Den huvudlösa kroppen vid piren, Degerhamn (Öland), 1978-05-05.

Från Begravda i Sverige 2:

Har inget att tillägga om just detta fall, men Svenska Dagbladet hade 2019 en artikel om oidentifierade döda. I den artikeln framgår att Rättsmedicinalverket varje år får in ca 300 kroppar eller kroppsdelar för identifiering. De allra flesta kan identifieras, men sedan mitten av 80-talet finns det totalt ett 60-tal fall där identifiering inte kunnat göras. I artikeln nämns också några sådana fall (dock inte detta, som ligger för långt bak i tiden) där kvarlevorna fått en namnlös grav.
60 fall på ca 35 år, det blir knappt två fall om året. Det är alltså ovanligt men inget exceptionellt att kvarlevor hittas och aldrig kan identifieras.
Artikeln: https://www.svd.se/60-doda-saknar-id...amnlosa-gravar

Tack för dessa upplysningar.

Citat:

"(Ingen namnuppgift)
Man
Begravd 10/10 1978
Södra Möckleby kyrkogård, avd. 3, nr. 255 (kista)
Graven upplåten till 31/12 2018
Posten levererad 2011-12-16"

Efter fyndet av den stympade kroppen tog det fem månader innan den kunde begravas. Tragiskt att se att det inte finns någon namnuppgift utan enbart att det handlar om en man. Graven är som vi förstod "återlämnad". Antar att den här anonyma graven inte hade någon sten.

Tack för länken.

Här är ytterligare ett fall då identiteten har förblivit okänd:

(FB) Upphittat lik Esrange 1979.

Ganska ovanligt att okända kvarlevor inte blir identifierade även om så sker. Att hitta en stympad kropp är ännu ovanligare. Ett sådant fall som efter åratal blev uppklarat är fallet med Birger Larsson som försvann i Arvika 1945 vars styckade och mumifierade kropp hittades i vattnet i Arvika 1951. Här kunde man fastställa identiteten men aldrig vem som var GM.

Ett annat fall med en stympad kropp där identiteten kom att bli fastställd är följande även om GM kom att förbli okänd:

(FB) Stympat lik i ensligt belägen sjö, Långserud,(Säffle) 1965.

Fallet Birger Larsson kom att bli mycket uppmärksammat medans fallet som den här tråden handlar om samt fallen 1965 och 1979 verkar knappast ha fått någon större uppmärksamhet i media - om ens någon alls? Anser att en stympad kropp tillhör inte vanligheterna dess bättre och när så sker tycke man att sådant borde intressera media.

Den halshuggne mannen som hittades i Degerhamn tror jag inte var någon som bodde i Sverige.

Det är inte lummelunda-Sjögren som flutit upp efter att ha legat i nån kalkgrotta...?

Annars är väl arbetsskadad baltisk fiskare eller matros en möjlighet. Eller nån dissident av ngt slag...

Nej det var inte Sven Sjögren som försvann 1972 som hittades.

Den halshuggne mannen var t. ex. betydligt yngre än honom. Har var i åldern 25 - 35 år medans Sjögren var 62 år då han försvann. Personligen tror att den upphittade mannen hade varit hemmahörande i någon av baltstaterna eller i Kaliningrad.

Tack. Ja åldern skilde ja.

Degerhamn ligger på insidan av Ölands sydspets. Givetvis vet sjöfartsfolk och utredare hur strömmarna går och vad som brukar skölja in där. Eller inte. På ett ungefär. Du har nog rätt om personens hemvist på ett ungefär. Man kan förstås tänka sig vilken öststat som helst, sen även matroser eller fripassagerare från många fartyg som passerat därutanför. Det kan ju handla om nån som inte saknas eller där saknaden kan förklaras naturligt (föll över bord), men där det funnits anledning att dölja bakgrunden och närmare lokalitet och tidpunkt för olyckan kanske. Man tänker ju på nån form av gangstermord eller likvidering, med öststat som ursprung. Det var ju oroligt på sina håll. Mest hela tiden.

Spinner vidare på funderingarna om personen har haft tattueringar och det är därför som kropps delar saknas. För att försvåra identifikationen. Den möjligheten finns ju men tänker samtidigt att på slutet av 70-talet var tattueringar inte särskilt vanligt. Var det inte nästan bara sjömän och kriminella som hade det på den tiden?
Tänker därför att personen antingen varit sjöman och blivit slängd i havet från en båt eller att han var varit en kriminell från andra sidan östersjön som flutit hit med strömmar.
Tänk ryska fängelse tattueringar.

Ja jag tror det för hade personen i fråga bott i Sverige hade detta till sist framkommit.

Ingen här saknade den här mannen. Visst kan detta ha varit en matros eller fripassagerare men varför då bl. a. hugga huvudet av honom? Jag tror att detta gjordes för att dölja hans bakgrund. Kan mycket väl ha handlat om en avrättning i kriminella kretsar någonstans på andra sidan Östersjön.

Jag tror främst på att personen i fråga kan ha kommit antingen från Litauen, Kaliningrad eller Polen.

https://www.google.se/maps/place/386....4075762?hl=sv

https://sv.distance.to/%C3%96land/Kaliningrad

Drygt 332 km fågelvägen. Skulle kunna vara fullt möjligt.

https://sv.distance.to/%C3%96land/Klaipeda

Drygt 302 km fågelvägen. Kan också vara fullt möjligt.

När man ändå reflekterar över saker så kan man ju ta i lite... Närmast till hands är nog nån kriminell eller politisk likvidering på andra sidan Östersjön. Folk försvann ju. Det gick inte fråga vart de tog vägen. Nån gång ansågs säkert havet som bästa stället att göra sig av med vederb. Eller en flod...

Vill man lägga nåt till det så kan man väl ändå alltid tänka sig nån annan skeppsbesättning som framlever sina dagar under rätt kärva villkor och där problem eller olycka uppstår ombord. Av ett eller annat skäl. Och där nån ansett att priset för att ta personen i land varit på tok för högt. Det kanske är omständigheter som närmre rått i andra farvatten, och det bör ju handla om någon som få skulle sakna. Personen kanske har lagts på is nånstans på Nordatlanten och sen dumpats först i Östersjön. Beroende förstås på vad en skeppare (eller två) ansett sig kunna komma undan med. Att personen inte bör gå att identifiera eller spåra ligger förstås i saken ändå. Risken finns ju att delar hamnar i någons nät, fr.a. torson då. Men det är förstås spekulation.

Kan mycket väl ha varit anledning till att huvud, hals och underarmarna saknades.

När det gäller benen kan det inte ha varit lätt att fastställa om det fanns några tatueringar där. Du har rätt i att under 1970-talet var inte tatueringar vanliga förutom hos just sjömän och kåkfarare.

När det gäller sovjetiska/ryska fängelsetatueringar förekommer dessa också på bröst, mage och rygg. Inget har framkommit att det skulle ha funnits några där fast det lär ha varit svårt att avgöra om det fanns några där med tanke på skickat av kroppen.

Jag tror att du kan ha rätt i ditt antagande.

Den halshuggne mannen kan mycket väl ha varit en kriminell person som kom att avrättas. Havet ansågs som den bästa platsen att göra sig av med vederbörande. Antingen skulle kroppen då hamna på havets botten eller kunna driva med strömmarna och då förhoppningsvis till ett annat land.