Hej!
Jag har nu varit sjukskriven på heltid sen 6:e oktober 2014 för djup depression.
Mycket på grund av pappas död, min mosters kommande död (cancer) och min tjejs dåliga mående och i huvudsak mitt beteende mot henne och i allmänhet!
Jag beter mig på sett som jag inte vill, är helt obrydd, inget utryck som helst, egoistisk och är allmänt dum i huvudet! Kopplar inte saker, tänker inte efter, säger dumma saker, ringer inte ens och kollar vart hon är när vi nyss har bråkat och hon sagt att hon inte orkar mer och vill ta livet av sig och hon är borta när jag kommer hem.
Jag beter mig som en skit! Narcissistiskt rövhål som inte bryr sig om nånting och inte hjälper det att jag somnar hela tiden pga att jag troligtvis har sömnapné eller dylikt! Somnar jämt även när vi bråkar eller pratar eller när hon vill att jag ska vara nära och hålla henne sällskap. Jämt!!
Och jag vet inte vad jag ska göra! Jag vill ändra mig men gör det aldrig, jag bryr mig men visar det aldrig, jag gottgör men förstör strax efter, jag lovar saker men bryter dom hela tiden, jag ljuger och förhöjer mig själv för att jag skäms för mitt beteende och gråter fast det är hon som är ledsen och sårad!
Jag blir så less och har haft många negativa tankar, suicidala tankar m.m för jag känner mig så värdelös som fästman, vän och människa i allmänhet!
Jag har inte blivit diagnostiserad med narcissism men min psykolog som jag inte träffade mer tyckte att mina beskrivningar passade in perfekt på den diagnosen! Han skickade remiss till vanliga vuxen psyk för utredning och terapi, men måste börja om helt från början. Jag måste börja på psykosociala teamet först för att dom ska göra en bedömning och jag har ingen att prata med för psykologen var på Företagshälsan och jag förlorade jobbet i februari för att dom tyckte jag var för slarvig då jag inte skickade in sjukintygen på en gång utan skickade in dom när jag kom tillbaka eller innan löningen åtminstone, så då fick jag inte gå där nå mer heller!
Allt går åt helvete och mitt beteende förstör allt ännu mer och jag orkar inte mer!
Är det någon mer dom har liknande problem eller tips på vad jag kan göra?
Jag vill inte vara så här nå mer!
Jag var inte så tidigare heller utan det började lite grann för typ 6 1/2 år sedan (är 25 nu) och sen har det ökat och blivit värre och värre successivt.. Innan var jag snarare ett föredöme och brydde mig alltid och gjorde sällan misstag.. Men allt det är förstört och jag vet inte varför jag gör som jag gör!
Mår så dåligt och vill bara lägga mig och dö, samtidigt som jag vill leva för evigt och se världens sista dagar! Vill leva för jag älskar livet men orkar inte med mig själv mer!
Vad kan jag göra? Vad finns det att göra? Finns det något alls?
Jag har nu varit sjukskriven på heltid sen 6:e oktober 2014 för djup depression.
Mycket på grund av pappas död, min mosters kommande död (cancer) och min tjejs dåliga mående och i huvudsak mitt beteende mot henne och i allmänhet!
Jag beter mig på sett som jag inte vill, är helt obrydd, inget utryck som helst, egoistisk och är allmänt dum i huvudet! Kopplar inte saker, tänker inte efter, säger dumma saker, ringer inte ens och kollar vart hon är när vi nyss har bråkat och hon sagt att hon inte orkar mer och vill ta livet av sig och hon är borta när jag kommer hem.
Jag beter mig som en skit! Narcissistiskt rövhål som inte bryr sig om nånting och inte hjälper det att jag somnar hela tiden pga att jag troligtvis har sömnapné eller dylikt! Somnar jämt även när vi bråkar eller pratar eller när hon vill att jag ska vara nära och hålla henne sällskap. Jämt!!
Och jag vet inte vad jag ska göra! Jag vill ändra mig men gör det aldrig, jag bryr mig men visar det aldrig, jag gottgör men förstör strax efter, jag lovar saker men bryter dom hela tiden, jag ljuger och förhöjer mig själv för att jag skäms för mitt beteende och gråter fast det är hon som är ledsen och sårad!
Jag blir så less och har haft många negativa tankar, suicidala tankar m.m för jag känner mig så värdelös som fästman, vän och människa i allmänhet!
Jag har inte blivit diagnostiserad med narcissism men min psykolog som jag inte träffade mer tyckte att mina beskrivningar passade in perfekt på den diagnosen! Han skickade remiss till vanliga vuxen psyk för utredning och terapi, men måste börja om helt från början. Jag måste börja på psykosociala teamet först för att dom ska göra en bedömning och jag har ingen att prata med för psykologen var på Företagshälsan och jag förlorade jobbet i februari för att dom tyckte jag var för slarvig då jag inte skickade in sjukintygen på en gång utan skickade in dom när jag kom tillbaka eller innan löningen åtminstone, så då fick jag inte gå där nå mer heller!
Allt går åt helvete och mitt beteende förstör allt ännu mer och jag orkar inte mer!
Är det någon mer dom har liknande problem eller tips på vad jag kan göra?
Jag vill inte vara så här nå mer!
Jag var inte så tidigare heller utan det började lite grann för typ 6 1/2 år sedan (är 25 nu) och sen har det ökat och blivit värre och värre successivt.. Innan var jag snarare ett föredöme och brydde mig alltid och gjorde sällan misstag.. Men allt det är förstört och jag vet inte varför jag gör som jag gör!

Mår så dåligt och vill bara lägga mig och dö, samtidigt som jag vill leva för evigt och se världens sista dagar! Vill leva för jag älskar livet men orkar inte med mig själv mer!
Vad kan jag göra? Vad finns det att göra? Finns det något alls?
__________________
Senast redigerad av Vitskugga 2015-06-03 kl. 05:02.
Senast redigerad av Vitskugga 2015-06-03 kl. 05:02.
