Jag mår inte bra av Sverigedemokraterna

sluta bry dig.

Det ä väl bara att prata om annat? Om du mår dåligt ändå får du väl sluta vara kompis med dem bara.

Jag har samma problem som TS, fast omvänt: Tappar humöret och sabbar stämningen (alltså när jag upplever mig drabbad av kulturmarxister). Antingen säger jag fula saker och får dåligt samvete eller så sparar jag ilskan och blir en tryck-kokare. Hur hanterar jag det bäst?

1. Lätt att konstatera att ilskan finns i ett större sammanhang. När jag i övrigt mår prima så biter ju inte kultmarxismen lika hårt som när jag redan från början är låg. Allmän upplevelse av maktlöshet är nog en stark igångsättare.
2. Inse att politisk konfrontation är en livsviktig del av samhället. Vårt samhälle dör om vi slutar prata politik – så lite MÅSTE man faktiskt offra sitt välbefinnande.
3. Humor, självironi, självdistans, tokiga påhitt, etc, fungerar bra att lätta upp stämningen.
4. Personer som angriper ens åsikter visar sig nästan alltid innerst inne vara intresserade. Ju mer dumheter, snusk och lögner de häver ur sig, ju större problem har de att acceptera och hantera sitt intresse. Risk alltså för en ond humörcirkel om jag i onödan snöar in på att min ”angripare” vill mig illa.

Jag hörde förresten häromdan skvallret att en person, som för några år sen hade tagit MYCKET illa vid sig och mått MYCKET dåligt över att jag var SD:are, numera själv är SD:are!!!

Ytterligare en kompis som numera är SD:are har helt jävla totalt glömt bort hur oförskämt mycket skit och nedlåtande kommentarer han kastade på mig för bara några år sen.

Ibland behöver vi lära oss att se saker från olika sidor, dom flesta människor har så bestämda åsikter om allting och tenderar att se allt i svart och vitt. Det du kan försöka med är att förstå varför dina vänner har dessa åsikter även om du inte håller med. Men om det stör dig för mycket kanske du ska se dig om efter nya vänner.

Vi tänker och resonerar olika - acceptera det.

Jag pratar aldrig politik med mina kompisar. Många av dem är Vänsterpartister, en är till och med starkt FI. I början var jag den enda Sverigedemokraten vilket var riktigt jobbigt när häxjakten var igång 2010, rök ihop med min bästa vän som var sosse, vi till och med blockade varandra för någon dag innan vi insåg hur absurt situationen var, sedan dess har vi aldrig snackat politik igen.

Det går som sagt att vara bra kompisar trotts enorma skillnader. Jag har väldigt kul ihop med mina V kompisar (nästan alla är brudar). Går ni in på politik bara för att diskutera något aktuellt så var endast saklig och neutral, ta inget läger och säg ingenting som skulle kunna skapa friktioner eller leda till mer diskussion. Det är som det är helt enkelt.


För övrigt så borde du se över dina demokratiska värderingar om du "far illa" av Sverigedemokraterna.

Du är inte ensam det är många som har svårt att respektera vi har en demokrati och att alla människor inte kan ha samma åsikter. Mår du mycket dåligt och funderar på ta självmord och liknande så borde du gå till en akut psykmottagning. Lär troligen behövas öppna extra psykmottagningar efter valet många kommer ha svårt att acceptera att ett nationalistiskt parti är störst. En grupp våldsbejakande Socialdemokrater som finns i min bekantskapskrets snackar till och med om att begå kollektivt självmord ifall det händer bara nu har de börjat med droger för de mår så dåligt.

Samma här massa brudar jag känner är socialister det går prata politik utan det blir krig men tänk på dessa brudar tänker helt med känslor och att ge argument baserade på logik fungerar inte. Så ska du argumentera måste du med använda argument baserade på känslor och gå försiktigt fram. När båda parter förstår varande fungerar de väldigt bra. Oftast är dessa brudar helt hjärntvättade av statlig massmedia och missförstår allting man säger.

Väx upp och läs min signatur.

Eftersom det gått över 3 år sedan TS startade tråden och h*n förmodligen redan fått svar på sina funderingar, så låser jag tråden.

/Mod