2005-10-02, 02:51
#1
Det här är en liten nybörjarguide som jag knåpade ihop. Jag diskuterar inte diet och andra träningsaspekter i denna guide. Guiden handlar om styrketräning. Men det ska inte tolkas som att dieten är oviktig – tvärtom är det man äter minst lika viktig som träningen för att bygga upp en snygg fysik.
Observera att denna guide inte är den slutgiltiga sanningen om styrketräning för nybörjare. Någon sådan finns inte, om inte för att alla individer är olika. Vad som funkar för många funkar inte nödvändigtvis för dig, och vice versa. Guiden är också delvis en partsinlaga, eftersom jag direkt avvisar en del principer som somliga tränande håller för heliga.
Val av övningar
Fokus för nybörjare bör absolut vara att lära sig bra teknik och att snabbt avancera till övningar som ger bra utdelning, d.v.s. fria vikter snarare än maskiner. Att maskiner inte är lika bra som övningar med fria vikter för att bygga styrka och muskelvolym är okontroversiellt. Dessutom är fria vikter mer skadeförebyggande än maskiner eftersom de hjälper till att stärka stabiliserande muskler – under förutsättning att man använder korrekt teknik. Med fria vikter får man ingen hjälp av maskinen att stabilisera och balansera vikten, vilket gör att kroppen måste lära sig göra det själv. Detta är skadeförebyggande. Maskiner bör användas som ett komplement till fria vikter, men bara i vissa speciella fall. Välj alltid en övning med fria vikter framför en maskin om du har ett val! Några övningar i maskiner som faktiskt är bra är benpress, hacklift, en del övningar i kabelmaskiner, vadpress och enstaka övningar i Smithmaskinen. De flesta andra bör man sky som pesten.
Grunden i varje bra styrketräningsprogram ska utgöras av flerledsövningar, d.v.s. övningar där flera leder och muskelgrupper aktiveras samtidigt (kallas ibland även basövningar). Det ger helt enkelt mest utdelning i förhållande till den tid man lägger ned på träning, och har också störst positiv effekt på kroppens egen produktion av testosteron och tillväxthormon. Träningen blir på så sätt mycket mer tidseffektiv. Flerledsövningar möjliggör också största möjliga viktbelastning för varje enskild kroppsdel, vilket aktiverar flest muskelfibrer och framför allt de största och snabbaste fibrerna som har störst potential att växa.
Mitt förslag är att minst 60% och kanske så många som 100% av alla övningar du utför på gymmet ska vara flerledsövningar. Råder det någon tvekan om vilken övning du ska utföra för en viss muskelgrupp så ska du alltid välja den som är av flerledsnatur. Knäböj är till exempel alltid att föredra framför benspark (leg extension), dips eller smal bänkpress är alltid att föredra framför kickbacks för triceps, o.s.v.
En vis man sa en gång att människor åstadkommer 80% av allt värdefullt i sina liv med 20% av sin tid. Tricket är att identifiera vilka de där 20% är och ägna mer tid åt dem. Vi kan ju ta gymmet som exempel. Det är ingen överdrift att påstå att 80% av de framsteg som folk gör kommer från tunga basövningar: bänkpress, knäböj, marklyft, skivstångsrodd, dips, chins, etc. Tyvärr ägnar folk vanligtvis bara 20% av sin tid i gymmet åt dessa övningar. Om det nu är så att dessa övningar gör 80% av nyttan, borde det då inte vara ganska effektivt att göra lite mer av dem istället för att köra en massa koncentrationscurls och kickbacks 80% av tiden? Jo, det borde det.
Att dela upp kroppen på träningspass
Mitt förslag är att nybörjare (och kanske inte avancerade heller för den delen!) inte delar upp kroppen i olika delar utan tränar hela kroppen varje gång. Om inte varje enskild muskel så i alla fall varje kroppsdel. I årtionden byggde män stora och kraftfulla muskler genom enkla träningsprogram – de tränade hela kroppen (eller i alla fall de stora muskelgrupperna) tre gånger i veckan i korta träningspass. De tränade hårt men inte för mycket. De ägnade inte en massa tid åt ”kärringövningar” utan lyfte tungt och funktionellt med flerledsövningar. De vilade minst 48 timmar mellan varje pass. Klassiska bodybuilders på 1940- och 50-talen som Steeve Reeves och John Grimek som startade sporten tränade hela kroppen varje gång, tre till fyra gånger i veckan, med en övning per muskelgrupp. Ingen kan påstå att dessa bodybuilders inte var stora och starka eller att de inte såg bra ut. Exakt varför folk i stor utsträckning slutade träna på det sättet är höljt i dunkel. Men det var inte för att den metoden inte fungerade. All utveckling är som bekant inte positiv!
I vilket fall som helst rekommenderar jag att nybörjare tränar de stora muskelgrupperna (lårens fram och baksida, bröstet och ryggen) varje träningspass. Något mindre muskelgrupper, t.ex. armens fram och baksida, kan man träna något mer sällan. Detta beror på att armens framsida får en hel del träning när man tränar rygg, och armens baksida en hel del träning när man tränar bröst och axlar. En bra kompromiss är att sikta på sex övningar vid varje träningspass. Åtminstone fyra av dessa bör vara flerledsövningar, som tränar kroppens största muskelgrupper. Du kommer inte hinna träna alla muskelgrupper på sex övningar, men huvudsaken är att du ”prickar” de stora.
Hormonellt är det också mycket mer effektivt att träna så mycket av kroppen som möjligt så ofta som möjligt. Detta eftersom man utför de mest tillväxtstimulerande övningarna (benpress, knäböj, marklyft, bänkpress etc) ofta snarare än bara en gång per vecka.
Om man tränar tre dagar i veckan på detta sätt får man hela fyra vilodagar vilket minimerar risken för att bli övertränad. Vilodagarna kan dock med fördel användas för lätt konditionsträning, magträning hemma o.s.v.
Antal set och repetitioner
Hur många set och repetitioner du bör utföra hänger samman med varandra. Det är smartast att tänka i termer av total arbetsvolym (set x repetitioner) snarare än antal set eller antal repetitioner var och en för sig. En bra volym är någonstans mellan 24 och 50 repetitioner totalt för en viss muskel under ett träningspass, uppdelat på mellan 3 och 10 set.
Lite färre antal repetitioner per set syftar framför allt till styrkeökning, även om det ger en hel del i termer av volym också. Fler repetitioner ger lite mer volym. Bra sätt att träna för styrka är 8-12 set med 3 repetitioner, 7-9 set med 4 repetitioner etc. Bra sätt att träna för volym är 6 set med 6 repetitioner, 5 set med 10 repetitioner etc. Klassiska sätt att träna som åstadkommer både styrka och volym kan t.ex. vara 4 set med 6 repetitioner, 5 set med 5 repetitioner, etc. Notera att det totala antalet repetitioner håller sig mellan 24 och 50.
Jag föreslår att huvuddelen av träningen ägnas åt antingen 5 set med 5 repetitioner eller 4 set med 6 repetitioner. Dessa välbeprövade sätt att träna är också ganska tidsbesparande jämfört med till exempel 8 set med 3 repetitioner, vilket är bra eftersom vi vill träna hela kroppen varje gång (helst). Men man ska variera ofta (se nedan).
Kort vila mellan seten leder till mer muskelökning. 4 set med 6 repetitioner med 60 sekunders vila mellan seten leder helt enkelt till mer muskelvolym än att göra 4 set med 6 repetitioner med tre minuters vila. För maximal styrkeökning kan det dock vara vettigt att vila lite längre mellan seten. Styrkelyftare vilar ofta 5 minuter mellan seten, men det är lite extremt. Mitt förslag är att du håller dig mellan 60 och 90 sekunders vila för det mesta.
Hur tungt ska jag träna?
Forskning och erfarenhet visar att både styrka och volym ökar mest när man ligger i övre delen av belastningsskalan. Försök därför ägna huvuddelen av din träning åt övningar med vikter som överstiger 70% av ditt enrepetitionsmaximum (1RM). Mellan 70% och 90% är idealiskt. De snabbast och största muskelfibrerna är de som har störst potential att växa. Dessa aktiveras vid >80% av 1RM och vid mycket snabb kontraktion.
I viss mån beror detta dock på vilken kroppsdel det är som tränas. Lårens framsida (quadriceps) kan till exempel växa bra även med betydligt lägre belastning (och fler repetitioner per set). Lårens baksida däremot har mer snabba muskelfibrer och brukar växa bättre med tunga vikter. Detsamma gäller armens framsida och baksida: framsidan (biceps) växer ofta bra med lite högre repetitionstal medan baksidan (triceps) växer bättre med tyngre vikter. Soleus är en muskel som bäst tränas med höga repetitionstal, medan gastrocnemius förefaller ”gilla” tunga vikter. O.s.v.
Är högrepetitionsträning (>20 reps per set) värdelöst? Nej. Studier tyder på att höga repetitionstal ökar kapillärdensiteten och antalet mitokondrier i muskler, vilket sedan kan bidra till muskelvolym när vanlig tung träning återupptas. Sådan träning kan vara bra då och då som omväxling.
Påpekas bör också att vilken typ av träning som en individ svarar bäst på beror lite på individens naturliga muskelfibersammansättning. Personer som har väldigt lite muskelmassa har ofta ganska många långsamma fibrer av naturen och kan må bättre av träning med högre repetitionstal av denna anledning. Personer som har lätt att lägga på sig muskler, å andra sidan, har vanligtvis många snabba fibrer och mår bäst av tung träning. 80% av alla tränande har dock en ”normal” fördelning av fibrer.
Observera att denna guide inte är den slutgiltiga sanningen om styrketräning för nybörjare. Någon sådan finns inte, om inte för att alla individer är olika. Vad som funkar för många funkar inte nödvändigtvis för dig, och vice versa. Guiden är också delvis en partsinlaga, eftersom jag direkt avvisar en del principer som somliga tränande håller för heliga.
Val av övningar
Fokus för nybörjare bör absolut vara att lära sig bra teknik och att snabbt avancera till övningar som ger bra utdelning, d.v.s. fria vikter snarare än maskiner. Att maskiner inte är lika bra som övningar med fria vikter för att bygga styrka och muskelvolym är okontroversiellt. Dessutom är fria vikter mer skadeförebyggande än maskiner eftersom de hjälper till att stärka stabiliserande muskler – under förutsättning att man använder korrekt teknik. Med fria vikter får man ingen hjälp av maskinen att stabilisera och balansera vikten, vilket gör att kroppen måste lära sig göra det själv. Detta är skadeförebyggande. Maskiner bör användas som ett komplement till fria vikter, men bara i vissa speciella fall. Välj alltid en övning med fria vikter framför en maskin om du har ett val! Några övningar i maskiner som faktiskt är bra är benpress, hacklift, en del övningar i kabelmaskiner, vadpress och enstaka övningar i Smithmaskinen. De flesta andra bör man sky som pesten.
Grunden i varje bra styrketräningsprogram ska utgöras av flerledsövningar, d.v.s. övningar där flera leder och muskelgrupper aktiveras samtidigt (kallas ibland även basövningar). Det ger helt enkelt mest utdelning i förhållande till den tid man lägger ned på träning, och har också störst positiv effekt på kroppens egen produktion av testosteron och tillväxthormon. Träningen blir på så sätt mycket mer tidseffektiv. Flerledsövningar möjliggör också största möjliga viktbelastning för varje enskild kroppsdel, vilket aktiverar flest muskelfibrer och framför allt de största och snabbaste fibrerna som har störst potential att växa.
Mitt förslag är att minst 60% och kanske så många som 100% av alla övningar du utför på gymmet ska vara flerledsövningar. Råder det någon tvekan om vilken övning du ska utföra för en viss muskelgrupp så ska du alltid välja den som är av flerledsnatur. Knäböj är till exempel alltid att föredra framför benspark (leg extension), dips eller smal bänkpress är alltid att föredra framför kickbacks för triceps, o.s.v.
En vis man sa en gång att människor åstadkommer 80% av allt värdefullt i sina liv med 20% av sin tid. Tricket är att identifiera vilka de där 20% är och ägna mer tid åt dem. Vi kan ju ta gymmet som exempel. Det är ingen överdrift att påstå att 80% av de framsteg som folk gör kommer från tunga basövningar: bänkpress, knäböj, marklyft, skivstångsrodd, dips, chins, etc. Tyvärr ägnar folk vanligtvis bara 20% av sin tid i gymmet åt dessa övningar. Om det nu är så att dessa övningar gör 80% av nyttan, borde det då inte vara ganska effektivt att göra lite mer av dem istället för att köra en massa koncentrationscurls och kickbacks 80% av tiden? Jo, det borde det.
Att dela upp kroppen på träningspass
Mitt förslag är att nybörjare (och kanske inte avancerade heller för den delen!) inte delar upp kroppen i olika delar utan tränar hela kroppen varje gång. Om inte varje enskild muskel så i alla fall varje kroppsdel. I årtionden byggde män stora och kraftfulla muskler genom enkla träningsprogram – de tränade hela kroppen (eller i alla fall de stora muskelgrupperna) tre gånger i veckan i korta träningspass. De tränade hårt men inte för mycket. De ägnade inte en massa tid åt ”kärringövningar” utan lyfte tungt och funktionellt med flerledsövningar. De vilade minst 48 timmar mellan varje pass. Klassiska bodybuilders på 1940- och 50-talen som Steeve Reeves och John Grimek som startade sporten tränade hela kroppen varje gång, tre till fyra gånger i veckan, med en övning per muskelgrupp. Ingen kan påstå att dessa bodybuilders inte var stora och starka eller att de inte såg bra ut. Exakt varför folk i stor utsträckning slutade träna på det sättet är höljt i dunkel. Men det var inte för att den metoden inte fungerade. All utveckling är som bekant inte positiv!
I vilket fall som helst rekommenderar jag att nybörjare tränar de stora muskelgrupperna (lårens fram och baksida, bröstet och ryggen) varje träningspass. Något mindre muskelgrupper, t.ex. armens fram och baksida, kan man träna något mer sällan. Detta beror på att armens framsida får en hel del träning när man tränar rygg, och armens baksida en hel del träning när man tränar bröst och axlar. En bra kompromiss är att sikta på sex övningar vid varje träningspass. Åtminstone fyra av dessa bör vara flerledsövningar, som tränar kroppens största muskelgrupper. Du kommer inte hinna träna alla muskelgrupper på sex övningar, men huvudsaken är att du ”prickar” de stora.
Hormonellt är det också mycket mer effektivt att träna så mycket av kroppen som möjligt så ofta som möjligt. Detta eftersom man utför de mest tillväxtstimulerande övningarna (benpress, knäböj, marklyft, bänkpress etc) ofta snarare än bara en gång per vecka.
Om man tränar tre dagar i veckan på detta sätt får man hela fyra vilodagar vilket minimerar risken för att bli övertränad. Vilodagarna kan dock med fördel användas för lätt konditionsträning, magträning hemma o.s.v.
Antal set och repetitioner
Hur många set och repetitioner du bör utföra hänger samman med varandra. Det är smartast att tänka i termer av total arbetsvolym (set x repetitioner) snarare än antal set eller antal repetitioner var och en för sig. En bra volym är någonstans mellan 24 och 50 repetitioner totalt för en viss muskel under ett träningspass, uppdelat på mellan 3 och 10 set.
Lite färre antal repetitioner per set syftar framför allt till styrkeökning, även om det ger en hel del i termer av volym också. Fler repetitioner ger lite mer volym. Bra sätt att träna för styrka är 8-12 set med 3 repetitioner, 7-9 set med 4 repetitioner etc. Bra sätt att träna för volym är 6 set med 6 repetitioner, 5 set med 10 repetitioner etc. Klassiska sätt att träna som åstadkommer både styrka och volym kan t.ex. vara 4 set med 6 repetitioner, 5 set med 5 repetitioner, etc. Notera att det totala antalet repetitioner håller sig mellan 24 och 50.
Jag föreslår att huvuddelen av träningen ägnas åt antingen 5 set med 5 repetitioner eller 4 set med 6 repetitioner. Dessa välbeprövade sätt att träna är också ganska tidsbesparande jämfört med till exempel 8 set med 3 repetitioner, vilket är bra eftersom vi vill träna hela kroppen varje gång (helst). Men man ska variera ofta (se nedan).
Kort vila mellan seten leder till mer muskelökning. 4 set med 6 repetitioner med 60 sekunders vila mellan seten leder helt enkelt till mer muskelvolym än att göra 4 set med 6 repetitioner med tre minuters vila. För maximal styrkeökning kan det dock vara vettigt att vila lite längre mellan seten. Styrkelyftare vilar ofta 5 minuter mellan seten, men det är lite extremt. Mitt förslag är att du håller dig mellan 60 och 90 sekunders vila för det mesta.
Hur tungt ska jag träna?
Forskning och erfarenhet visar att både styrka och volym ökar mest när man ligger i övre delen av belastningsskalan. Försök därför ägna huvuddelen av din träning åt övningar med vikter som överstiger 70% av ditt enrepetitionsmaximum (1RM). Mellan 70% och 90% är idealiskt. De snabbast och största muskelfibrerna är de som har störst potential att växa. Dessa aktiveras vid >80% av 1RM och vid mycket snabb kontraktion.
I viss mån beror detta dock på vilken kroppsdel det är som tränas. Lårens framsida (quadriceps) kan till exempel växa bra även med betydligt lägre belastning (och fler repetitioner per set). Lårens baksida däremot har mer snabba muskelfibrer och brukar växa bättre med tunga vikter. Detsamma gäller armens framsida och baksida: framsidan (biceps) växer ofta bra med lite högre repetitionstal medan baksidan (triceps) växer bättre med tyngre vikter. Soleus är en muskel som bäst tränas med höga repetitionstal, medan gastrocnemius förefaller ”gilla” tunga vikter. O.s.v.
Är högrepetitionsträning (>20 reps per set) värdelöst? Nej. Studier tyder på att höga repetitionstal ökar kapillärdensiteten och antalet mitokondrier i muskler, vilket sedan kan bidra till muskelvolym när vanlig tung träning återupptas. Sådan träning kan vara bra då och då som omväxling.
Påpekas bör också att vilken typ av träning som en individ svarar bäst på beror lite på individens naturliga muskelfibersammansättning. Personer som har väldigt lite muskelmassa har ofta ganska många långsamma fibrer av naturen och kan må bättre av träning med högre repetitionstal av denna anledning. Personer som har lätt att lägga på sig muskler, å andra sidan, har vanligtvis många snabba fibrer och mår bäst av tung träning. 80% av alla tränande har dock en ”normal” fördelning av fibrer.