Citat:
Ursprungligen postat av
Faszom
Problemet med mánga som dig är att ni är inkapabla att se ur en annans synvinkel, ni kallar er öppna, och att v4 är rasistiska, saknar empati mm, men det är ni som saknar dessa egenskaper.
Det är ni som inte kan se saken ur v4 synvinkel.
Jag tror en stor orsak till v4 motstánd beror pá historiska orsaker. Dessa länderna "gavs bort" och fick leva i diktatur i 40 ár, under den tiden brydde sig ingen om hur dem hade det.
I ungerns fall, ungern var ett mángkulturiskt land, blev de belönade?
Nej, väst tyckte det var dáligt att det levde sá mánga olika folkgrupper i ett land och splittrade det, ungrarna gick frán att vara en 50% majoritet i sitt land, till att bli 98%.
Nu säger ni (väst) att vi ska bli mángkulturella igen, varför?
Det är det som är den riktiga tiotusenfrágan.
Vi har historiskt varit mángkulturellt öppet samhälle, vi har "startat" om 3 gánger. Vi har alltid látit andra folkgrupper leva bland oss, och de har blivit ungrare, det finns inte etniska ungrare, vi har bara 5-8% "magyar" i vára gener. Men vi lät andra folkgrupper leva med oss i fred, och de blev en av oss.
Som man säger i ungern "man är inte ungrare i blodet, utan i hjärtat".
Men väst straffade oss, och även fast ungern tagit flera stora smällar, (mer än hälften av befolkningen har dött vid 3 tillfällen de senaste 1000 áren), sá räknas freden vid trianon som kanske den värsta. Vára chanser att överleva tusen ár till sjönk drastiskt. För att du är sá osolidarisk kan jag rabbla upp det som alla redan borde veta:
Ungern blev av med:
25% av sin etniska befolkning
50% av sin industri
75% av sin landyta
80% av sina naturtillgángar
Allt för att vi var ett mángkulturellt samhälle.
Med det i tankarna, är det inte sá svárt att förstá varför man är kritisk till att lyssna pá väst.
Jag önskar att alla som har åsikter om Ungerns politik kunde läsa detta. Vi som har levt i länder som Sverige som varit extremt homogena väldigt länge förstår inte överhuvudtaget vad länderna i öst och på Balkan gått igenom.
För oss svenskar är vår nation och vårt land en självklarhet. För Östeuropa och Balkan gäller raka motsatsen.
Polen kommer ihåg andra världskriget då man slets mellan Tyskland och Ryssland, med vitryssar och tyskar som femtekolonnare för respektive sida. Under den kommunistiska ockupationen efter kriget utnämndes minoritetsgrupper som t.ex. judar i hög utsträckning till officiella poster då man ville undvika en polsk frihetsrörelse.
Ungern har Trianonfördraget, där landet historiska gränser styckades brutalt, vilket möjliggjordes genom Ungerns multikulturella sammansättning. Än idag finns stora enklaver i Rumänien med ungersk majoritet.
Balkan har krigen under 1990-talet, och de massakrer på civila som resulterade från multikulturell sammanblandning. Serbien har vidare Kosovo som historiskt varit en serbisk provins, men som blivit albansk genom massinvandring påtvingad av främmande ockupationsmakt.
Tjeckien och Slovakien har förutom sina inbördes konflikter minnen från den multikulturella situationen i Sudetenlandet innan andra världskriget, då allvarliga etniska konflikter på tjeckisk mark mellan tyskar och tjecker ledde Hitler att annektera detta område, med västmakternas goda vilja. "Peace in our time!"
Om vi går utanför EU har Ukraina nyligen erfarit hur den ryska minoriteten varit en dolk mot den egna strupen som försökt tvinga Ukraina bort från EU-samarbete och i famnen på Putin. När detta drogs till sin spets utbröt inbördeskrig, där områdena i Donbass (som innan stalinismens påtvingade massinvandring av ryssar varit ukrainsk) försökt separera.
Bortsett från att dessa länder inte alls är lika rika, och inte alls har samma bidragssystem (två anledningar för migranter att undvika dem), är det så konstigt att de inte är benägna försöka sig på samma experiment med tanke på deras historiska erfarenheter? Och vad är det som får oss i Sverige att tro att ett så splittrat samhälle är en bra idé? Vad är det som får oss att tro att de främmande element vi introducerar idag inte kommer att bilda en femtekolonn i framtiden?
Självklart kommer inga konflikter att utbryta så länge fred råder och bidragskranarna flödar. Men vad händer sedan? Det är denna långsiktiga tanke man måste förstå för att förstå hur V4-länderna resonerar. Man skulle kunna säga att deras negativa erfarenheter från 1900-talet utgjort ett "vaccin" mot den mångkulturella idén.