Svenska löner med amerikanska skatter

I detta exempel betalar inte arbetsgivaren tjänstepension, dvs pensionen blir riktigt låg. Privat pension är väl vettigt i bägge länder!

Jag har i många avseenden samma uppfattning. Det låga grundavdraget i kombination med höga indirekta skatter, främst moms, motverkar det progressiva inslaget i skattesystemet. Lägg därtill att både skatte- och välfärdssystemen ändå har rejäla marginal- och tröskeleffekter. Det är ingen slump utan ett mycket medvetet politiskt vägval att Sverige har världens högst beskattade låginkomsttagare.

Årsinkomster över 7,5 basbelopp, dvs om man har en månadslön över ca 36.000 kr, räknas inte in i den pensionsgrundande inkomsten. Det innebär att arbetsgivaravgiften är en ren skatt som löntagaren inte har någon nytta av i form av högre pension eller sjukersättning.

Jag hittar inte på men nu kan jag inte minnas hur jag räknade fram det. Själv betalar jag inte värst mycket mer än 10% trots en betydligt högre inkomst. Det året jag råkade tjäna ca 16 000 SEK/månad betalade jag ca 55 SEK per månad i federal skatt, dvs ca 0.35%.

Jag betalar $12*26=$312/år för sjukförsäkring. Sedan får jag tillbaka $800 per år så jag torde göra en vinst på ca $488 per år. Pension kommer jag att få av företaget och social security. Givetvis pensionssparar jag på samma sätt som jag hade gjort i Sverige.

Om företaget går i konkurs då? Om just du arbetar i ett företag som verkar stabilt, hur ser det ut allmänt när amerikanska företag gpr i konkurs, avseende pensionsskulderna?

Företagen avsätter medel till en fond som inte kan användas i bolaget och som inte påverkas av en konkurs. Det företaget jag arbetar för är överfinansierade i den pensionsfonden, dvs tillgångarna är större än den skuld de har till arbetstagarna. Detta är väldigt ovanligt. De flest företag har underfinansierade pensionsfonder vilket betyder att arbetstagarna inte får så mycket som utlovats vid en eventuell konkurs.

Vid identisk lön till arbetstagaren är lönekostnaderna högre för svenska arbetsgivare än för amerikanska. Därför säger man att det är dyrare för arbetsgivaren i Sverige än i USA.

Jo, för att få en rättvis jämförelse bör man notera det amerikanare får för sin skatt som inte svenskarna får, och vice versa. Men samtidigt kan man hävda att det är ointressant vad man erbjuds, och mer intressant vad man använder.

Ta skillnaden mellan Schweiz och Sverige som exempel. Skatten är mycket lägre i Schweiz, oavsett vilken kanton du bor i, men ska du sätta ett barn på dagis så kostar det 20 000 i månaden. För en person som har barn i Schweiz är det en stor utgift under några år, men sen behöver de inte betala för dagis längre. En svensk däremot betalar ju för dagis under hela sitt yrkesverksamma liv, oavsett om de har barn eller inte. Vem betalar mest i slutändan? (Jag har ingen aning.)

Min erfarenhet, efter att ha bott i några olika länder, är att som småbarnsförälder så har man det ungefär likadant oavsett vilket land man lever i, som att det "jämnar ut sig". ungefär. Men som ensamstående, ung, och odödlig kan det vara enorma skillnader i disponibel inkomst.