Allt är slut

Allt som har en början måste ha nått ett slut annars skulle det fortfarande pågå eftersom slutet uppfattas när man förstår att början fick händelsen att ske och därefter sker slutet.

Förstår någon hur jag tänker?

Början och slutet förenas i ett evigt nu?

Så kan man säga. Slutet sker när nutiden hänt. Nutiden är evig och sker ständigt.

Slutet är en evighet.

Defienera evigheten om du kan

Evigheten är lika lång som nutiden.

Jisses jag visste inte att Gud skriver på flashback. Finns det pilsner i himlen?

Evigheten befinner vi oss i redan. När vi dör så fortsätter evigheten, den är definition på slutet.

Universum självt kan möjligen ha en början men inget slut, men vanligen har saker ett slut, rent empiriskt betraktat. Livet har ett slut, åtminstone det individuella. En byggnad har ett slut. En kemisk förening har ett slut. Ett grundämne har ofta ett slut, dock kanske inte alla.

Du kan förresten se universum som att det ändå har ett slut, för om det uppstod i The Big Bang och finns oändligt länge utan att dra ihop sig eller uppnå perfekt jämvikt, så kommer det att bli oändligt utspätt och därmed totalt stagnerat på alla sätt. Det kanske inte ens tar en oändlighet utan "bara" en googol eller en googolplex år, vilket är enorma men ändliga tal.

Det där är ju fan djupt. Så du tror på själens odödlighet?

Ja, verkligen. Vi är här för att stanna i evigheter.

Sicket jävla öde.