Vad händer med styrräntan om Sverige måste öka statsskulden? (pga asylanterna)

Ja, hur kommer räntan att röra sig när/om vi måste låna mer för att finansiera statens verksamhet?

Mest troligt är ju att migrationspolitiken kommer kräva mer resurser, så kan man med säkerhet säga hur räntan kommer reagera? Indirekt bolåneräntan.

Ett land som går dåligt, brukar de generellt ha hög eller låg ränta?

Ni kunniga - motivera och utveckla edra svar!

Finns väl snart 30 sådana här trådar så varför starta ännu en?

Jag måste vara dålig på att leta då. Ge mig gärna tio aktuella sökresultat som besvarar min frågeställning.

Inte helt lätt att svara på. Historiskt sett är styrräntan idag rekordlågt och det beror främst på att konsumtionen är låg eller inte tillräckligt hög då inflationen är för låg menar Riksbanken.
När man lånar såna stora belopp så pumpas det in pengar i ekonomin och på kort sikt kan det innebära högre konsumtion och därmed högre inflation. Samtidigt så ökar ju skattetrycket rejält nästa år och då dämpas ju konsumtionen av det. Blir det oroligt kommer folk hålla i pengarna också. Inte en helt enkel ekvation alltså.

Riksbankens ränta på sina lån från banksystemet lär inte påverkas det minsta.

Men du tänker kanske på Stibor. Den kan väl krypa upp något.
Staten lånar genom att emittera statsobligationer. Då lånar den upp existerande avista.
Och iom att staten emitterar större volymer så lär Statsskuldsräntan krypa upp något iom att man behöver attrahera fler långivare. Och då lär Stibor krypa upp lite.

Räntan på statsobligationer behöver inte påverkas så mycket bara för att staten lånar mer. Jfr Japan som har en extrem statsskuld men där räntan inte har rört sig så mycket. Så länge som pensionsfonder mm inte börjar tvivla på statens förmåga att betala ränta så höjer inte de rikspremien.
(Ska man vara lite petig är det snarare bedömningen hos de som ställer ut försäkringar på statsobligationernas som gäller).

Styrräntan sätts unilateralt av Riksbanken i förhållande till deras penningpolitiska målsättningar, och egentligen kan inget "hända" med den om inte Riksbanken vill att det ska hända. Riksbanken kan t.ex. köpa obegränsat med statsobligationer och på så sätt hålla efterfrågan uppe (och marknadsräntorna nere). Det är detta Bank of Japan gör. De har gått från att äga lite drygt 5% till 20% av Japans statsobligationer på tre år, och kan på så sätt direkt kontrollera kostnaderna för japanska staten att låna. Marknaden har egentligen inget att säga till om.

Men om Riksbanken av någon anledning aktivt avstår från att köpa statsobligationer kan man tänka sig att räntorna kryper uppåt så småningom.