Jag är min egen gud

Detta är vad Vedaskrifterna säger. Ett oräkneligt antal materiella universa skapas och förintas om och om igen. Detta talar väl mer för att det finns en Gud som är i kontroll, än att du skulle vara Gud, eftersom du är endast en liten levande varelse på en liten planet i ett litet solsystem i en liten galax i ett litet universum bland otaliga universa?

Tack för det Självklart tänker jag inte tvinga någon annan att tycka eller tänka som mig. Skulle vara lite jobbigt om alla dyrkade mig skämt åsido, jag tror många skulle må bra av att se sig själv med mer respekt, som något lite "heligare" om man så vill. Utan att för den skull bli odräglig.



Vad som är vekt och inte tycker jag är ganska relativt. Högsta makten, ja i min värld, men jag påstår inte att jag skulle vara det ur din synvinkel.

Du säger gud som om det vore en enda entitet. Vilket får mig att tro att du hör till en ganska så västerländsk religion, men rätta mig gärna om jag har fel!
För mig är gud en symbol för något att sträva mot, och den symbolen bygger jag på mina egna värderingar. Jag menar inte att jag tror på någon gud utan använder den termen snarare för att den är ganska så lättförståelig.

Allt och alla är gud.

Speak for yourself eller kom med belägg.

Håller du med om att allting är beroende av någonting annat?

Min reformulerade version är: Allting relaterar till något annat.

Allting relaterar till något annat.

Iblant, iblant inte. Men det är inget att generellt börja bygga ett argument från.

Vad bygger du argument på?

Allting relaterar till något annat.

Vad bygger du argument på?

Eller för dom som har tatt en kurs i "logic for dummies": Enkel, relevant, kompakt information som relaterar till dom ändlöst upprepade missionsmanuals-klichéer.