Vem väljer att bo på ett korttidskontrakt i STHLM-bostadskö?

Ofta ser man bland köstatistiken för korttidskontrakt personer som har kötid från både 80- och 90 talet.

Just nu ligger det uppe en lägenhet på Östermalm med boendetid 3 månader, 1 april till 30 juni 2015

Fakta om bostaden:

Adress:Wittstocksgatan 8
Antal rum:2
Yta:42 m²
Hyra:5860 kr/mån
Våning:1

Köstatistik:

Längsta anmälda kötider på denna bostad:

1993-07-06
1996-03-05
1996-11-18

Vilka människor och personer anser det vara värt att flytta till en lägenhet med boendetid i 3 månader?

Först ska man flytta sina saker till den nya lägenheten. Detta kostar oftast en liten peng, kanske hyra bil, flyttfirma, bensinpengar. Sedan ska kanske, om man vill, lägenheten städas i samband med att man flyttat in. Sedan ska lägenhet städas ur när man flyttar ut och sist men inte minst ska ens tillhörigheter flyttas ifrån lägenheten, också medför en kostad.

Vad gör det så attraktivt att bo på en bra adress och i ett bra kvarter trots att man bara bor där i 3 månader?

Är det verkligen värt allt kringliggande jobb man tvingas lägga ner vid flytten?


Bakgrundsfakta om korttidskontrakt:
Man bibehåller sin kötid under tiden man bor i en lägenhet med korttidskontrakt.
Man ersätts inte med annat kontrakt efter att hyrestiden tagit slut.
Bostaden kommer inte att renoveras före inflyttning eller under kontraktstiden.
Som hyresgäst har man inte någon bytesrätt.

Eftersom man bibehåller sina poäng kan det vara en tillfällig lösning för många som kanske inte har något riktigt boende.

Beror ju på vilken situation man befinner sig i för att man ska känna att man tjänar på det. Sover man på soffan hos vänner och bekanta under vardagarna för att kunna sova hyffsat nära sin arbetsplats, ja då är ju tre månader i en egen lägenhet rena drömmen. Många vill prompt bo i sthlm men alla får ju inte plats.

Många korttidskontrakt förlängs ju vart efter är väl efter två år man får besittningsrätt så jag gissar på att många låter en bo där i 1 år 11 månader

Med hyrestid från 93 kan du få ett förstahandskontrakt i innerstan, du behöver inte ta ett rivningskontrakt.
Nej, man får inte förstahandskontrakt efter två år.

Jag undrar samma. Jag har följt korttidsmarknaden nåt år och detta fenomen är konstant, folk som köat sen 88 står i kö på rivningskontrakt. Antagligen tar de lägenheten och hyr ut i andra hand med god förtjänst.

Men frågan kvarstår.

Om man söker ett förstahandskontrakt så står det tydligt att man inte får inneha ett befintligt kontrakt på bostad och om man har en villa/bostadsrätt så måste man kunna uppvisa försäljningsdokument innan man får skriva det nya kontraktet...

Då undrar jag om det också gäller korttidskontrakten. Dvs, man får INTE äga ett boende innan man skriver på ett rivningskontrakt, så att det med andra ord inte är möjligt att hyra ut korttidskontraktet.


Överlag är jag nyfiken på hur man tänker om man söker dessa 3-månaders boendetid men har kötid från 80-talet!

Samma gäller, du får inte äga ett annat boende, alt du ska ha ett försäljningsuppdrag klart hos mäklare. Men det går såklart att ta sig runt det,

Ja det är faktiskt helt obegripligt. Men det gäller inte bara korttidskontrakt - vilken sunkig lägenhet i förorten som helst och nog är det någon med kötid från -93 som står överst. Tycker de att det är kul att känna sig först i kön eller?

För det första bör man inte stirra sig blind på kötiden hos de som anmält intresse utifrån en annons. Det som i slutändan spelar någon roll är kötiden hos den som faktiskt skriver kontrakt. Man vet ju inte vilket skick det är på lägenheten förrän man går på visningen - det kan ju variera kraftigt - och om det är en renovering inplanerad kan ju det vara ett tecken på att en renovering är behövlig.

Kollar man på vad som står vid sidan av info om de som anmält intresse står det, "Under de senaste 12 månaderna har 84 stycken liknande bostäder förmedlats i området. De flesta av dem har förmedlats med en kötid på mellan 10 år och 17 år." Detta ger alltså ungefär kötid från någonstans 1997-2004 för de flesta likvärdiga lägenheter. För personer med en sådan kötid är det inte helt lätt att få ett vanligt förstahandskontrakt i Stockholms innerstad genom bostadskön. Det är en anledning till att de accepterar ett korttidskontrakt.

Ett annat skäl till att man accepterar ett korttidskontrakt är att man behöver ett tillfälligt boende. Håller man t.ex. på att separera kan detta vara en smidig lösning som inte kostar lika mycket som ett motsvarande andrahandskontrakt.

För det tredje är det nog vanligt att man accepterar ett korttidskontrakt med förståelsen att dessa kontrakt ofta förlängs utöver de t.ex. tre månader som står angivna i annonsen. Att de skriver t.ex. tre månader är ju för att de själva inte vet när t.ex. en renovering kommer att dra igång. Den kan komma igång om lite drygt 3 månader eller om ett år eller två. De vet inte, så de drar till med tre månader bara för att kunna hyra ut lägenheten istället för att den står tom.

Fast som bostadssökande är det relevant vilka som anmält intresse eftersom Bostadsförmedlingen kallar ett förutbestämt antal till visning där de som har längst tid får gå. Det betyder att om folk med 20 år i kön anmäler intresse så kallas inte de med 10 år.

Jag vet inte hur de sköter detta praktiskt, men för att personen med 10 års kötid alls ska bli aktuell kräver ju det att samtliga som kallats på visningen och har bättre kötid i så fall tackat nej efter visningen. Detsamma gäller om personen med 10 års kötid inte ens kallats på visning. Antingen får de ju då ordna en ytterligare visning eller också sköta det på något annat sätt. I slutändan borde det inte spela någon större roll. Det kan ju ta längre tid, men lägenheten ska ju förmedlas - förr eller senare tackar någon av de som anmält intresse ja.

Hur kringgår man något sånt då?

Av erfarenhet så informerade sthlmsbostäder endast kring att man var tvungen att säga upp sin lya/sälja sin befintliga lya i samband med kontraktskrivning på ny lgh. De följde aldrig upp något alls. Jag hade två lyor samtidigt utan problem. Jag kanske bara hade tur...