Cirkelargument

cirkelargument, samma sak som moment 22?

Ja det är ett rundresonemang/cirkelargument och jag tolkar dig som ytlig.

Eftersom du inte kan förklara varför du "är".

Det är dock bara ett argument; du behöver inte vara ytlig dvs.

Börja med jag är något.

Jag tog "jag är" för att det är lättare/smidigare att tänka än jag "jag är något" och att det mer verkar passa ihop med meditation. Men det är kanske inte är så noga med vilken fras det är. Huvudsaken är att man upplever sig vara en del av något större, som man inte kan förklara, men som man samspelar med/drivs av. Trots att det kan beskyllas för att vara ett cirkelargument, så finns vi och kan meditera över det, vilket skulle kunna tyda på att det ändå är något stabilt.

En klumpig liknelse skulle kunna vara hur en transistor i en krets skulle uppleva strömmen som går igenom den, ifall den hade ett medvetande, den kan inte avgöra vad källan till strömmen är, men den genomflyts av den och kan (i viss mån) styra den.

Men vad är det som bekräftar att du "är"? Inte att du "är" det är fel.

Liknelsen har inget med filosofi att göra. En transistor varken tänker eller känner.

Jag vet inte, tycker det verkar som om ju fler gånger man säger "är" (vid meditation), desto mer verkar det som om de, "är"-en, bekräftar varandra och bildar en helhet. (Man skulle lika gärna kunna säga "Oum" istället, som i buddismen.) Denna helhet skulle man inte kunna uppleva om man inte blivit skapad av något som fanns förut, universum. Detta universum "är", oavsett om vi tvivlar på det eller ej. Det har inte med logik att göra, ändå är det en sanning.

När universum skapades, eller skapade sig själv, kanske det tänkte (fast utan ord), "jag är för att jag är för att jag är".

Där tror jag att du har fel.

Balansen i allt som existerar är en cirkel.
Planeter och solsystem går runt i en cirkel. Jag misstänker att även livet går i en cirkel, vi har genom 700 miljoner år av evolution gått ifrån bakterier till en medveten varelse och om vi inte lämnar djurens värld(människans ego - djurens värld) när vi har chansen börjar vi förmodligen om i cirkeln som bakterier på botten av havet för att återigen arbeta oss upp.

Nej, det är inte ett cirkelargument, utan återkoppling i ett system. Denna form av återkoppling är ett mycket väsentligt inslag i olika system.

I medvetandet uppträder återkoppling som självmedvetande.
Inom reglerteknik är det nödvändigt för styrning.
Väder har återkoppling.
Återkoppling i form av självreferens är en röd tråd genom logiken och huvudtemat i kultboken Gödel, Escher, Bach.

Återkoppling är den huvudsakliga förklaringen till allts existens i Wheelers kosmologiska teori.
"Wheeler speculated that reality is created by observers in the universe. "How does something arise from nothing?", he asked about the existence of space and time.[84] He also coined the term "Participatory Anthropic Principle" (PAP), a version of a Strong Anthropic Principle. From a transcript of a radio interview on "The anthropic universe":

Wheeler: We are participators in bringing into being not only the near and here but the far away and long ago. We are in this sense, participators in bringing about something of the universe in the distant past and if we have one explanation for what's happening in the distant past why should we need more?
Martin Redfern: Many don't agree with John Wheeler, but if he's right then we and presumably other conscious observers throughout the universe, are the creators — or at least the minds that make the universe manifest.[85]
"


http://en.wikipedia.org/wiki/John_Ar...er#It_from_bit

Intressant! Man kan kanske säga att begreppet återkoppling inte är en motsats, utan snarare en förutsättning för logiken? Jag menar nåt i stil med att i o m att vi är, så kan vi bygga logiska argument på det, något vi inte hade kunnat göra om vi inte funnits. Men själva varandet är i grunden irrationellt.

Om vi har A_1 som leder till A_2 kan vi skriva det som A_1 -> A_2. Om det någonsin ser ut på det här viset: A_1 -> A_2 -> ... -> A_n -> A_1 så är det cirkulärt. Så om du menar att skälet till att du existerar, är att du existerar, så är det cirkulärt. Eller symboliskt, A_1 = existens, A_1 -> A_1.

Det är bara ett statement på en fast punkt som upplever. Något som inte är timligt, dvs något som ÄR hela tiden, ett försök till beskrivning från tid och rumsdimensionen kan uttryckas ett pågående cirkelargument. Kroppen är timlig och därför är den inte det som konstant ÄR i upplevelsen.

Jag började en gång när jag hade en flickvän som gick i pingstkyrkan att garva när de bad en bön och sen kom de till mig och sa "tacka för att revarre är här" alltså inte revarre utan mitt namn men du fattar. Då brast det för mig Försökte hålla det inne men kunde inte hejda mig så jag och min kompis som var med som också hakade på och började garva fick gå ut. Vi fick väldigt sneda miner riktade mot oss