impotens orsakad av depression

Hej!
Skriver detta inlägg som rör min partner,.men förstås mig också i slutändan. Då han hamnade i en mycket svår depression för något år sen, med mycket traumatiska händelser inom en kort period har han fått en ihållande impotens. Ingen mental lust alls gällande någon form av sex, porr eller haft sexdrömmar.
Tidigare har han aldrig haft svårigheter med att få stånd eller orgasm. Han har nu lyckats ta sig ur depressionen och styrt kosan åt rätt håll, med mycket mer positiva och roliga saker i livet. Vi har inte haft sex sen han blev deprimerad, och jag är väldigt försiktig med att fråga för mycket gällande detta, då jag vill att han ska känna sig redo, jag väntar in honom alla dagar i veckan, och förstår att det är jobbigt nog att inte lyckas ha sex med den han älskar..
Trots att depressionen nu är över och att han numera är fri från alla mediciner har den sexuella delen inte återkommit ännu, beröring sker förstås hos oss men inte på ett sexuellt sätt.
Jag undrar främst om andra här haft eller har partners som varit/är i samma situation, och hur det ser ut hos er i så fall?
Vore även tacksamt om någon som lidit av djup depression och fått potensbesvär under längre period pågrund av detta har lust att prata lite mer om det.
Antingen här eller via PM

Vore så tacksamt med lite feedback!

Jag har varit i samma sits, även om depressionen försvann efter något år av sjukskrivning och jag blev åter mitt rätta jag så hade jag fortsatt noll intresse för sex. Inte förrän jag brutit med mitt ex och börjat bli van med singellivet kom min sexlust tillbaka.

Tack för ditt svar.. önskar du inte varit med om det, men skönt höra från andra, om du förstår hur jag menar.

På vilket sätt förändrats det med att bli singel? Att den nya, pirriga spännande känslan på en ny person gav en sexuell tändning i skallen kroppen?

Mvh y

Det var väl lite som att starta om datorn. Även om mitt dåvarande förhållande var tämligen bra så blev den nersmittad av min depression. När jag väl flyttat, fått nytt jobb osv gick mitt rätta jag till normalläge efter något år efter det.

Ja din beskrivning ligger ganska nära

Har du pratat med honom om detta problem?

Okej, då hänger jag med något sånär
Tack för att du ville dela med dig, och skönt att din lust kom tillbaka. Får jag fråga dig, kom den plötsligt tillbaka, eller började du på "egen hand" trigga kroppen och suget lite för att komma igång? Mvh y

Hej, tack för du tar dig tid och frågar!
Ja men det har jag.. Och han har aldrig lidit av dpligt självförtroende eller varit en oroad person på något vis. Men när jag tog upp det sa han att han hatar sig själv för att det inte är möjligt just nu. För att han vill så gärna men verken psykiskt eller fysiskt startas något igång just nu. Han tog även kontakt med vården gällande detta, och de beskrev det som en tillfällig "klassisk" händelse då man varit djupt deprimerad en längre tid. Detta för att han ville försäkra sig om att det inte uppkommit några fysiska fel. Men som sagt, inget jag brukar ta upp, känns som att det ger motsatt effekt och det är det absolut sista ja vill. Att försiktigt börja "ta på honom" sexuellt och locka fram känns inte naturligt för mig.. lite som att ta på någon som inte vill om du förstår hur jag menar.. nästan övergrepps-tankar dyker upp i mitt huvud.

Mvh y

Var i samma situation. Eller är, kanske. Lider av suicidal depression, en diagnos jag fick under mitt förra förhållande. Sexlusten försvann helt och hållet och efter jag började med medicinering blev det inte direkt bättre.

Vi hade inte sex på 2-2,5 år, sedan tog det slut och jag har inte haft sex efter det heller. Jag vill inte det, så för mig är det ingen större förlust, speciellt när man är singel.

Jag minns dock att jag kände mig JÄVLIGT pressad när jag var i förhållandet. Vi hade ungefär samma approach som ni verkar ha, att sällan tala om det och tassa runt ämnet likt en katt kring het gröt. Han lider nog av prestationsångest. Han kanske upplever din tystnad som jobbig, han vet ju inte vad du känner och tycker om det.

Att börja smeka honom eller att försöka få honom sugen kan nog bli obekvämt, men för guds skull, sätt er ner och prata lite. Ni älskar varandra och måste kunna kommunicera. Att få upp det till ytan kan verka jobbigt först, men i längden tror jag det kan avdramatisera situationen.

Mina tankar i alla fall.