in dem här. Utan kursplan kan ingen hjälpa dig.
Allmänt om källor:
Vad är det för typ av källa (primär-sekundär)?
Är källan primär som urkunder, historiska skrifter, runstenar osv.
Är den sekundär som författade böcker, tidskrifter, rapporter osv.
Vem har skrivit källan (myndighet, privatperson, forskare, företag)?
I vilken tidsålder skrevs texten? Är det en historisk skrift såsom Snorres Edda? Är det en nyhetstidning från helgen?
Hur såg/ser samhällsklimatet ut på den tiden?
Hur ser källhänvisningen ut i skriften (om det är en sekundärkälla)?
Finns det avvägda motpoler? Finns det någon intressekonflikt?
Hur är källan publicerad (om det är en sekundär skrift)?
Är källan rankad i en av akademins rankinglistor av citerade källor?
En kombination av alla dessa frågor utgör en väldig bra grund för en källkritisk analys. Vi måste dock få information om på vilken nivå du ligger på.
Plus det är inte texter jag använt mig utav, utan muntliga källor då jag intervjuat
Kunskapskraven är skit, allt där står är att allt ska va nyanserat.
De gäller att göra såna uppgifter så bra som möjligt, inte att grotta ner sig i några avancerade formuleringar från Skolverket.
Nej, kunskapskraven är inte skit och ja, ordet nyanserat är ett viktigt värdeord i sammanhanget. Självklart använder jag mig av kommentarsmaterialet för att se vad Skolverket menar. Det gör man alltid när man inte har ämnesbehörigheten (eller när man inte riktigt är säker som behörig).
Plus det är inte texter jag använt mig utav, utan muntliga källor då jag intervjuat
Är det historia 1 du läser så skulle jag nog se minst ett C på någon som kan använda sig av en metod som heter transkribering vid behandling av muntliga intervjuer.
Du börjar med att beskriva och diskutera hur du planerade och utförde intervjun. Du diskuterar olika tillvägagångssätt och du värderar dina tankar. Du diskuterar intervjupersonens lämplighet och varför du intervjuade just den personen och inte kollegan. Granska personen från alla vinklar.
Du diskuterar noggrannheten i din transkribering och hur tillförlitlig den är. Var det svårt att höra vad personen sade? Har du missuppfattat ljud och uttal? Hur har du själv tolkat vad personen har sagt? Har du tolkat in något? Skulle en annan person kunna tolka intervjun på ett annat sätt, hur?
Om flera personer tolkar intervjun olika, är då intervjun och kanske din transkribering korrekt?
Vad säger personen? Finns det indikationer på att andra källor har motpoler?
Nu befinner vi oss lite på nivån hos någon som använder intervjuer i sin C-uppsats på universitetet. Här anser jag att A-nivå ligger som högst på gymnasiet.
Härifrån kommer jag att vara rejält tråkig och försöka få dig att förstå hur kunskapskraven är uppbyggda i alla ämnen.
Nedan har jag länkat bedömningsmaterial och elevhäften från NP när det gäller källgranskning och dess användning. Läs A bedömning så får du en helhetssyn på vad läraren söker efter.
Jag har intervjuat några personer och jag behöver nu källkritisera det som dom sagt! T.ex om ett ekonomiskt intresse påverkat deras svar eller ett politiskt intresse. Vilka fler aspekter finns det och finns det ngn fin person som också kan ge exempel inom dem olika aspekterna?
Lite pecisering tack. Hur ska vi annars kunns bidra.?
Citat:
Ursprungligen postat av kladdkakahallon
Jag har intervjuat några personer och jag behöver nu källkritisera det som dom sagt! T.ex om ett ekonomiskt intresse påverkat deras svar eller ett politiskt intresse. Vilka fler aspekter finns det och finns det ngn fin person som också kan ge exempel inom dem olika aspekterna?
Du är ganska otydlig, är det folkhemmet du frågat människor om?
Alltså jag har frågat dem frågor som :
Fördelar med folkhemmet
nackdelar med folkhemmet?
Svaren som dem ger är ju olika, vissa kanske nt tycker att det finns ngn nackdel och då ska jag liksom argumentera om det verkligen stämmer, varför personen svarar som den gör, t.ex ett politiskt intresse, att den kanske gillar socialdemokraterna och att den därför bara står för att allt med folkhemmet var bra.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
