__________________
Senast redigerad av harrowdownhill 2015-10-25 kl. 00:55.
Senast redigerad av harrowdownhill 2015-10-25 kl. 00:55.
__________________
Senast redigerad av ArtFever 2015-10-25 kl. 02:52.
Senast redigerad av ArtFever 2015-10-25 kl. 02:52.
Håller med tertep i iakttagelsen att de flesta nämnda kandidater är aktiva idag och egentligen bara fortsätter den förstörelse som andra grundlagt och stakat ut vägen för för något tiotal år sedan.
En samling dårfinkar som orsakat stor skada är de som banade vägen för en obligatorisk påtvingad statsfeminism, med namn som Eva Lundgren, Yvonne Hirdman och Margareta Winberg i spetsen.
Den förstnämnda har lagt grunden för det patologiska manshat som nu de obetydliga småflickorna Zara Larsson och Lady Dahmer lever högt på, genom att sprida myten om att bara män misshandlar sin partner och gör det för att bli kåta. (Jo, det är sant.)
Margareta Winberg såg till att vi fick det Nationella Lysenkoinstitutet (mer känt som Nationella Sekretariatet för Genusforskning) en statlig myndighet som använts för att påtvinga alla studenter tokfeministisk indoktrinering.
Yvonne Hirdman fungerade under grundläggandet av statsfeminismen som chefsideolog och prånglade ut dåraktiga "teorier" på lysenkoistisk nivå, som inte hade passerat en ventilering av en C-uppsats om det inte vore för myndighetsstödet och trakasserier av alla som inte höll med.
Några skräniga feministiska opinionsbildare som gavs oproportionerligt stort utrymme när varje tidning skulle ha en "ung arg tjej" som kolumnist förtjänar också att tas med på listan, åtminstone Linda Skugge. Sedan finns det en rad mindre betydande, men skadliga, tokfeminister som också ska rakas in i dyngstacken, som Sara Stridsberg, Andrea Edwards och Maria Sveland, för att de med lögner förlett stora delar av den uppväxande generationer av kvinnor till manshat.
Men några som nämnts är så obetydliga att de inte förtjänar att tas med här, som Henrik Schyffert, Zara Larsson, Lady Dahmer och Skavlan. De är bara korkade omtuggare av sådant andra dårfinkar tänkt ut och saknar egen intellektuell förmåga.
Sedan kan väl några av de som förstört Svenska kyrkan nämnas, som Helle Klein, Jonas Gardell, K-G Hammar och Antje Jackelen. Och varför inte ta med också Ingemar Hedenius när vi ändå är igång.
En samling dårfinkar som orsakat stor skada är de som banade vägen för en obligatorisk påtvingad statsfeminism, med namn som Eva Lundgren, Yvonne Hirdman och Margareta Winberg i spetsen.
Den förstnämnda har lagt grunden för det patologiska manshat som nu de obetydliga småflickorna Zara Larsson och Lady Dahmer lever högt på, genom att sprida myten om att bara män misshandlar sin partner och gör det för att bli kåta. (Jo, det är sant.)
Margareta Winberg såg till att vi fick det Nationella Lysenkoinstitutet (mer känt som Nationella Sekretariatet för Genusforskning) en statlig myndighet som använts för att påtvinga alla studenter tokfeministisk indoktrinering.
Yvonne Hirdman fungerade under grundläggandet av statsfeminismen som chefsideolog och prånglade ut dåraktiga "teorier" på lysenkoistisk nivå, som inte hade passerat en ventilering av en C-uppsats om det inte vore för myndighetsstödet och trakasserier av alla som inte höll med.
Några skräniga feministiska opinionsbildare som gavs oproportionerligt stort utrymme när varje tidning skulle ha en "ung arg tjej" som kolumnist förtjänar också att tas med på listan, åtminstone Linda Skugge. Sedan finns det en rad mindre betydande, men skadliga, tokfeminister som också ska rakas in i dyngstacken, som Sara Stridsberg, Andrea Edwards och Maria Sveland, för att de med lögner förlett stora delar av den uppväxande generationer av kvinnor till manshat.
Men några som nämnts är så obetydliga att de inte förtjänar att tas med här, som Henrik Schyffert, Zara Larsson, Lady Dahmer och Skavlan. De är bara korkade omtuggare av sådant andra dårfinkar tänkt ut och saknar egen intellektuell förmåga.
Sedan kan väl några av de som förstört Svenska kyrkan nämnas, som Helle Klein, Jonas Gardell, K-G Hammar och Antje Jackelen. Och varför inte ta med också Ingemar Hedenius när vi ändå är igång.
Sedan har vi det här gänget med tidiga kulturmarxister som lade fundamentet till den svenska socialstaten/omhändertagandestaten som kommit att påverka S i skadlig riktning: Skå-Gustav Jonsson som lade grunden till barnbyn Skå och senare Bengt Börjesson som var professor på socialhögskolan och gift med Kerstin Vinterhed som är syster till Claes Borgström.
Kerstin Vinterhed var journalist på DN under väldigt lång tid och jag tror hon fick ett stort inflytande på kvinnor i offentlig sektor. Det samhällsbärande skiktet i Sverige
Som sagt går det att hitta rottrådar till dagens problem ett antal år tillbaks.
Åren 2000 - 2005 under Göran Perssons sista regering var nog den period när kulturmarxism och feminism tog sig fram i akademierna. Claes Borgström och Tomas Bodström gjorde jobbet. Och lyssnade till personer som juridikprofessorn Madeleine Leijonhufvud när Sexköpslagen togs fram.
Men utvecklingen fick någon sorts slut i och med "män är djur"-debatten 2005. Göran Persson hade ett helt koppel med kvinno- och invandrarorganisationer kopplade till regeringskansliet som till exempel ROKS.
Kerstin Vinterhed var journalist på DN under väldigt lång tid och jag tror hon fick ett stort inflytande på kvinnor i offentlig sektor. Det samhällsbärande skiktet i Sverige
Som sagt går det att hitta rottrådar till dagens problem ett antal år tillbaks. Åren 2000 - 2005 under Göran Perssons sista regering var nog den period när kulturmarxism och feminism tog sig fram i akademierna. Claes Borgström och Tomas Bodström gjorde jobbet. Och lyssnade till personer som juridikprofessorn Madeleine Leijonhufvud när Sexköpslagen togs fram.
Men utvecklingen fick någon sorts slut i och med "män är djur"-debatten 2005. Göran Persson hade ett helt koppel med kvinno- och invandrarorganisationer kopplade till regeringskansliet som till exempel ROKS.
Citat:
Fast det är bra orättvist att kalla Ingemar Hedenius PK, han älskade ju tvärtom att provocera och odla "konsten att väcka förargelse". Han tänkte sig att den analytiska filosofins förnuftiga vetande skulle ersätta kyrkans och religionens irrationella tro och blev lika ilsket bestört över de unga marxisternas enfaldiga dogmatism som över vändningen mot nyreligiös känslokult i samhällsdebatten - mot slutet av sitt liv hann han erfara att kyrkan och religiositeten inte gick under bara för att han själv med framgång drivit bort dess intellektuella överbyggnad teologin ur den svenska dagsdebatten.
Det är väl i så fall snarare hans vedersakare Elisabet Hermodsson som bör få representera kyrkans förvandling till dess nuvarande tillstånd av synkretistisk andlighet. Fast på detta nyandliga område finns det nog bättre kandidater att nämna i denna tråd, t.ex. Marianne Fredriksson som med SvD:s Idag-sida starkt bidrog till att nyheter, åsikter och personliga känslor är så intimt och förrädiskt sammanvävda i dagens svenska journalistik.
http://www.svd.se/idagsidan-brot-ny-mark-i-pressen
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera