Jag betecknar mig sjlv som liberal, nrmast libertarian och tycker att staten i Sverige r t hvte fr stor. Statens frmsta uppgifter r att upprtthlla inre och yttre skerhet s att medborgarnas liv, hlsa och egendom skyddas. I Sverige gr detta som vi alla vet lite sdr minst sagt. Min egen frklaring till detta r att staten gnar sig t allt mjligt annat trams i stllet fr t sin krnverksamhet. T.ex. krver man att fretag upprttar jmstlldhetsplaner, kriminaliserar "brott" utan offer, samt frsrjer snart sagt hela tredje vrlden med svenska skattepengar.
Jag tror ocks att folk i allmnhet hller med mig betydligt mer n vad man skulle tro om man lyssnar p media och vra politiker. De flesta tycker att pappamnader eller statliga universitetsutbildningar i genusvetenskap r rent trams. Frklaringen till att vansinnet stndigt kar trots detta r enligt mig att fel sorts mnniskor vill bli politiker. De som drivs till att gra politisk karrir r diverse godhetsapostlar och vrldsfrbttrare, oavsett vilket parti de verkar inom. Naturligtvis r det vrre p vnsterkanten, men problemet finns i alla partier. De som, liksom mig, skiter i hur andra frldrar delar sin frldraledighet har inget intresse av att frndra ngot. Vi r upptagna av att leva vra liv efter eget huvud och r inte intresserade av hur andra gr. Drfr r vi inte heller intresserade av att bli politiker och lmnar spelplanen ppen fr alla dessa "bror duktig" som vill stlla saker till rtta fr oss andra trots att vi inte bett om det.
Jag fr allts fr mig att det frmst r mnniskor med vnstersikter som p detta vis fr oproportionellt mycket makt, men s kanske det inte r? Man kanske kan sga att det r paternalister av alla kulrer som dras till politiken. Man kan ju tnka sig att ven konservativa mrkermn vill styra oss andra, genom exempelvis regler fr vad som fr ske i sngkammaren eller att butiker skall ha stngt p sndagar. Men det senare verkar inte vara s vanligt just i Sverige i alla fall.
S, vad kan man gra t detta? Gr det att gra ngot eller r vi dmda att bli styrda av dem som tycker sig veta bst? Jag tnker mig allts att det r ungefr samma typer som blir politiker som de som valdes in i elevrdet eller bostadsrttsfreningens styrelse. Ofta lite sjlvgoda typer som tycker sig st ver oss andra (ofta allts - inte alltid!).
Jag tror ocks att folk i allmnhet hller med mig betydligt mer n vad man skulle tro om man lyssnar p media och vra politiker. De flesta tycker att pappamnader eller statliga universitetsutbildningar i genusvetenskap r rent trams. Frklaringen till att vansinnet stndigt kar trots detta r enligt mig att fel sorts mnniskor vill bli politiker. De som drivs till att gra politisk karrir r diverse godhetsapostlar och vrldsfrbttrare, oavsett vilket parti de verkar inom. Naturligtvis r det vrre p vnsterkanten, men problemet finns i alla partier. De som, liksom mig, skiter i hur andra frldrar delar sin frldraledighet har inget intresse av att frndra ngot. Vi r upptagna av att leva vra liv efter eget huvud och r inte intresserade av hur andra gr. Drfr r vi inte heller intresserade av att bli politiker och lmnar spelplanen ppen fr alla dessa "bror duktig" som vill stlla saker till rtta fr oss andra trots att vi inte bett om det.
Jag fr allts fr mig att det frmst r mnniskor med vnstersikter som p detta vis fr oproportionellt mycket makt, men s kanske det inte r? Man kanske kan sga att det r paternalister av alla kulrer som dras till politiken. Man kan ju tnka sig att ven konservativa mrkermn vill styra oss andra, genom exempelvis regler fr vad som fr ske i sngkammaren eller att butiker skall ha stngt p sndagar. Men det senare verkar inte vara s vanligt just i Sverige i alla fall.
S, vad kan man gra t detta? Gr det att gra ngot eller r vi dmda att bli styrda av dem som tycker sig veta bst? Jag tnker mig allts att det r ungefr samma typer som blir politiker som de som valdes in i elevrdet eller bostadsrttsfreningens styrelse. Ofta lite sjlvgoda typer som tycker sig st ver oss andra (ofta allts - inte alltid!).
