Behov/sug efter att mua på kor längs vägarna, normalt ?

Jag känner igen det här. Kossor måste man ju mua på, men det som drabbar mig värst i min vardag är fåren som lever på backarna kring Citadellet, jag går dagligen genom parken på andra sidan vallgraven och bara vetskapen att det bor får på andra sidan vattnet gör att jag måste bäa. Ofta varken ser eller hör jag dem, jag hoppas få ett svar men alltför ofta slutar det med att jag viker av mot innerstan och inser att jag har bäat högt och hysteriskt tjugo gånger i sträck utan att minsta lilla lamm gett ett ljud ifrån sig i gengäld. Turister som inte vet att det bor får utanför stadens (Landskronas) citadell tror förmodligen att jag är spritt språngande.

Jag kan inte låta bli att kuttra åt duvor heller men det är ett diskretare läte. Dock inte mindre obehagligt för förbipasserande.

Normalt kanske det inte är men det finns fler som dig Jag brukar sjunga voff voff voff voff voff när jag kör hoj efter den där låten i kill bill temat

Inget konstigt alls. Jag brukar mjaua åt katter som jag träffar ute. De brukar se en aning konsternerade ut. Ibland svarar de, då blir jag glad.

Du är så söt.

Du då som bräker som ett får...? Tyvärr träffar jag aldrig får eller lamm men om jag gjorde det skulle jag ha väldigt svårt att hålla tyst. Det är något med deras lite enfaldiga uppsyn som inbjuder till ett riktigt bääääh!

Har aldrig muat åt några kor men däremot brukar jag kraxa åt skator när jag ser dom.

Normlat - Nej.

Socialt accepterat - Nej.

Tollererat - Ja. Av de flesta.

Jag tror aldrig jag muat åt kor, kanske man borde börja? Däremot minns jag en gång en sommar då jag var ute och cyklade på en landsväg invid en kohage och kedjan hoppade så jag var tvungen att stanna och koppla på kedjan mitt framför alla korna. Där stod jag och grejade med cykeln och precis varenda ko i hagen kom fram till staketet och började mua utav bara helvete.

Då borde man ha muat tillbaka, den saken är klar.

Alltså detta är fan den bästa tråden i flashbacks historia

Skönt att det finns fler som jag.
Min favoritkonversation med kor invid vägen:

1. Jag får syn på kor bredvid min färdväg.
2. Jag saktar ner och hissar ner rutan.
3. Jag hojtar med myndig stämma "Vad står ni här och glor för, jobbar ni för ko-muuuuunen eller?
4. Korna blänger på mig.
5. Jag gapskrattar & drar på gasen igen.

ja ibland när fixar med bilen känner jag ett behov av att dricka bensin. av sympati, om bilen måste dricka bensin för att fungera (som smakar faaaaan) så kan jag också göra det så inte bilen känner sig ensam

Ja nog muas det lite.
ÄR nog fullt normalt


Vi har en sån där förbannad uggla i skogen där jag bor
Och så fort han sätter igång så sätter jag igång. HOOOO HOOOOO!!!! KOOOO KOOO!!
Det kan va långa perioder med hoande och kokoande. Tror ugglan uppskattar att han får svar