Det r beklmmande att se hur den svenska arbetsmarknaden blir mer rutten och korrupt fr varje r som gr.
Fr ngra veckor sedan sg jag Uppdrag Gransknings avsnitt Praktikanter. Det handlade om oavlnade praktikanter, intern eller internship som utnyttjades som obetald arbetskraft. Dessa praktikanter jobbade full tjnst som hjlpredor och assistenter p modehus och sm design-fretag. De flesta av praktikanterna var inga praktikanter frn ngon utbildningsplats p gymnasium/hgskola, de var privatpersoner som sjlva skt lyckan fr att f in en fot inom branschen. Fr att f arbetslivserfarenhet och kontakter blev mnga ungdomar desperata. S desperata att de till och med jobbade gratis. Men istllet fr att f praktikutbildning som lrling, upptckte mnga att de jobbade full tjnst. Utnyttjade av arbetsgivaren endast fr att producera kommersiella produkter och med ytterst lite lrlingsstd och mentorskap.
Programmet visar en praxis i modebranschen men som kan frekomma inom fler branscher som r eftertraktade av ungdomar. Frutom att ungdomarna sjlva blir exploaterade i en cynisk bransch, dumpas arbetskostnaderna. Har dessa fretag verhuvudtaget ekonomisk bring? Konkurrens r hrd, men ska oserisa fretagare ta marknadsandelar frn serisa fretag? Dessutom obetald tjnster konkurrerar ut betalda tjnster. S denna praxis handlar egentligen om lnedumpning.
Hur mnga decennier har denna praxis pgtt? Som nmnts i andra trdar; var r tillsynen p arbetsmarknaden? Och vad gr vra myndigheter som Arbetsdomstolen, Arbetsmiljverket och Konkurrensverket? Vad gr fackfrbunden? Dessa intresseorganisationer styrs arbetsmarknaden. Deras intressen backas upp av aktivisterna i vra myndigheter. Tnk s fel det kan bli. Som jag ser det r det tre grava fel i den svenska modellen. Arbetsmarknadspolitiken, avsaknad av tillsyn av myndighet och avsaknad av ett rttsvsende vrt namnet. Det mste finnas en anledning till varfr arbetstagare inte sker sig till rttsvsendet fr att f sin rtt prvad.
PS. Fr de som arbetar p en arbetsplats r vl per definitiion arbetstagare och br drmed ha ngon form av anstllning.
https://www.svt.se/nyheter/gransknin...dra-affarsiden
Fr ngra veckor sedan sg jag Uppdrag Gransknings avsnitt Praktikanter. Det handlade om oavlnade praktikanter, intern eller internship som utnyttjades som obetald arbetskraft. Dessa praktikanter jobbade full tjnst som hjlpredor och assistenter p modehus och sm design-fretag. De flesta av praktikanterna var inga praktikanter frn ngon utbildningsplats p gymnasium/hgskola, de var privatpersoner som sjlva skt lyckan fr att f in en fot inom branschen. Fr att f arbetslivserfarenhet och kontakter blev mnga ungdomar desperata. S desperata att de till och med jobbade gratis. Men istllet fr att f praktikutbildning som lrling, upptckte mnga att de jobbade full tjnst. Utnyttjade av arbetsgivaren endast fr att producera kommersiella produkter och med ytterst lite lrlingsstd och mentorskap.
Programmet visar en praxis i modebranschen men som kan frekomma inom fler branscher som r eftertraktade av ungdomar. Frutom att ungdomarna sjlva blir exploaterade i en cynisk bransch, dumpas arbetskostnaderna. Har dessa fretag verhuvudtaget ekonomisk bring? Konkurrens r hrd, men ska oserisa fretagare ta marknadsandelar frn serisa fretag? Dessutom obetald tjnster konkurrerar ut betalda tjnster. S denna praxis handlar egentligen om lnedumpning.
Hur mnga decennier har denna praxis pgtt? Som nmnts i andra trdar; var r tillsynen p arbetsmarknaden? Och vad gr vra myndigheter som Arbetsdomstolen, Arbetsmiljverket och Konkurrensverket? Vad gr fackfrbunden? Dessa intresseorganisationer styrs arbetsmarknaden. Deras intressen backas upp av aktivisterna i vra myndigheter. Tnk s fel det kan bli. Som jag ser det r det tre grava fel i den svenska modellen. Arbetsmarknadspolitiken, avsaknad av tillsyn av myndighet och avsaknad av ett rttsvsende vrt namnet. Det mste finnas en anledning till varfr arbetstagare inte sker sig till rttsvsendet fr att f sin rtt prvad.
PS. Fr de som arbetar p en arbetsplats r vl per definitiion arbetstagare och br drmed ha ngon form av anstllning.
Citat:
https://www.svt.se/nyheter/gransknin...jobbade-gratis
Var sjtte person p modehuset Acne Studios var under frra ret en oavlnad praktikant. Uppdrag granskning kan visa hur modebranschen i vissa fall gjort sig beroende av praktikanter som gratis arbetskraft.
De hade nog behvt anstlla vldigt mnga fler om de hade tagit bort praktikanterna, sger Olivia som tidigare praktiserat p Acne.
Att f ett jobb i modebranschen utan att praktisera beskriver Alison Lilja-Cosson som omjligt. Efter avslutad praktik p Acne fick hon en anstllning.
Min arbetsuppgifter ndrades inte nr jag blev anstlld. De var exakt samma, bara att jag fick betalt, sger hon.
Europaparlamentet och den europeiska fackfrbundsrrelsen vill se ett frbud mot obetalda praktikplatser. I Sverige finns det ingen lag som reglerar ersttningen. Men det finns en grns en praktikant fr aldrig erstta en anstlld.
Gr du ordinarie arbetsuppgifter, erstter du ngon annan. D ska du ha ln. D kan du inte jobba gratis lngre, sger Lise-Lotte Argulander, Fretagarnas arbetsrttsexpert.
Enligt vad som kallas god sed p svensk arbetsmarknad mste praktik ske i samarbete antingen med en skola eller med arbetsfrmedlingen.
Philip Warkander, doktor i modevetenskap, ser positivt p den ekonomiska ersttningen. Men ser en baksida med ett lrlingsprogram som inte r kopplat till en utbildningssamordnare, som kan kontrollera lrandemlen.
Vem vnder sig en missnjd lrling till? Det mste finnas ngon extern i botten p programmet.
Livia Schck och Josephine Bergqvist bakom det framgngsrika kldmrket Rave Review har uppntt det som mnga i modebranschen drmmer om. Duons kldmrke har prisats internationellt. Men succn hade inte varit mjlig, utan oavlnade praktikanterna, enligt dem sjlva.
Vi har cirka fyra-fem praktikanter hela tiden.
De hade nog behvt anstlla vldigt mnga fler om de hade tagit bort praktikanterna, sger Olivia som tidigare praktiserat p Acne.
Att f ett jobb i modebranschen utan att praktisera beskriver Alison Lilja-Cosson som omjligt. Efter avslutad praktik p Acne fick hon en anstllning.
Min arbetsuppgifter ndrades inte nr jag blev anstlld. De var exakt samma, bara att jag fick betalt, sger hon.
Europaparlamentet och den europeiska fackfrbundsrrelsen vill se ett frbud mot obetalda praktikplatser. I Sverige finns det ingen lag som reglerar ersttningen. Men det finns en grns en praktikant fr aldrig erstta en anstlld.
Gr du ordinarie arbetsuppgifter, erstter du ngon annan. D ska du ha ln. D kan du inte jobba gratis lngre, sger Lise-Lotte Argulander, Fretagarnas arbetsrttsexpert.
Enligt vad som kallas god sed p svensk arbetsmarknad mste praktik ske i samarbete antingen med en skola eller med arbetsfrmedlingen.
Philip Warkander, doktor i modevetenskap, ser positivt p den ekonomiska ersttningen. Men ser en baksida med ett lrlingsprogram som inte r kopplat till en utbildningssamordnare, som kan kontrollera lrandemlen.
Vem vnder sig en missnjd lrling till? Det mste finnas ngon extern i botten p programmet.
Livia Schck och Josephine Bergqvist bakom det framgngsrika kldmrket Rave Review har uppntt det som mnga i modebranschen drmmer om. Duons kldmrke har prisats internationellt. Men succn hade inte varit mjlig, utan oavlnade praktikanterna, enligt dem sjlva.
Vi har cirka fyra-fem praktikanter hela tiden.
https://www.svt.se/nyheter/gransknin...dra-affarsiden
__________________
Senast redigerad av fl.assback 2023-02-20 kl. 13:51.
Senast redigerad av fl.assback 2023-02-20 kl. 13:51.