Citat:
Ursprungligen postat av
HusvagnSvensson
Mycket rimlig dom ur alla aspekter. En hård och kännbar påföljd men ändå med hänsyn till att det inte fanns planer på att ha död på kvinnan och att grövre våld inte ingick. Det sexuella våldet var förstås illa nog och det var synd att våldtäkt inte gick att bevisa, men bättre det än att rätten förfaller till att hitta på bevis. Det finns grövre brott och det är bra att det finns längre påföljder att ta till då.
Visst är påföljden både hård och kännbar, ingen strafflindring kom på tal fastän det rättspsykiatriska utlåtandet gör gällande att att det finns ett kausalsamband mellan den psykiska störningen och brottet. Brukar ofta kunna resultera i strafflindring det men man ser tydligt att Tingsrätten pratar
sig ur orsakssambandet genom att påtala den minutiösa planeringen. Likaså nämner man ”generalrepetionen” i Oslo och på så vis menar bl a TR att MT haft förmågan att kontrollera sitt handlande. Tvärtom var det rättspsykiatriska utlåtandet bedömt. Dom istället menar att störningen
har haft en avgörande betydelse på ”läkarens” handlingssätt vilket som sagt var brukar innebära
t ex strafflindring men icke här. Tingsrätten "klipper och klistrar " på egen hand psykiatriskt och gör
egna antaganden och på så vis ”trollar” man bort orsakssambandet.
Har försvaret uttalat sig ??