Citat:
Aahhh... well put! 
Jag instämmer i nästan allt, även om Thomas av Aquinos resonemang är i stort sett okänt för mig...
Sign. Pendek har rätt i allt utom ordvalet "vågig", och du har rätt i allt bortsett från att din ändring av citatet vänder uppochner på sign. Pendeks resonemang och därmed gör det ogiltigt, ungefär som att vända upp och ned på ett bord och bordsfunktionen försvinner...i ena stunden fyller det en bekvämlighetsfunktion, men i den andra inte...
Eftersom trådfrågan är formulerad som den är, "vad är vetenskap", och vi vill behålla resonemanget "ontopic" så får vi alltså hålla oss till vad vi "vet" i sammanhanget, medan det vi "kan" dessvärre måste kontrasteras mot "praktiska färdigheter"... din ändring av citatet stämmer alltså endast i de fall när begreppet "kunskap" begränsar sig till den praktiska färdigheten att välja rätt ord i rätt sammanhang, och eftersom språkliga sammanhang skiftar form och struktur lika flytande som en fågelflock i skyn är även denna kunskap begränsad i tiden till vad som gäller i en överenskommelse mellan två eller fler individer...
För att knyta ihop dessa olika synvinklar på citatet, och dessutom införliva sign. Jonblund's resonemang samt William Overton's fem regler, så menar jag alltså att alla synvinklarna äger sin riktighet inom ett paradigm som utgår från postulatet att Big Bang inträffade i tiden för c:a 13,8 miljarder år sedan, och eftersom kunskap i formen av praktiska färdigheter kan ses i ett linjärt tidsperspektiv där vissa praktiska färdigheter är beroende av andra föregående praktiska färdigheters färdigställda resultat för att kunna existera, och vetenskap kan ses i ett cirkulärt paradigmliknande årstidsliknande tidsperspektiv liknande den gamla bondepraktikans oföränderliga årstidscykel, där ingenting förändras förrän plötsligt en dag allting ställs på ända och ett nytt paradigm intar scenen likt ett cirkulärt bord ombord på en sjunkande båt som plötsligt vänds uppochner när det hamnar i vattnet där det fyller funktionen av en temporär flotte istället, så bildar syntesen mellan dessa olika tidsperspektiv en spiralformad tidstråd utefter vilken de olika citatvarianterna, vart och ett omfattande sitt eget speciella tidsavsnitt, alla äger sin riktighet...
Synsättet att den "Objektiva Vetenskapen" uppstod i det gamla grekland stämmer alltså lika bra som synsättet att teoretisk filosofi tillåter djupare frågor att ställas än t.ex. den som lyder; "Vad kan man veta?", och givet att, citat; "Kunskap är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer," slut citat, så kan man alltså känna till och veta sådant man läst, och då kan man t.o.m. numera veta att det finns goda vetenskapliga skäl till varför Gud existerar som mentalt begrepp... av biologiska skäl som ingår i ett nytt vetenskapligt paradigm...
Man kan med samma logik även veta sådant man sett på TV, och de politiska ideologiernas svårigheter att hantera ytterligheterna av sin egen ideologi och politik, mellan t.ex. "fri marknad" och "extremfeminism" kan numera balanseras av en mängd företeelser, bl.a. "superrektorns" exempel på hur biologi, politik och vetenskap idag i Sverige kan mixas på ett sätt som belyser religionernas mer eller mindre oupplysta skrymslen... "skammens tid är förbi" som hon uttrycker det...
Jag instämmer i nästan allt, även om Thomas av Aquinos resonemang är i stort sett okänt för mig...
Sign. Pendek har rätt i allt utom ordvalet "vågig", och du har rätt i allt bortsett från att din ändring av citatet vänder uppochner på sign. Pendeks resonemang och därmed gör det ogiltigt, ungefär som att vända upp och ned på ett bord och bordsfunktionen försvinner...i ena stunden fyller det en bekvämlighetsfunktion, men i den andra inte...
Eftersom trådfrågan är formulerad som den är, "vad är vetenskap", och vi vill behålla resonemanget "ontopic" så får vi alltså hålla oss till vad vi "vet" i sammanhanget, medan det vi "kan" dessvärre måste kontrasteras mot "praktiska färdigheter"... din ändring av citatet stämmer alltså endast i de fall när begreppet "kunskap" begränsar sig till den praktiska färdigheten att välja rätt ord i rätt sammanhang, och eftersom språkliga sammanhang skiftar form och struktur lika flytande som en fågelflock i skyn är även denna kunskap begränsad i tiden till vad som gäller i en överenskommelse mellan två eller fler individer...
För att knyta ihop dessa olika synvinklar på citatet, och dessutom införliva sign. Jonblund's resonemang samt William Overton's fem regler, så menar jag alltså att alla synvinklarna äger sin riktighet inom ett paradigm som utgår från postulatet att Big Bang inträffade i tiden för c:a 13,8 miljarder år sedan, och eftersom kunskap i formen av praktiska färdigheter kan ses i ett linjärt tidsperspektiv där vissa praktiska färdigheter är beroende av andra föregående praktiska färdigheters färdigställda resultat för att kunna existera, och vetenskap kan ses i ett cirkulärt paradigmliknande årstidsliknande tidsperspektiv liknande den gamla bondepraktikans oföränderliga årstidscykel, där ingenting förändras förrän plötsligt en dag allting ställs på ända och ett nytt paradigm intar scenen likt ett cirkulärt bord ombord på en sjunkande båt som plötsligt vänds uppochner när det hamnar i vattnet där det fyller funktionen av en temporär flotte istället, så bildar syntesen mellan dessa olika tidsperspektiv en spiralformad tidstråd utefter vilken de olika citatvarianterna, vart och ett omfattande sitt eget speciella tidsavsnitt, alla äger sin riktighet...
Synsättet att den "Objektiva Vetenskapen" uppstod i det gamla grekland stämmer alltså lika bra som synsättet att teoretisk filosofi tillåter djupare frågor att ställas än t.ex. den som lyder; "Vad kan man veta?", och givet att, citat; "Kunskap är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer," slut citat, så kan man alltså känna till och veta sådant man läst, och då kan man t.o.m. numera veta att det finns goda vetenskapliga skäl till varför Gud existerar som mentalt begrepp... av biologiska skäl som ingår i ett nytt vetenskapligt paradigm...
Man kan med samma logik även veta sådant man sett på TV, och de politiska ideologiernas svårigheter att hantera ytterligheterna av sin egen ideologi och politik, mellan t.ex. "fri marknad" och "extremfeminism" kan numera balanseras av en mängd företeelser, bl.a. "superrektorns" exempel på hur biologi, politik och vetenskap idag i Sverige kan mixas på ett sätt som belyser religionernas mer eller mindre oupplysta skrymslen... "skammens tid är förbi" som hon uttrycker det...
Jag vet inte om jag förstått dig rätt, men du verkar ha ett perspektiv där det egentligen handlar om 'språk', och där allt sedan big bang är tillåtet. Så inget gör så mycket skillnad.
Det är iallafall raka motsatsen till mitt perspektiv, där barnet dör om det inte kan gå över gatan på ett säkert sätt, där det är en tragedi om en oskyldig får dödsstraff, om en ingenjör bygger en bro som inte har lämplig hållfasthet, om en politiker målar in sig i ett hörn och insisterar på att bli en ologisk diktator, och om vetenskapsmän blir korrumperade av politiker och näringsliv.
Det är alltså inte bara så att "vart och ett omfattande sitt eget speciella tidsavsnitt, alla äger sin riktighet...", utan alla dessa verksamheter lyder under någon variant av logik. Det kan vara någon variant av modallogik som handlar om vad som är tillåtet eller inte i juridiken. Men logik är det, och den som är ologisk har fel i alla möjliga världar. Den som griper till teologi ska med teologi förgås!
...alla de andra exemplen är beroende av ett väl utvecklat talspråk med tillhörande logik...
