Citat:
T.ex saker som har ramlat ner från hyllor när jag har velat få svar på något, eller har gått för långt mot Gud. Det händer jämt och vänner och grannar har varit närvarande många gånger. Min mor brukar ringa mig dagen efter att jag har mått riktigt dåligt, och frågat om det hände något särskilt
Hon vaknade, tänkte på mig och bad. Efter ett självmordsförsök hittade hon mig på en liten småväg, som var en avstickare från en annan småväg många mil från bebyggelsen. Jag hade inte ringt henne, hon var ute och letade ändå. En som jag var på besök hos för första gången, gick in i sängkammaren, föll på knä och bad för mig, och jag har själv gjort samma sak. Man får helt plötsligt en överväldigande kärlek till någon. Skarpa tillsägelser från Gud som till slut gör att man går ut och ser att det brinner hos grannen. Hundratals tillfälligheter och folk man träffar, som egentligen inte är tillfälligheter. Hjälp som kommer precis när man inte orkar längre.
Hon vaknade, tänkte på mig och bad. Efter ett självmordsförsök hittade hon mig på en liten småväg, som var en avstickare från en annan småväg många mil från bebyggelsen. Jag hade inte ringt henne, hon var ute och letade ändå. En som jag var på besök hos för första gången, gick in i sängkammaren, föll på knä och bad för mig, och jag har själv gjort samma sak. Man får helt plötsligt en överväldigande kärlek till någon. Skarpa tillsägelser från Gud som till slut gör att man går ut och ser att det brinner hos grannen. Hundratals tillfälligheter och folk man träffar, som egentligen inte är tillfälligheter. Hjälp som kommer precis när man inte orkar längre.Ok, tack för att du delade med dig. Jag är givetvis övertygad om att allt det där har naturliga förklaringar, saker trillar ner från hyllorna hemma hos mig också ibland och min mor ringer ju lite då och då, extra mycket under svårare tider.
Men så är det väl också lite så att om man söker så hittar man till sist, vill man se ett tecken från gud så ser man det till sist och det kan ju vara vad som helst. Jag har en hel del historier om detta från min frus djupt katolska mormor, men det är förstås inte mina historier att berätta. Med det sagt så kan det ju givetvis vara gud som är och knuffar ner saker från dina hyllor, men det ter sig rätt osannolikt.
Troende eller ej så är det förstås viktigt att vi tar hand om oss själva och varandra. Be till gusse kan ju ge en del sinnesro, för en ateist som mig är det meditation eller en promenad i skogen en solig dag. Mänsklig lycka är för övrigt en hel vetenskap. Det finns gott om studier som visar att exempelvis fysisk träning kan ha bättre verkan än vissa lyckopiller mot depressioner, och sådana resultat är onekligen intressant och något jag själv studerar. Kanske något för dig och andra som läser detta också.
