Kompis ljuger om cancer och våldtäkt, rån - m.m?

Hejsan, har en kompis som jag misstänker ljuger om att denne blivit våldtagen och rånad och säkerligen massvis med mer. Jag vet att det är grova anklagelser att säga att någon ljuger om sådant, men finns verkligen indicier och händelser som tyder på att personen ifråga ljuger - vilket är jävligt hemskt om så är fallet.

Passade bäst in i relationsakuten, men mod får gärna flytta om annat anses vara mer lämpligt. Hur hanterar man detta utifrån mitt perspektiv som vän/bekant? Man vill ogärna konfrontera eller bryta kontakten rakt av, kolla lexbase kan väl inte hjälpa ang. våldtäkten om det är sekretess eller kan man ändå få något kött på benen? Hon menar alltså att personerna ifråga blivit dömda för brottet, så det borde ju gå kolla upp på något vis.

Angående cancern är även det tämligen sekretessbelagt i en viss mån antar jag, går ju inte kolla några handlingar där heller - hur spräcker jag lögnerna om det faktiskt är lögner?

Hur använder din kompis detta? Berättar hon om varje otäck detalj, måste ni ta extra hänsyn till henne eller är det bara något som gnager i skallen på dig att du inte litar på henne?

Vi behöver få veta lite mer än bara att du tror att det kan vara lögner.

Om du får reda på att det är lögner, vad ändrar det då? Kommer något att förändras om du får svart på vitt?

I allmänhet skulle jag vilja råda att du gör allt du kan för att undvika de ämnen där det kan förekomma lögner. Lyssna inte, var högst ointresserad, byt ämne, gäspa och byt ämne. Om någon ljuger om sånt så vill de ha någon slags uppmärksamhet, se till att inte ge det. Du kan till och med vara ganska tydlig och säga att du börjar bli trött på samtalsämnet i fråga och gå över till att prata om nåt tv-program eller liknande.

Läs på lite om cancer, släng ur dig någon fancy medicin som inte finns, erbjud dig följa till sjukan om det är pågående.

En del människor ljuger för dom behöver uppmärksamhet och om man sätter dit dom ordentligt kan dom sluta, mytomaner har tyvärr ingen insikt och slutar inte.

Tänker hon kanske bara vill få uppmärksamhet och bli omtyckt men inte känner hon själv räcker till att vara omtyckt utan måste ta på sig en offerkofta.

Du kan välja att bara låta dom samtalsämnena gå förbi och jag antar hon har andra bra egenskaper eller helt enkelt göra slut på vänskapen. Ibland kan man ha lite överseende ibland inte.

hen är nog mytoman
känner en som var det och slutade på ungdomshem. ingen vet säkert om något traumatiskt har hänt eller inte. sorgligt.

Använder det för att få sympati, det är väldigt strikt med att inte berätta för andra, och att man är den enda som vet - sedan framgår det att andra också fått exakt samma ord, vilket ringer i varningsklockorna litegrann.


Brytande av kontakten givetvis, är ett oerhört svek att ljuga om våldtäkt och cancer för att få sympati när man faktiskt har andra vänner som har det på riktigt och lider på riktigt.


Det har redan varit enligt henne, men dock har det varit under vår bekantskap - och hon har ju inte tappat något hår - stämmer inte överrens med hennes utsago om cellbehandling som varit stark - låter ju motsägelsefullt enligt mig?


Jo, det är det absolut!

Cancer är faktiskt ganska vanligt bland mytomaner. Det funkar liksom väldigt, väldigt bra. Jag har själv råkat på några stycken riktiga mytomaner (ett par som varit mina egna bekanta, ett antal som vänner presenterat mig för just utifrån att de ville att jag skulle stötta dem i trasslet) Lustigt nog är det få som läst på ordentligt. Vet en person som jag kunde genomskåda efter 30 minuter på Wikipedia. Grabben förstod nog inte riktigt vad CNS egenligen var, så det han berättade stämde inte alls med hur det borde vara. Dessutom gjorde jag en snabbgoogling och det visade sig att de perioderna han varit "döende" så hade hans personliga statistik i det korplag han spelade i hållt sig förvånansvärt högt och han hade spelat i alla matcherna.

När man får vibbar om att någon ljuger om den typen av saker så har man nästan alltid rätt. Tänk själv: Du har säkert hört jobbiga berättelser från minst 20-50 personer tidigare. Hur många har du ens funderat över om de talat sanning eller ej? Om du aldrig tidigare tvivlat på någon så är det ju uppenbart att du känner några vibbar här som sätter igång dina varningsklockor.

Dra dig undan.

Intressanta synvinklar ifrån din sida där och är förvånad över att det är såpass utbrett. Jag har börjat dra mig undan ganska rejält, men personen ifråga ingår i mitt umgänge på ett sätt som jag gör att det är nästintill oundvikligt att våra vägar korsas lite till och från - även gemensamma vänner är jag medveten om har fallit för denna persons historier.

Känner mest att jag behöver komma fram med en slags sanning för de inblandade, det är miserabelt att se dem leva i en illusion där man ger en person medömkan när den istället behöver en lavett så att de tar tag i sig själva. Är i behov av någon slags definitiv lösning där jag kan spräcka någon av historierna, antingen i form av dataregister eller annat bevis som håller, magkänslor håller liksom inte.

Om du nu vet att det är lögner så sluta umgås med attentionwhoren.

Är de dömda så finns de med i Lexbase - annars kan du kolla med aktuell tingsrätt. Det som sekretessbeläggs är möjligen offret - inte gärningsmännen. Och offren brukar inte sekretessbeläggas om de inte är underåriga.
Dock -- det är gm eller händelse som är sökbart - jag tror inte du kan söka på målsägande.

Denna donna råkar inte vara sjukt röd/rosa/lilahårig eller vad få de är för färg?

Jag förstår hur du menar. Det är svåra lägen och ibland känner man sig så taskig för att man tvivlar på vad någon berättar. Jag menar - vem fan skulle ljuga om att de haft cancer, liksom??

Om du vill forska lite så ska du ju skaffa mer info. Börja anteckna, särskilt fackord, datum osv. Ha gärna mailkontakt eller sms-kontakt så du har det svart på vitt då detta aldrig kan förnekas.

Ställ nån fråga lite sådär halvintresserat. "Du, det här med din cancer... gjorde det ont? Hur fan känns det egentligen med behandlingen du fick? Det kan ju inte varit kul, liksom..." Sen behöver du inte säga så mycket, bara nicka och humma så tror jag de fortsätter babbla ganska länge. En kvarts snack kring cancer borde ge dig tillräckligt med info för att kunna gå vidare. Antingen stämmer allt helt exakt utifrån Wikipedia eller nån blogg om nån med den cancervarianten, eller så kommer det att finnas felaktigheter. Läs på. Kolla datum.

För fan, hitta en bra anledning att kontakta människans föräldrar och nämn för dem hur skönt det måste vara för dem att deras barn överlevde en så svår sjukdom...

Googlande på mailadresser eller telefonnummer brukar funka väldigt bra ibland. Så att man kanske kan se vad de gjorde och inte gjorde under sina sjukaste perioder. Deras facebookhistorik borde ju säga en hel del, åtminstone indirekt.

Men nån måste ju ha känt människan under de perioderna detta hände. Nån måste ju ha märkt om nåt pågick eller inte pågick.