1 år 6 månader senare. Hur jag lurade vården.

Jag känner att detta behövs;

VARFÖR samt HUR;

1; Varför? TL;DR innan texten är kommen; För att se hur långt jag kan gå.

Jag försökte ta mitt liv för att jag var deprimerad. Jag ville dö, men jag ville också se vad som händer när man är sjukskriven för en "psykisk" åkomma.
Jag hamnade på AAvd 64 (Vuxen akut-psyk). Där blev jag övervakad i 9 dagar, en gång i halvtimmen.
Japp, oavsett klockslag så fanns det ALLTID någon som väckte dig och frågade "mår du bra?". En gång i halvtimmen.

Jag fick prata med MÅNGA olika doktorer/psykologer/terapeuter.
Kort därefter; Ute. Jag hade alltså "släppts" efter min tvångsintagning. 9 dagar senare. Allt jag behövde säga var "Jag mår bra, jag har lärt mig varför jag inte ska göra detta igen". SJälvklart så har jag käftat mycket därimellan, men detta är summa-sumarum.


3 dagar "ute". Första ölen. Första fyllan. "ÄNTLIGEN" får jag vara ifred, surfa runt, dricka lite bira osv.

LIFE. P.s, 17000 (16989:-) in på kontot pga "sjukskrivning".

Nivå 3? säg till!

VAD är sjukt? att jag hittat ett sätt varpå människor tror vad JAG vill eller att DOM tror vad jag vill?

De vet att
1) du försökte ta livet av dig
2) du uttrycker dig på ett kaotiskt sätt, om ditt osammanhängande inlägg är representativt
3) din syn på samhället, medmänniskor, dig själv, droger m.m ser precis ut som en borderline persons

= Du lurar ingen. Du har psykiska problem, och det ser omvärlden.

Det är helt osammanhängande, konstiga meningsuppbyggnader och allmänt rörigt. Är det likadant i ditt huvud så förstår jag varför du får vård.