Wilse i pannkakan gjorde två inlägg på UV, som genast raderades av tf huvuledare. Han gjorde ytterligare ett försök idag, vilka fick stå kvar ungefär en timme innan samma tf huvuledare raderade dem.
I andra grupper har Wilse i pannkakan delat båda inläggen i en sammanfattande post, som följer nedan.
Vad man än må tycka om det hela så är det ändå befriande att man förklarar varför man lämnar, istället för att som så många andra bara tyst pipa ut genom personalutgången. Det ska de ha all heder av, även om de borde insett det redan från början.
I andra grupper har Wilse i pannkakan delat båda inläggen i en sammanfattande post, som följer nedan.
Citat:
Bön för upprättelse
Kära Vänner och Bedjare,
Jag har, tillsammans med några vänner, funnit mig ledd att söka tillämpa försoningens och upprättelsens erbjudande och metod i förhållande till ett sammanhang som kallas Uppdrag Världen, där Tommy Dahlman har varit huvudobjekt för dessa strävanden och detta bedjande.
Vi har varit engagerade i bön för detta sammanhang i ett par års tid. Herren gav oss en öppning till praktisk samvaro, och vi kände oss förhoppningsfulla rörande utvecklingen. Ett par av mina fina vänner lät sig engageras samman med mig i ett bedjande och agerande, där vi också kunde begynna att relatera till några av dem som varit utsatta för den striktaste manipulation från en initiatör och tillika manipulatör i dessa sammanhang.
Vi hade arbetat i denna riktning av och till under en lång tid, kanske sedan 1990-talet. Således hade detta engagemang i förhållande till Uppdrag Världen inte något av impuls och tillfällighet att göra – bedjandet, det effektiva bedjandet är buret av långsiktighet och lyssnande.
Vi gjorde ett försök till att arbeta via en ledningsgrupp, vilken skulle forma framtid och utbud för Uppdrag Världen. Men, den senaste utvecklingen sträcker sig hän mot att öppna för politisk extremism – vilken ingen som söker Guds rike kan låta sig engageras i. Vårt arbete för Dahlmans mognad och upprättelse tar därför ett abrupt slut.
Här nedan följer en text, som närmare beskriver vår ståndpunkt…
Vi är i stort behov av förbön, för att komma tillrätta med de variabler som följer en kollaps av denna typ.
Vi ber er be om ett reningens bad, ett tankelivets och rättsinnets upprättelse…
Lars Widerberg
-- -- --
Brunskjortor och uppdraget
Den teologi vi tar fasta på är en praktisk tillämpbar teologi. Herren ställer Guds rike mot samtliga andra riken och politiska konstellationer. Hans direktiv lyder: ”Sök först Guds Rike”. Denna position exkluderar all ytterlighets-politik.
Extremismen är främmande för oss. De mörka färgernas politik klarar inte att följa Herrens hållning. Kristi sinnelag är utestängt i dessa de mörka färgernas utrymmen.
Den profetiskt sinnade församlingen, alltid en ringa skara, tar till sig Jesajas ord: ”Lär er att göra det som är gott, sök det rätta. Tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak.”
De mörka färgernas förhållningssätt inordnas under begreppen ”Förtryckare och fascism” – detta tillika med vänsterkantens makabra hållning till arbetarklass och till all världens svaga.
Predikandet av Guds Rike – vilket i synnerhet är ett ändtidsgöra, låter sig inte sammanblandas med dessa ytterligheter. Politiska ståndpunkter visar sig ständigt stå i opposition mot rikesförkunnelsen och det profetiska vittnesbördet.
Någon av dessa våra förebilder underströk följande: ”Om vi inte klarar att vara relevanta och tydliga i förhållande till tidens/dagens huvudfrågor, står vi inte relevanta och sannfärdiga i någon fråga.”
De senaste intervju-offren på Uppdrag Världen stinker icke-tro. Man talar om att skapa sig plattform för sitt politiska budskap, men saknar helt och hållet insikt om Guds Rikes dynamik – Gud är alltid före, sa de gamle…
Allt syftar istället till uppmärksamhet och erkännande. Detta i motsats till lärjungaskapets avsägelse av det mest elementära – stav och ränsel. Man klarar inte ens att söka sig till Herren för att höra honom avslöja nyfödelsens hemlighet – ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”
En gång i tiden skrev Stanley Jones en bok som heter ”Mänskligheten vid skiljevägen”. Denna bok, samman med en hel liten packe texter i samma ärende – som ”Är Guds rike ett faktum?”, håller utomordentlig sannfärdighet också nu.
Vi avvisar fullt ut allt brunskjortsgöra i skydd av våra roller som delar i en ledningsgrupp för Uppdrag Världen.
Lars Widerberg
-- -- --
Kära Vänner och Bedjare,
Jag har, tillsammans med några vänner, funnit mig ledd att söka tillämpa försoningens och upprättelsens erbjudande och metod i förhållande till ett sammanhang som kallas Uppdrag Världen, där Tommy Dahlman har varit huvudobjekt för dessa strävanden och detta bedjande.
Vi har varit engagerade i bön för detta sammanhang i ett par års tid. Herren gav oss en öppning till praktisk samvaro, och vi kände oss förhoppningsfulla rörande utvecklingen. Ett par av mina fina vänner lät sig engageras samman med mig i ett bedjande och agerande, där vi också kunde begynna att relatera till några av dem som varit utsatta för den striktaste manipulation från en initiatör och tillika manipulatör i dessa sammanhang.
Vi hade arbetat i denna riktning av och till under en lång tid, kanske sedan 1990-talet. Således hade detta engagemang i förhållande till Uppdrag Världen inte något av impuls och tillfällighet att göra – bedjandet, det effektiva bedjandet är buret av långsiktighet och lyssnande.
Vi gjorde ett försök till att arbeta via en ledningsgrupp, vilken skulle forma framtid och utbud för Uppdrag Världen. Men, den senaste utvecklingen sträcker sig hän mot att öppna för politisk extremism – vilken ingen som söker Guds rike kan låta sig engageras i. Vårt arbete för Dahlmans mognad och upprättelse tar därför ett abrupt slut.
Här nedan följer en text, som närmare beskriver vår ståndpunkt…
Vi är i stort behov av förbön, för att komma tillrätta med de variabler som följer en kollaps av denna typ.
Vi ber er be om ett reningens bad, ett tankelivets och rättsinnets upprättelse…
Lars Widerberg
-- -- --
Brunskjortor och uppdraget
Den teologi vi tar fasta på är en praktisk tillämpbar teologi. Herren ställer Guds rike mot samtliga andra riken och politiska konstellationer. Hans direktiv lyder: ”Sök först Guds Rike”. Denna position exkluderar all ytterlighets-politik.
Extremismen är främmande för oss. De mörka färgernas politik klarar inte att följa Herrens hållning. Kristi sinnelag är utestängt i dessa de mörka färgernas utrymmen.
Den profetiskt sinnade församlingen, alltid en ringa skara, tar till sig Jesajas ord: ”Lär er att göra det som är gott, sök det rätta. Tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak.”
De mörka färgernas förhållningssätt inordnas under begreppen ”Förtryckare och fascism” – detta tillika med vänsterkantens makabra hållning till arbetarklass och till all världens svaga.
Predikandet av Guds Rike – vilket i synnerhet är ett ändtidsgöra, låter sig inte sammanblandas med dessa ytterligheter. Politiska ståndpunkter visar sig ständigt stå i opposition mot rikesförkunnelsen och det profetiska vittnesbördet.
Någon av dessa våra förebilder underströk följande: ”Om vi inte klarar att vara relevanta och tydliga i förhållande till tidens/dagens huvudfrågor, står vi inte relevanta och sannfärdiga i någon fråga.”
De senaste intervju-offren på Uppdrag Världen stinker icke-tro. Man talar om att skapa sig plattform för sitt politiska budskap, men saknar helt och hållet insikt om Guds Rikes dynamik – Gud är alltid före, sa de gamle…
Allt syftar istället till uppmärksamhet och erkännande. Detta i motsats till lärjungaskapets avsägelse av det mest elementära – stav och ränsel. Man klarar inte ens att söka sig till Herren för att höra honom avslöja nyfödelsens hemlighet – ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”
En gång i tiden skrev Stanley Jones en bok som heter ”Mänskligheten vid skiljevägen”. Denna bok, samman med en hel liten packe texter i samma ärende – som ”Är Guds rike ett faktum?”, håller utomordentlig sannfärdighet också nu.
Vi avvisar fullt ut allt brunskjortsgöra i skydd av våra roller som delar i en ledningsgrupp för Uppdrag Världen.
Lars Widerberg
-- -- --
Vad man än må tycka om det hela så är det ändå befriande att man förklarar varför man lämnar, istället för att som så många andra bara tyst pipa ut genom personalutgången. Det ska de ha all heder av, även om de borde insett det redan från början.
