Situationen i Ukraina just nu, del 4

Ukraina är till yta och befolkning en av de största marknaderna i Europa. Landets stora potential inom, IT och telekom, jordbruk samt dess behov av energi och miljöteknik erbjuder en mängd affärsmöjligheter för svenska företag.
Idag är Ukraina ett utvecklingsland med ambitioner att bli en respekterad aktör inom den Europeiska marknaden. Landets dragning till västvärlden ökade kraftigt under 2014, och undertecknandet av associationsavtalet mellan EU och Ukraina har underlättat handelsförbindelserna i regionen. Den 1 januari 2016 trädde frihandelsavtalet, som kallas för Deep and Comprehensive Free Trade Agreement (DCFTA), i kraft och innebär bland annat gradvis liberalisering av varuhandeln genom avveckling av tullar och underlättande av tjänstehandeln. Detta har redan haft inverkan på handeln - under första kvartalet 2016 ökade Sveriges export till Ukraina med 41%.
Sverige och Ukraina har en sekellång historia av ömsesidiga förbindelser och handel. Svensk export till Ukraina har stabilt ökat under de senaste åren. Under 2015 ökade den svenska exporten till Ukraina med 20% och uppgick till ca 2 miljarder SEK. Ukrainas export till Sverige ökade också med 20% under 2015.

Ukraina ökar exporten
Den lägre exporttakten från Ryssland har bland annat förklarats med en lägre import från länder som brukar vara stora köpare av rysk spannmål på hösten samt höststormar på Svarta havet.

Dock så har grannlandet Ukraina ökat sin export av spannmål samtidigt som Ryssland backat. Från juli-december har den ukrainska spannmålsexporten ökat med 5,9 procent till 18,4 miljoner ton.

En annan delförklaring till att exporttakten är lägre än förväntat i Ryssland är kvaliteten på vetet.

Till och börja med brukar en veteavkastning som är högre än förväntat leda till lägre proteinhalter över lag, vilket minskar andelen vete som lämpar sig för exportmarknadernas krav.

Under 2015 exporterade Sverige varor för knappt 15 miljarder kronor till Ryssland. Det motsvarar en förändring i exporten med -33 procent från föregående år och kan härledas till de senaste årens politiska oro i Ryssland med dess närområde, ett kraftigt sjunkande oljepris samt en allmän försvagning i ekonomin. Den svenska importen 2015 från Ryssland hamnade på nära drygt 39 miljarder kronor vilket motsvarar en minskning på 30 procent från 2014, de främsta importprodukterna från Ryssland är inom olja och energi.