Jag är gay – men inte så flamboyant. Behöver jag komma ut om gay?

Hej,

precis som titeln säger så har jag börjat inse att jag är gay. Jag har haft tjej ett tag men har väl aldrig riktigt varit lycklig. Och har först nu börjat erkänna för mig själv att det beror på att jag är gay. Men jag är liksom inte traditionellt gay. Färgglad, tjejig o så. (Tänk Pride-gay). Utan jag är en helt vanlig snubbe... Är där någon av er som haft samma känsla? Och isåfall vad behöver jag tänka på innan jag berättar för folk? Behöver jag ens berätta?

/ Sven

"Helt vanliga snubbar" slår inte sina flickvänner. Vet inte om du behöver komma ut men något bör du nog göra åt dig själv.

Nej jag vet, jag har fått massa hjälp med det där, och insåg i terapin att jag har en del saker att hantera... Men hela den här gay grejen är en av dem. Har du några tips?

Bara låt bli att göra en stor grej av det, det bästa du kan göra är att inte hålla det hemligt, men heller inte göra någon affär av det.

Skylta inte med det, spring inte och berätta det för alla. Men om någon skulle få för sig att fråga så bara säg att "Ja, jag är gay" utan att lägga någon mer energi på det.

På så vis kommer snart många i din bekantskapskrets veta om det, utan att bry sig. Samt att du slipper ljuga för dina vänner och/eller dig själv.

Är man "normal" till sättet är det inte många om bryr sig om ens sexualitet, det är när man är "bögig" (pridebög som du säger) vissa människor börjar ha problem med det.

Ah, jag fattar. Det hade ju varit skönast. Men tänk så gillar inte mina vänner det? Dom är rättså "grabbiga". Har du varit med om att folk inte gillar dig för att du är gay? O sen hade det ju varit skönt att ha typ ett gäng man kan prata med, folk som gått igenom samma grej och kan berätta vad som väntar liksom.

Hur många heterosexuella känner du som brukar "komma ut" med att de är heterosexuella?

Nej du behöver givetvis inte tala om det för någon.

Det här tramset med att "komma ut" är definitivt onödiga pride-fasoner. Folk upptäcker väl tids nog att du är gay när du skaffar en manlig partner istället för en kvinnlig.

Jag berättar inte för mina vänner om vem jag ligger med eller hur jag gör det. Det är en privatsak.

Ytterst få bryr sig om hur och med vem andra knullar. Det är den subversiva sidan av bögeriet många har svårt att förlika sig med. Flamsbögar och neurotiker a là Gardell är dessutom jobbiga att umgås med privat men du verkar inte vara en sådan, gudskelov.

Alltså, anledningen till att folk associerar homosexuella med det du kallar "pridebögar" är ju att vanliga homosexuella inte märks av. Förvisso håller jag med om att du inte behöver göra någon stor grej av det eller orsaka en massa drama, men personligen skulle i alla fall jag se till att folk kände till det.

Det här håller jag med om!

Hade jag varit du så hade jag berättat det för de personer jag litar på och de personer som jag vill ska veta. För många är det inte en stor grej att ha en i gänget som är homosexuell - dessvärre finns det troligtvis personer som inte kommer att reagera positivt på din läggning. Hur de förhåller sig till den är däremot en annan femma och om de trots sina åsikter eller fördomar väljer att lägga dem åt sidan så vet du att du kan kalla dem för dina riktiga vänner.

Förhoppningsvis kommer de att acceptera dig för den du är och snarare vara glada över att du vågar visa vem du är.

Alltså, nä, du måste inte berätta. Men det kan ju eventuellt vara praktiskt att ha vågat berätta för din omgivning nu, snarare än att allt kommer på dig när du träffat någon kille. Sen kan det vara hjälpsamt att vara öppen med sin homosexualitet om man vill öka chansen att träffa folk.

Sen låter du inte helt säker, men jag förstår att det förmodligen mest beror på att det känns utmanande att behöva identifiera sig med något som har känts som att det ligger långt ifrån en själv. Det är ganska vanligt med homosexuella som man inte märker några sådana signaler på egentligen. Jag blev själv väldigt förvånad när en vän till mig berätta att han var gay, eftersom det aldrig hade "crossed my mind" att han kunde vara homosexuell trots att vi hade känt varandra ett tag. Först blev jag lite sur över att han aldrig berättat för mig, sen var det inte mer med det, och vi är fortfarande lika goa vänner.

Du behöver inte tänka på så mycket tycker jag. Det enda du behöver säga är typ "jag skulle vilja berätta en sak, jag är gay", så är det (oftast) överstökat, också har man mer delad base som man kan utgå vidare från. Jag tycker ju att du ska berätta för dem som du anser kan behöva veta, men du väljer såklart alltid själv. Må väl och lycka till!

I min erfarenhet bryr sig tjejer inte så mycket om sexualitet du kan förmodligen komma ut om du vill och fortfarande ha kvar förhållandet förutsatt att du inte bögar henne rakt i ansiktet

Du menar till min tjej? Är det bra att ha typ en person som mentor? Typ som man kan avlasta sig till. Kom du ut till tjejer första gången?