Stämmer verkligen det här? (Förändringar och statistik)

Som sagt jag skulle bli mer övertygad om du kan kvantifiera något. Än så länge känns det fortfarande rätt så tramsigt. Jag har inte läst brå sakerna heller så jag är inte övertygad åt något håll. Du har gjort ett påstående att din metod är bättre. Hur mäter du hur bra en metod är i det här fallet exempelvis? Varför då? Vad politiker gör eller inte gör får du lämna i någon annan forum del.

Jag kan inte kvantifiera anmälningsbenägenhet tillförlitligt på grund av de tidigare nämnda bristerna med detta. Det går såklart dock, men jag har inte den matematiska kunskapen som krävs.
Kan du göra det så är jag väldigt intresserad!

Så om du nu inte har färdigheterna som krävs, varför gör du uttalanden som att en metod är bättre än en annan? Jag vet inte om jag kan göra någon vettig annalys direkt, just nu sitter jag på en mobil utan minneskort så jag kan inte ens öppna pdferna Var länge sedan jag funderade på sådana här frågor.

Du skrev tre fullängdsinlägg i rad där budskapet kanske gömde sig i en "wall of text", sådant funkar inte. Vad är den huvudsakliga invändningen mot mätning av anmälningsbenägenheten? Du kan väl skriva kort och kärnfullt och ta med en enda länk, den bästa du vet med ett kärnfullt citat från länken i inlägget. Det är så man gör...

Tillägg: Jag tyckte jag såg någonstans i all text att dryga 10 000 personer inte skulle vara ett säkert statistiskt underlag med tanke på landets c:a tusen gånger större befolkning. Det spelar ingen roll om populationen hade varit tio miljarder, 10 000 pers är ett fantastiskt bra underlag i alla fall och räcker alldeles utmärkt.

Jag har aldrig påstått att jag kan bevisa detta, utan jag har resonerat kring varför jag tror det är så som jag säger.
Har du ett resonemang kring varför du tror det är fel så är du välkommen.
Kan du bevisa att det är rätt eller fel så ännu bättre!

Det här är alltså en utbrytning ur en diskussion som skedde i en helt annan kontext, som sedan togs upp här utav TS i förhoppning att någon ian bringa klarhet i huruvida det stämmer eller inte.
Jag själv är så klart intresserad av om det är fel eller ej, och önskar att någon bevisar eller motbevisar mig.

Jag har dock argumenterat för min sak, men jag kan inte bevisa det.
Jag välkomnar både matematiska bevis, och textade motargument!

Jag har svårt att formulera detta kortfattat.
Men det finns sammanfattning ar i slutet på min wall of text.

Annars är du så klart välkommen att komma med motargument.

Denna fråga är ett tydligt bevis på det som står i min signatur.

Nu säger du att du tror. Tidigare sade du följande:

Att säga så utan vidare för att sedan utan att klart deklarera varför du plötsligt ändrat dig tvärt säger mig att du inte kan så mycket matematik. Att gå från "utan tvekan" till "tror" är ett väldigt stort steg i matematiken.

Jag måste medge att jag är lite besviken. Jag hoppades på betydligt mer rigida matematiska resonemang från din sida, men det är mest lite lulligt halvfilosoferande om vad som känns rimligt.

Även här har jag anledning att tro att du inte riktigt vet vad du pratar om. Nu är jag rätt trött, och jag vågar inte uttala mig tvärsäkert om svårigheten med att modellera och bevisa det du vill matematiskt.

Däremot finner jag det fullt rimligt att någon som är duktig på just den här typen av matematik skulle kunna bevisa eller motbevisa det du säger med ett väldigt kort och koncist inlägg.

Jag kan inte formulera det matematiskt nej. Men det är ingen annan som har ett argument för att man skulle använda det heller. Det är inte heller någon som har ett matematiskt argument för.

Brå själva säger:
"När ett flertal datainsamlingar har genomförts,
kommer jämförelser med kriminalstatistiken gällande brottslighetens utveckling
att vara möjliga för att få en bild av hur förändringar i anmälningsbenägenheten
påverkar kriminalstatistiken. Direkta jämförelser mellan
nivåer av utsatthet för brott enligt NTU och anmälda brott enligt kriminalstatistiken
är däremot inte lämpliga."

Sidan 22, nedre delen i första stycket från
http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800055863/1362733198626/2013_02_NTU_Teknisk_rapport_2012.pdf

De säger även:
"Mörkertalet är inte konstant. Den kan öka eller minska över tid, och den varierar dessutom mellan olika typer av brott vilket ofta gör det svårt att exakt beskriva brottslighetens struktur. Däremot har mörkertalet en mindre betydelse när man tittar på om brottsligheten ökar eller minskar under en tidsperiod av några år. I sådana fall speglar den anmälda brottslighetens utveckling den faktiska utvecklingen relativt väl, oavsett hur stort eller litet mörkertalet är. "

Tredje stycket från
https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/morkertal-och-dold-brottslighet.html

De säger alltså att den anmälda brottslighetens utveckling speglar utvecklingen väl.
Och de säger också att jämförelse av nivån för utsatthet av brott i deras NTU-undersökning och kriminalstatistiken (anmälningar, lagförda osv.) inte är lämpliga.

Jag har ju vad BRÅ själva säger på min sida, så avfärdar vi mina argument för att jag inte kan formulera det matematiskt, trots att det inte har framkommit några motargument, eller matematiska bevis mot detta?

Enligt:
http://www.bra.se/download/18.6b82726313f7b234a581e68/1379677156309/2012_anm%C3%A4lda_brott.pdf

"Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner brott,
vilket är en minskning med 13 700 brott jämfört
med året innan."

Det är en variation på 0,97%.

Utsattheten för brott enligt BRÅ 2011 var 23%, och utsattheten för brott 2012 var 22%.
s. 3 https://www.bra.se/download/18.45e874ba14203f9b556548/1383579454099/2013_Utsatthet.pdf
s. 8 https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d2180005382/1354096426789/2012_NTU_2011_Kap_3_Utsatthet_2012.pdf

Det är en variation på 1 procentenhet

Detta ur ett urval på runt 13000.

Enligt bilaga 10 här:
http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800055863/1362733198626/2013_02_NTU_Teknisk_rapport_2012.pdf

Så får vi fram att felmarginalen för år 2011 är från 22,2, till 23,8, och för år 2012 gäller 21,2 till 22,8.

Där står det också, under tabellen i bilaga 10:
"Något förenklat kan man säga att om två
intervall inte överlappar varandra är skillnaden mellan skattningarna statistiskt säker. Skillnaden
beror då inte på slumpen som uppstår på grund av att urvalet är slumpmässigt. "

Och de överlappar varandra.


Kom med ett motargument.


Ja, jag är endast intresserad av att ha rätt, och om det innebär att jag blir rättad så funkar det lika bra för mig. Men det är ingen som kommit med motargument än som styrker att det skulle vara önskvärt att ha med den här siffran när man ska bedöma hur brottsligheten har utvecklats.

Denna lilla urvalsgrupp, som då har en massa inneboende problem som BRÅ själva tar upp, som jag kommenterar på sidan innan, har alltså fluktuationer som ligger inom spannet för slumpmässighet.
Man kan självklart dra ett snitt på allt det där och få en utvecklingskurva, men det vore ovetenskapligt att använda den att påverka "riktig", statistiskt säkerställd data, när den då är inom ramen för slumpen.

Om man då gör som ni hävdar att man skulle göra, och tar ett snitt utav det ändå, då får vi en siffra från 2011 på 23%, och en på 2012 på 22%, och då får en ökning med 1 procentenhet, så äter den upp, och lite mer antalet anmälda brott.
Det vi har gjort då är att vi har låtit en siffra som är styrd av slumpen påverka en statistiskt säkerställd källa.
Då har vi lyckats dölja att anmälningsgraden har ökat, genom att förklara det med benägenheten. Då kan vi också argumentera för att brottsligheten inte alls har ökat eller sjunkit, då antalet anmälda brott är, enligt BRÅ en indikator som fungerar väl.

Men statistiskt sätt så hade vi lika gärna kunnat slå en tärning, och blir det 4 eller högre så har anmälningsbenägenheten ökat, och blir det 3 eller mindre så har den minskat.


Det kanske vore på sin plats att du för ett eget resonemang, underbyggt med den matematiken du kräver av mig för att argumentera för varför man faktiskt bör ha med anmälningsbenägenhet när man ska bedöma förändring i antalet brott.

Inom matematiken betydde det du just skrev "jag har fel".

Men visst. Jag ska se om jag orkar dissekera det hela matematiskt, men först vill jag återvända till ditt påstående:

"Förändringen i antal brott från ett år till ett annat, mäts på mest korrekt sätt genom att jämföra antalet anmälda brott för dessa år, utan att ta hänsyn till anmälningsbenägenhet, och låta förändringen i antalet anmälda brott vara indikatorer på förändringen i den faktiska brottsligheten."

Definiera "mest korrekt". Dessutom vill jag ha en matematisk modell för det hela så jag vet exakt vad det är jag ska bevisa eller motbevisa.

Jag har precis visat att fluktuationerna är inom ramen för slumpmässighet.

Att vi inte vill låta slumpmässiga variationer förklara minskning eller ökning av data bör vi nog kunna komma överens om utan ett matematiskt bevis...

Fast att jag ska definiera och bevisa att det skulle vara det mest korrekta sättet att räkna på förändring i brott ligger inte riktigt på mitt bord längre. Jag har nämligen BRÅ själva som källa. Så även om jag inte skulle kunna bevisa det, så har jag en källa på mitt påstående.
Så bollen ligger på ditt bord nu, kom med bevis, matematisk formulering eller källa som säger motsatsen.

Enligt Wiki om bevisbörda:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bevisb%C3%B6rda

"Om en alternativ hypotes presenteras inom vetenskap så är det förespråkarna för denna hypotes som har bevisbördan gentemot den etablerade hypotesen."

Med underlag av BRÅ som säger: " I sådana fall speglar den anmälda brottslighetens utveckling den faktiska utvecklingen relativt väl, oavsett hur stort eller litet mörkertalet är. ", så måste man anse att det är du som har den alternativa hypotesen, och således ligger bevisbördan på dig.

Det enda jag ser är frånvaro utav motargument kring något. Att bara säga att jag har fel funkar inte. Du har hävdat motsatsen till att man ska utesluta anmälningsbenägenhet, så du har en bevisbörda på dig likaså.