Små psykisk sjuk, ska snart bli slaktare...

Som rubriken lyder så är jag lite psykisk störd. Alltid varit lite störd och brukar planera ut hur man ska döda folk. Fått döda en massa djur i mitt liv då morsan inte vågat, hur jag har dödat dom är ex katten en tegelsten och påse in i sjön, hönor med yxa i nacken, rådjur med spade i huvet, hund med älgstudsare, möss har jag tänt på. Får en belöningskänsla varje gång jag gör det och "gillar" att göra det. Även dissekerat en gris(på lektionstid), efter det så ville jag prova med en människa. Men ville flytta hemifrån först, jag slutade tänka på det efter ett tag då jag inte fick en chans att flytta och saker hände i mitt liv så att ilska tog över istället. Då försvann den tanken efter jag hade tagit ut ilskan i en skog. Gillar att gömma vassa vapen lite varstans där jag bor, ifall jag skulle bli attackerad. Går aldrig iväg utan något att försvara mig med. Har dock en gräns för hur långt jag får gå och hindrar mig från att gå på vissa.

Har även blivit utnyttjad utav "polare" större delen av mitt liv, samt en farsa som tryckt ner en.Har en massa ilska inom mig som kommer ut lite då och då. Smyger bakom folk ibland för skojs skull, gjort det sen jag var 13. Får en känsla då av att jag har övertaget och hur roligt det skulle va att skära upp personen framför mig. Hatar att vara ute bland större folkmassor, som person har de flesta sätt mig som den snäll/mesiga/givmilde personen. Men på sista tiden så har jag förändrats för att jag orkade inte med att vara snäll åt folk, kändes som man bara gav och gav men fick inget tillbaka. Känns som jag har två sidor inom mig som byts ut då och då. Satsar på den elaka sidan nu, mår bättre utav det men förlorar ständigt kontakt med folk.

Har inte vågat kolla upp vad jag lider av men nu har jag så klart lyckats få ett arbete som slaktare. Kanske är passande men kanske kan det förvärra saken, vad ska man göra?

Vad ska'man göra?
Gå till en psykolog redan i morgon din dumme fan!

Men orkar inte med att prata med någon som tror att han är så "överlägsen" kokar över då...

Vad är meningen med detta om du inte vill ha hjälp då? Pinsam kille

Finns det inget annat sätt? gillar inte att prata om känslor och hur jag mår för andra.

Ge upp slaktarkarriären. Varför söker du dig inte till hemmvärnet?

Gjort det me, fick tydligen inte väga 110kg när jag är 196cm lång. Kan väl försöka överklaga men det kändes fel, vill dom inte ha mig när jag erbjuder mitt liv för dem så skiter jag i det. Har sökt en massa arbeten men ingen som vill ha mig. Förutom just slaktar jobbet, dock ska jag inte döda utan skära.

Nej du behöver Bob Marley

https://www.youtube.com/watch?v=G3jtfsJdy8s

Tycker slaktar låter som ett pangjobb för dig. Längre fram när vi har en dåre till massmördare, kommer pressen kalla dig för "slaktaren från helvetet", eller liknande. Kommer bli intressant läsning. Håll dig borta från långa välklädda män i 35-årsåldern bara. Jag vill inte råka ut för dig.

bob marley är ju en jävla hippie, men bra ja men man blir ju bara lugn för stunden ju.

Ska jag börja mörda så måste jag först o främst avlägsna mig från familjen och skit. Tar det nog när jag blir äldre, får väl njuta av att leka me husdjur så länge. Vi måste ju bli av med några hönor nu för att de är sjuka. Blir lite tidsfördriv de

Gör något vettigt och gott av ditt liv samtidigt som du får utlopp för dina sjuka sidor. Åk ner och slåss mot ISIS med kurderna eller andra grupperingar. Win-win, svenska samhället slipper en potentiell galning som flippar ur o har ihjäl oskyldiga, du får utlopp o gör faktiskt något gott med din sjuka aggression.

Lite som en extrem "Dexter" om du sett den tv-serien. (han har bara ihjäl andra som mördar oskyldiga för att få utlopp för sina mordiska drifter)

Överdriver nog lite med det här, men ifall jag skulle döda nån så skulle de verkligen inte vara någon oskyldig. enligt mig då.

Har ju inte haft något "bra" liv, varenda en som jag har träffat har ju bara varit falska och utnyttjande. Folk har bara varit med mig för stunden för att slippa vara ensamma/mobbade eller känna sig "trygg". Sen när de träffar andra så ställer de sig emot en. Har knappt någon kvar förutom någon som jag dricker/knarkar med.

Har alltid fått en sådan blodstörst när "vänner" jag kände som jag ställde uppför bara vänder sig och leker antingen överlägsna eller behandlar en som om jag vore mentalt handikappad. Liksom folk jag varit med flera år. Har dock bara varit nära att slinta en gång, de var då jag blev av med körkortet. Har skrivit en tråd om det. Men då tog jag yxan och skulle slå ihjäl han som satte dit mig. Hade parkerat utanför hans hus och skulle gå in. Lyckades lugna ner mig efter några paket cigg... Annars så gör jag mig bara av me ilskan på träd.