samhörighet och identifikation: vad driver svenskar till ett pro-ryskt engagemang?

något förenklat ser jag två sidor av ukraina, ryssland och det nya östeuropa...

vi har å ena sidan de unga, de utbildade, de med karriärer och företag, och de med tydlig västvänlig inriktning (ej nödvändigtvis pro-amerikanskt, snarare EU per se).

exempel: http://media1.s-nbcnews.com/i/newscm...ad4d89a1f0.jpg

å andra sidan finns en syntes av de politiska extrempunkterna, förenade i nationalism och dyrkan av den starke ledaren, och här känns det lite fattigare, varken utbildat eller framgångsrikt, och mycket tydligt i sin pro-ryska ställning (medan väst ofta ses som veka och småbögiga länder utan verklig stolthet).

exempel: http://rt.com/files/news/23/ac/a0/00/d-3.jpg


jag kan förstå båda sidorna rent teoretiskt. vi människor är ofta en produkt av vårt ursprung och vår omgivning.

MEN jag kan omöjligen förstå de svenskar som växt upp på samma åttio- och nittiotal som jag. de som gått i samma skolor, haft samma förutsättningar att skapa ett fritt och bra liv, de som rest och sett världen, de med bibliotekskort och studiebidrag, de som formats av samma frihet och möjligheter... men ändå känner samhörighet och identifikation med en obildad pöbel från hopplöshetens gruvbyar i östeuropa, med tandlösa sovjetnostalgiker, med kossacker och extremnationalister som förespråkar isolation, och med allsköns drägg som knappt kan uttrycka en mening utan att okunskap och fördomar lyser igenom?

seriöst vore det intressant om de pro-ryska skribenterna - istället för att spamma med smarta (sic) oneliners och trovärdiga (sic) länkar från källarmedia - skulle berätta lite om vilken samhörighet och identifikation de känner med t.ex. DPR eller LPR?

vad är det som driver er att stödja zacharchenko, irina filatova, et al?

Jag tror knappt det finns några svenskar som drivs av pro-ryskt engagemang, möjligen någon enstaka procent (om ens det) på vänster- eller högerkanten. Däremot finns ett antal ryssar som sprider Putins propaganda på svenska språket (utbildade i svenska i Ryssland och Sverige), många av dessa gör sig hörda här på Flashback, de är en del av det ryska propagandakriget.

Sedan finns naturligtvis några procent pacifister och naiva (främst inom vänsterpartiet och miljöpartiet) som låter sig luras och vill inta en "neutral" hållning (vilket är omöjligt då det är omöjligt för en välinformerad att inte ta ställning för/emot).

Frågan borde egentligen ställas på följande sätt: hur kan någon självständigt tänkande och påläst individ ta parti för USA/NATO? Sanningen är att de flesta som inte står på Rysslands och Kinas sida i den pågående konflikten mellan väst och öst har inte tänkt överhuvudtaget. Eller så har de inte satt sig in i situationen utan bygger sin uppfattning på ett okritiskt informationsintag från västmedia.

Jag hoppas innerligt att USAs globala plundringståg och ambitioner att skapa en global världsordning omintetgörs av Ryssland och Kina framöver. En multipolär värld är en fri värld och USAs vision innebär slaveri under den globala finanskartellen. Mest road är jag av att så många nyliberaler inte har förstått att de stödjer en marxistisk världsordning när de stödjer USA/NATO i den här konflikten. Att paleo-konservativa amerikaner som Pat Buchanan och paleo-libertarianska amerikaner som Ron Paul står på rysk sida tycks gå obemärkt förbi alla nyliberaler. Men det är väl kanske ingen slump att kulturmarxismen fångat både liberaler och vänstermänniskor här i Sverige.

Roligast är fullblodskommunisten som svävar ut i filosofiska resonemang o talar i termer av kamrat Putin. Jag trodde kommunister utrotats men det finns tydligen exemplar som övervintrat. Annars avslöjar språket vilka som är födda svenskar eller ej. Men helt klart skriver många 'på uppdrag'.

det där är alldeles dandy och trevligt... om vi ska ha en politisk diskussion baserad på en jäkla massa antaganden.


men jag är inte ute efter det... utan jag undrar bara varför du - svensk, utbildad, berest och vältalig - känner en samhörighet med framträdande personer i t.ex. donetsk? vad i hela världen kan få en svensk att identifiera sig med låt säga motorola?

eller är engagemanget bara ett teoretiskt - och känslomässigt neutralt - avståndstagande mot förmodade agendor från nato, usa och nwo?

Utrikespolitiska ställningstaganden måste ha med samhörighet att göra.

Är man motståndare till global diktatur och har sett och förstått vilka krafter som kuppats till makten i Ukraina så stödjer man befolkningen i Novorussija. Bara en sådan sak som att misantropen och boven Soros är påtänkt som ny centralbankschef i Ukraina borde få många att tänka till. Att USA har en global agenda är t.o.m officiellt fastställt i Wolfowitzdoktrinen och känner man till detta så förstår man att Ukraina är en del av USAs plan.

fast det där köper jag inte... i sådana fall tror jag mer det handlar om flashback-kredd och status bland extremistskribenterna.

ärligt - och då respekterar jag verkligen dina generella finansiella och politiska kunskaper (om än lite "alternativa" ibland) - så känns du väldigt okunnig om ukraina. soros ska inte bli riksbankschef (även om det vore en dröm) och det finns inga "krafter" som "kuppats" till makten. jag brukar för det mesta låta sånt passera, men den typen av generellt trams har inte ett skit med verkligheten att göra.

självklart har usa hegemoniska ambitioner och ett vidrigt track-record. jag är säker på att halva jävla PU forumet håller med om det (och har läst "hyrbis" och liknande standardverk).

men ukraina har inte en amerikansk ambition, landet har en europeisk och - framför allt - demokratisk och självständig dröm (och en komplex historia som försvårar allting).

Det kommer nog alltid att finnas även svenskar som idealiserar Ryssland oavsett vem som styr i Kreml.
En liten udda skara, javisst men desto mer trogen sin ideologi och smala synfält. Extremyttringar kommer alltid att finnas i ett samhälle, det är ju inte förbjudet så länge man inte hetsar mot andra grupperingar i samhället, typ nazister. Men Ryssland av idag är ju ganska ideologilöst och styrs mest med armbågarna och maktspråk. Kanske man tycker synd om Ryssland nu i tider av motgång och internationell isolering.

Jag gör alltid mina egna självständiga bedömingar och som du säkert känner till så finns det nationella i Sverige som delar din syn. Vi har haft hårda debatter om detta i nationalistforumet.

Soros är i alla fall en av kandidaterna som centralbankschef i Ukraina och obeaktat detta så leder Soros organisationen Open Society med känd agenda. Han är en rent avskyvärd individ som bl.a tyckte att finanskrisen 2008 var höjdpunkten på hans karriär. En megaskurk som skyddas av lagen eftersom han och hans gelikar äger lagstiftarna.

Europa är inte självständigt alls från USA. Tyvärr. Och så länge Europa går USAs ärenden så blir Ukrainas ställningstagande för Europa endast akademiskt.

jag har endast läst om soros på en nästan löjligt okunnig azerbaijansk hemsida (och alternativmedia med hänvisningar dit).

men han är en bra man som genom investeringar och filantropi har spridit demokrati, utbildning, företagande och möjligheter till de människor som annars aldrig skulle haft chansen att skapa någonting av sina liv. ibland har han - precis som alla affärsmän - tvingats ta tuffa beslut för att skapa framgång, men sådan är verkligheten.

demoniseringen av USA - och dess "guilt by association" till EU - tycker jag inte heller är trovärdig, men jag respekterar att det är din ärliga åsikt.

det som känns svårare att respektera - och nu menar jag inte dig personligen, utan pro-ryssar generellt - är den okunskap, och bristen på verklig erfarenhet, som lyser igenom hela tiden. jag tror inte jag och skillt har mycket gemensamt politiskt (även om jag inte skulle ha nåt emot att ta en whisky med honom), men det märks direkt att han förstår ukraina och dess folk, liksom till viss del ryssland och dess folk. den självupplevda förståelsen märks sällan hos en del av de mest aktiva och passionerade pro-ryssarna.

Soros sprider vidriga och folksplittrande agendor i vita länder med sin organisation. Feminism, mångkultur och sexuella avvikelser har ingenting med demokrati att göra. Det handlar bara om att demoralisera, splittra och avleda uppmärksamheten från skurkeriet som Soros hans kumpaner ägnar sig åt.

Det är hur tydligt som helst att EU inte vågar föra en politik som är självständig från USAs. Varenda politiker i Europa är endera köpt eller för feg för att ifrågasätta USAs agenda. Tråkigt men så ser det ut.

Ukraina är ett otroligt misskött land som ända sedan självständigheten styrts av diverse korrumperade oligarker. För mig handlar det inte primärt om att vara emot västukrainarna och för östukrainarna utan jag försöker se det i ett större perspektiv. Tyvärr har Ukraina blivit en bricka i ett globalt spel som ukrainarna förmodligen inte förstår själva. Jag lägger helt och hållet skulden för den uppkomna situationen i Ukraina på EU/USA.