Citat:
Beträffande att man inte äger sin BR – det är föreningen som äger den och man förfogar över den som medlem i föreningen.
Jag hade en arbetskamrat som skaffade en bostadsrätt i HSB i en av Stockholms förorter. Han var helt övertygad om att lägenheten var hans och att han kunde göra vad han ville med den. Jag varnad honom och påpekade att det var föreningens lägenhet, inte hans, och att det fanns vissa begränsningar. Men han var en sån som inte trodde på saker . Samtidigt kunde han tro på helt orimliga saker. Han var helt enkelt oförmögen att skilja på vad som var troligt och vad som var otroligt. Han hade alltså problem med verkligheten.
Nåja, nu hade han flyttat in och med tiden blivit ordförande i föreningen, för ingen annan ville. Han tog över en ledig grannlägenhet i samma plan och började med att slå ihop de båda lägenheterna. Han slog hål i mellanväggar och in med stålbalkar för att stödja upp den bärande skiljeväggen mellan lägenheterna. Allt gjorde han själv och berättade stolt om det. Han ägde ju två lägenheter och kunde göra vad han ville – eller hur? Dessutom var han ordförande och ingen klagade. Han hann fullborda sina planer.
Så en dag kom han inte till jobbet. Han var bara försvunnen. Efter en vecka fick vi höra att han flyttat till en sommarstuga på landet och att han hade bytt jobb. Sambon hade dragit.
Man kan ju gissa att HSB inte gillade att få två av sina lägenheter – en med med två rum och kök, den andra med tre rum och kök – sammanslagna till sex rum och kök (ett av köken till rum).
Det blev nog en mängd komplikationer, inte minst med bolånen.
Jag hade en arbetskamrat som skaffade en bostadsrätt i HSB i en av Stockholms förorter. Han var helt övertygad om att lägenheten var hans och att han kunde göra vad han ville med den. Jag varnad honom och påpekade att det var föreningens lägenhet, inte hans, och att det fanns vissa begränsningar. Men han var en sån som inte trodde på saker . Samtidigt kunde han tro på helt orimliga saker. Han var helt enkelt oförmögen att skilja på vad som var troligt och vad som var otroligt. Han hade alltså problem med verkligheten.
Nåja, nu hade han flyttat in och med tiden blivit ordförande i föreningen, för ingen annan ville. Han tog över en ledig grannlägenhet i samma plan och började med att slå ihop de båda lägenheterna. Han slog hål i mellanväggar och in med stålbalkar för att stödja upp den bärande skiljeväggen mellan lägenheterna. Allt gjorde han själv och berättade stolt om det. Han ägde ju två lägenheter och kunde göra vad han ville – eller hur? Dessutom var han ordförande och ingen klagade. Han hann fullborda sina planer.
Så en dag kom han inte till jobbet. Han var bara försvunnen. Efter en vecka fick vi höra att han flyttat till en sommarstuga på landet och att han hade bytt jobb. Sambon hade dragit.
Man kan ju gissa att HSB inte gillade att få två av sina lägenheter – en med med två rum och kök, den andra med tre rum och kök – sammanslagna till sex rum och kök (ett av köken till rum).
Det blev nog en mängd komplikationer, inte minst med bolånen.
Oj! Tack för bra info. Tack vare din text förstår jag att det är värdelöst att äga sin bostad.