Angående nya jobbet, känner mig fruktansvärt utanför

Har vi inte arvsrätt i Sverige? Dvs att alla barn har rätt till samma del av arvet eller har jag missförstått något?

Till TS, känns situationen jävligt dålig så åk hem istället, det är inte värt att må psykiskt dåligt 8timmar om dagen.

Arvsrätt om det finns något att ärva. Man har rätt att sälja eller ge bort allt medan man lever.
Samma om man lånat pengar och det finns skuldbrev. Det går att kringå lagen om man vill och kan denna...

Trist, dock lär samma sak hända mig om några år.
Har valt samma väg som du

Saker tar tid. När man är ny så är man oftast stressad över att man inte kan leverera på samma nivå som de andra.

Man vill fort lära sig och komma upp i drift.

Men låt det ta tid och försök slappna av, försök inte pressa det för mycket. Du kommer leverera tidsnog men beroende på hur kvalificerat arbetet är så kommer det ta tid.

Lycka till.

Det är annorlunda att jobba utomlands.
Detta är mina egna erfarenheter.

I Sverige:
Du presenteras för ALLA på kontoret.

Utomlands:
DU måste presentera DIG och "slå dig in" i kretsen.

Lycka till!

Tråkigt för dig. Dock undrar jag vad för en person TS far skulle vara om han gjorde sin son arvlös pga att denne visade att han kunde stå på egna ben och valde sin egen väg genom livet.
"Klippa navelsträngen" är inte samma sak som att "klippa banden"... "Fara och flyga" var menat som ett "Håll käft, jag går min egen väg"


Sen så är det lite svagt av dig att lägga någon som helst skuld på dina föräldrar ang din familjs egna ekonomiska situation... Något allvarligt har ju helt klart hänt, även om jag verkligen inte förstår hur fan dina (eller någons öht, för den delen) föräldrar kan ignorera sina egna barn på det sättet, oavsett.

Gör så mycket du kan på egen hand, fråga inte om det absolut inte är akut. Försök att lära dig språket och försök sitta med gubbarna när dom snackar.

Ser dom att du kämpar hårt som fan på egen hand och även försöker lära dig språket så är det nästan garanterat anställning sen.

Ge det lite tid, du har varit där i 8 dagar när du startade tråden. Nu vet jag inte vilket område du arbetar inom men en vild chansning får ju bli inom turismen? Finns det inga andra svenskar, norrmän, danskar eller dyl där du bor tex? Skapa ett kontaktnät. Jag bor ju också utomlands, talar språket något så när men det kan jag säga att det hjälper inte alltid, dom låtsas inte förstå för dom vill plugga sin engelska. Då blir jag skitsur för jag vill verkligen klara mig på egen hand med språket mest av respekt för de inhemska då alla faktiskt inte talar engelska där jag bor. Tex den äldre generationen.

Nu har jag "turen" att bo ihop med en inhemsk så jag har ju lärt mig en hel del per automatik då vi blandar svenska, engelska o turkiska hej vilt här hemma.

Det ÄR svårt att bo utomlands där dom inte talar engelska. Jag känner mig ibland utanför när min sambo sitter och pratar med sina vänner och dom pratar så jävla fort så jag förstår typ 3%.

Det finns så många olika grupper på facebook också, har du kollat där? Där kan du finna massor med personer i samma "sits" och dela erfarenheter med. Jag kan hjälpa dig via PM om du vill.

Du fixar det här!

Hur har det gått ts?

Du måste lära dig språket perfekt. Sätt dig varje kväll efter jobbet och plöj böcker, grammatik, översätt till och från språket, lyssna på TV. Glöm ALLT annat i så många månader som det tar att komma ikapp. Glöm dataspel och Flashback och allt det där. Hit the books.

Även om du inte kan språket så försök att prata med dina jobbarkompisar så mycket du kan. De tycker nog det är kul att du försöker och om de är snälla kommer de att försöka hjälpa dig att lära dig nya ord. Ta lite i taget och känn inte att du måste kunna allt på en gång. Det kommer och då kommer du också att kunna bli närmare kompis med dem.

@insectqueen
Jag har äntligen blivit "stationerad" på en någorlunda post nu. Känner fortfarande att jag inte har så mycket kontakt med mina arbetskollegor och att det egentligen hade kvittat då ingen av de verkar bry sig om jag är här eller inte.

Dock struntar jag fullständigt i det och dom. Har börjat se möjligheterna att jag har fruktansvärt mycket fria händer och blev just idag faktiskt vän med en kille som äger en affär mittemot där jag arbetar. Snackade, drack gott från hans affär och hade allmänt nice. Känner mig uppskattad med andra ord och inte slängd åt sidan, så just nu vill jag säga att det går väldigt bra

@TheHollyhockGod
Yesyes, jag förstår precis var du vill komma. Datorspel & Flashback ägnar jag mig inte mycket tid på, snappar upp lite av språket här och var och när jag faktiskt tänker efter så har jag redan lärt mig en hel del! (Kan tex gå och köpa ex ciggaretter och vatten med att enbart tala deras språk)
Så framåt går det iaf! Ska försöka fråga och lära mig minst ett ord varje dag, ingen pressure, jag lär mig språket, jag blir glad, när jag försöker tala språket blir de andra säkert också glada, de blir win-win-win!

Uppskattar alla tips & inlägg av er!

Kul att höra att det börjar lossna för dig! Det är nog så för många i ett nytt land men när man väl kommer till rätta och får lite kompisar kan det bli en riktigt fet upplevelse.