Är patetisk, måste ändra på mig. 27 år oskuld, porrskadad, inga vänner. Lång Text!

Hej

TS beskriver faktiskt ett fenomen som mycket porrsurfande kan orsaka. Jag har inte knullat på 10 år pga mitt egna porrsurfande.

Porr är bättre än fysisk sex med en partner. ( Vissa av er undrar vad jag menar säkert ). Låt mig försöka förklara :

När man surfar porr på ett patologiskt sätt så får man EXAKT det man "tänder" på. Det är väldigt svårt att finna den perfekta partnern rent fysiskt utseendemässigt sätt i vårat dagliga liv ( Tex Stor härlig vältränad röv, fina boobs och även fint ansikte och hår, allt detta på en enda tjej ... Come on ta en promenad på stan och titta hur många som uppfyller detta krav ). Men när du surfar porr så hittar man alltid det man "tänder" på och kan utföra sex med sig själv och därmed få njutning.

Enligt många studier gjorde på Till exempel idrottsmän, så påvisar vetenskapen att det spelar ingen roll om en idrottsman utför själva löpningen rent fysiskt eller mentalt. Dom riggade upp flertalet idrottsmän med "brainscan" och bad idrottaren att "springa" ett lopp rent mentalt. Forskarna kom fram till att exakt samma delar i hjärnan aktiverades som när idrottsmannen sprang ett lopp rent fysiskt.

Så vad betyder detta ? :

Jo om du är en patologisk porrsurfare och "knullar" alla dessa brudar i din fantasi, så aktiveras samma delar i din hjärna som hade aktiverats om du knullat dessa brudar rent fysiskt. Är ni med ?

SÅ om du knullat alla dessa vackra kvinnor i porrfilmer rent mentalt , hur i helvete ska du "tända" på en normal kvinna i ditt dagliga liv ???

Mitt "advise" är sluta surfa porr, för du kommer inte hitta en "porrdrottning" i ditt dagliga verkliga liv. Detta kommer även programmera om din hjärna någorlunda att återgå till en normal syn på kvinnor.

Det finns faktiskt även en hollywood film som heter Don Jon som lite går in på mitt betraktelsesätt angående porrsurfande. Titta gärna på denna film, det kommer upplysa er för problemet som ett patologiskt porrsurfande kan åstadkomma.

Tyvärr kan inte jag realisera mina egna betraktelsesätt om ovanstående "tekniker" att bota en "skev" syn på en kvinnlig kvinnokropp. För jag "knullar" hellre en porrdrottning hellre än en reell kvinna. Och därmed gör jag mina egna förnimmelser till dom starkaste enligt mitt Objektiva medvetande.

Sammanfattning :

Man kan lida av ett patologiskt porrsurfande, detta kommer förstöra för dig pga att den "perfekta" kvinnan bara existerar i porrfilmer ( rent fysiskt ), men en kvinna är mycket mer än bara ett fysiskt sexobjekt. Om du vill inleda en relation med en kvinna så måste man även betrakta personlighet osv.

Tack

Guds Frid Vare Med Er !!!

Efter 8 år i relation med en väldigt tung personlighet valde jag rätt psykiskt sliten år 2010 att dra mig ur den relationen. Jag kände att ADHD, Asperegers och en släng BL var inget jag kunde "hjälpa henne" med. Det kostade mig en massa andra relationer bl a den med mina barn belastades hårt, till ingen nytta.

Något år innan insåg jag vad som måste ske om jag ska överleva detta mentalt och på sätt fysiskt. Jag började därför hitta nya intressen. Jag skaffade MC kort en sommar och började köra MC. Jag började även dyka och rätt snabbt blev det en passion. Dykningen ledde till en hel del resor och ja utvecklades rätt snabbt. År 2010 hade jag alltså hygglig grund att stå på men för att fixa att slita mig ur den relationen och vända mitt liv ville jag göra något som tvingade mig att gå utanför min comfort zone. Även min fysiska status var rätt kass...för att inte säga helkass. Jag är 183 cm och vägde då 108 kg...drack en hel del på helgerna och åt skit.

Jag bestämde mig då för att sticka iväg till Mexico, till Yucatan och bli grottdykare. Det är en rätt krävande kurs och definitivt inte för alla. Intensivt, långa dagar i vattnet...man blir ganska renspolad mentalt. Jag lyckades efter en nästan 3 veckors hårdkörning. Under tiden planerade jag redan nästa resa tbx för att utveckla min cave dykning. Till det behövde jag också fixa min fysik. Eftersom jag är en väldigt on/off människa satte jag igång ett brutalt träningsupplägg när jag kom hem. Då jobbade jag för en kund som inte brydde sig om jag var på kontoret eller skötte projektet hemifrån, det var bra. Löpning varje morgon, alltfrån 8 till såsmåningom 20 km och Thaiboxning på kvällarna. De första månaderna på VLCD upplägg med 900-1000 kcal / dag. Kilona rasade, jag kom in i en andra andning och 2 mån senare åkte jag tbx till Mexico för mer grottdykning. Det året gick jag ner från 108 kg till 84 på knappt 14 veckor...Självkänslan var helt annorlunda och jag märkte knappt att jag gjorde av mig med en toxisk relation som förstörde mig i nära 8 år och som jag av någon anledning inte "kunde" göra mig kvitt innan.

Idag hänger jag i Mexico några ggr / år och grottdyker. Jag har en del vänner där som både bor där och som är där lika regelbundet som jag. Vi ingen jättecommunity, lite alla känner alla / vet vem alla är...Jag kör mycket MC och åker snöskoter en hel del på vintrarna. Tyvärr valde ödet att slå sönder min tillvaro genom att ta ifrån mig min son bara 18 år gammal, för 6 månader sedan. Jag är lite på ruta 1 alltså...och tvivlar på att jag kan komma tbx. Ändå vet jag vilken strategi funkade för mig innan i en svår tid.

Du har bra grundplan tycker jag. Satsa hårt på träning och struktur i dagen. Strukturera så mycket som möjligt och träna hårt. Kör 2 pass om dagen, gärna något där du inte kan såsa dig igenom passen. Gym duger inte i början, testa kampsport där du MÅSTE följa en tränare och grupp. Testa löpträna...med app och pulsband så du kan sätta upp mål och jaga efter de. Se till att du äter bra och regelbundet. Gör det en del av grundstrukturen. Jag kan inte understryka vikten av att träna nog. Den endorfinkick du får kommer med mycket stor sannolikhet att ställa om dig rätt rejält i rätt riktning. Kan vara tungt de första 3-4 veckorna, men sedan går det av sig själv. Mina TB pass gick rätt sent på kvällarna så när jag var klar med de och kom hem, åt...och stupade i säng. Ingen ork för grubblande eller destruktiva vanor.

Kolla på lite hobbys. För mig var MC och dykning väldigt viktigt. Dykning blev en passion och ett område där jag utvecklades och gör det fortfarande. Det ger också innehåll åt t ex resor. Du har ok med pengar, kanske outtagen semester - RES och GÖR saker på resorna, då menar jag inte en chartevecka på Rhodos med fylla och jäsa på stranden. Res själv. Du behöver ingen som håller dig i handen och reser du till rätt ställen och i rätt syfte kommer du att hitta kul folk att hänga med i åratal. Det gjorde jag. Åk till Yucatan, dyk, lär dig kite surfa, kör beachlife och fota och filma och editera och klipp ihop filmer på kvällarna medan du dricker bärs, så du får lite mat för kreativiteten i dig. Gör mycket av det. Byt miljö ofta, gör saker som är krävande och kanske känns farliga. Det kommer att förändra dig och den energi du utstrålar. Den energi du har kommer att kanaliseras åt rätt håll och du kommer att attrahera andra människor...inkl kvinnor.

Jag önskar att jag just nu kunde leva som jag lär. En gång gjorde jag det dock och drog upp mig ur ett mentalt träsk och det rätt fort, i fickan hade jag en ny livsstrategi som funkade för mig i ett antal år och som kanske kan funka för dig. Det är lite så med livsuppläggen att det inte finns "one size fits all". Det som funkar för mig, funkar för mig..NU. Det kanske inte funkar för dig. Kanske funkar det inte ens för mig 10 år efter att det funkade...Men kanske kan det fungera om du testar.

Kvinnor kommer att bli sekundära om du lyckas med ovan. När de blir det, börjar de dyka upp. Den biten löser sig alltid. Livet behöver inte kretsa kring att ständigt fixa brudar och ligga, eller jaga "den rätta".

Så är det ju förstås.

Fast ett riktigt bra klipp jag sett är en stor "ful" kvinna fast med stora bröst, som suger av en kille mitt i köket efter att ha gjort ett uppehåll med att skära lök. "Housewife" he he.

Jag är en så kallad cuck eller beta som vill äta mjukglass med en viss kvinna. Det djävliga är att man inte litar på henne. Man bjuder den där på mjukglass för en trevlig stund. Samma kväll blir hon påsatt i röven av en stor neger (han skrattar och hon skriker av vällust). Bilden av mig själv och min situation jag har framför mig är djupt tragisk.

Jag ser att TS fortfarande är aktiv här på FS och då borde han ta och uppdatera tråden(!)


Har själv liknande erfarenheter och befinner mig på autist-spektrumet som har hindrat mina sociala färdigheter och utstrålning. Har alltid känt mig misslyckad och värdelös som person eftersom utbildning och jobb sällan har hjälpt mitt självförtroende på traven.

Hur går det ? Själv har jag upplevt ett trauma i form av en tonårsson som gick bort förra året men just hobbys, resor, intressen och träning hjälpte.

Kvinnan jag levt med i 3 år lämnade på ett fult sätt, jag var väl inte längre kul nog. Jag gick upp i vikt 25 kg och blev rätt apatiskt. Orkade dock jobba. Märkligt nog vände mycket när hon försvann. Jag gick ner dessa 25 kg, tränade, återigen reste, dök i grottor som jag älskat göra i 10 år...började med downhill biking, nu också MTB och återigen började jag köra MC. Många kompisar försvann..skaffade familjer och flickvänner och inte har riktigt tid att göra saker. Jag har dock en del kompisar i Mexico. Socialt nätverk löstes upp utan att jag märkte det på något sätt, så det lär jag kanske få bygga upp på nytt. Jag har det bra på jobbet men några vänner där är svårt att skaffa. De vänner jag har bor på andra sidan jorden ju.

Har nu en svacka men den beror nog på att jag använde Stesolid varje kväll i 3 mån och känner att jag måste ta bort det giftet. Jag vet dock att det blir bättre även om hösten / vintern kan vara svår. Jag skaffade en snöskoter jag har på mitt vinterställe uppe i Sälen. Det är kul att köra och vara där uppe.

https://www.youtube.com/user/RSDTyler/videos

Kolla in varenda video. Gör som de säger. Förändra hur du ser på saker och ting. Var inte bara en teoretiker utan var en praktiker också.

Efter 10 år av att marinerat dig i denna information och ständigt utvecklande av dig själv.

Done.

Hej ChangeIsPossible!

Vilket kalas att du faktiskt kan förstå dina egna problem och veta vad du skall bli bättre på. Det är inte så många människor som faktiskt har den förmågan.

Att skriva hjälper väldigt mycket. Inte nog med att du ropar på hjälp och får eventuella stöd och tips/hjälp. Men du säger också högt för dig själv att DU SKALL FÖRÄNDRA DIG OCH ATT DU KOMMER ATT LYCKAS!!.

Fantastiskt ChangeIsPossible!!

Nu har det gått 5 år och då har jag blivit nyfiken på hur det har gått? Kan du uppdatera dig?

Och vet du vad, det är helt okej att det har tagit sin lilla tid. Jag vill bara höra uppdatering.

Du hjälper samtidig tmånga människor att vakna upp, när de läser din TS. Bra jobbat!!