Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

Jag skyller inte på journalisten. Jag ville bara peka på att även en perfekt skriven mening ibland kan tolkas på olika sätt om man lägger manken till.

Meningen är korrekt, men inte som rubrik annat än i klick-syfte. Låter dock som ett tämligen ointressant ämne. Vem är särskilt intresserad att få veta vilken grupp som är den som oroar sig mest för bostadspriserna eller vilken grupp som har bostadspriser högst på oroslistan?

https://www.expressen.se/noje/victorias-tuffa-kamp-for-karleken-till-daniel/

När en kronprinsessa viger sig är det en statsceremoniell angelägenhet – och det fanns synpunkter på att en vanlig kille från Ockelbo skulle gifta in sig i kungafamiljen.

Haha! Viger hon sig själv då, eller..?

Det har blivit en kontamination (viga - gifta sig) som fler och fler använder. Sök på nätet så hittar du flera förekomster. Det är således inte specifikt en journalistisk groda.

På Flashback förekommer det ibland sammanblandning av besläktade uttryck. Ta livet av sig eller begå självmord skrivs ofta ”Ta självmord”.

När en journalist skriver på det här sättet är det kanske ett s.k.litterärt konstgrepp.

I dag i P1-Morgon intervjuades en afroamerikan på temat ”Hur utbredd är rasismen i USA?” Han sa att han ”felt guilty”, varvid programledaren översatte detta med att ”han känner sig skyldig [för att han inte är där på gatorna med sina gelikar]”.

Varför skulle karlen ”känna sig skyldig”?! Möjligen att han hade lite dåligt samvete.

I en lokaltidning kan man läsa följande rubrik.

”EU kan öppna för Kina – men inte USA.”

I artikeln framgår kanske vad som menas,men jag kan inte läsa den eftersom den är bakom en betalvägg.

Jag ser två olika tolkningar:

EU öppnar för Kina, men öppnar inte för USA.

EU öppnar för Kina, men USA öppnar inte för Kina.

Det bjuder mig emot, men här får du svaret:


När det gäller rubriker så ska de gärna vara lite tvetydiga så att det intresserar mer än det egentligen är intressant.

Rubriken i detta fall är dock bristfällig eftersom den saknar ett för före USA, men det är ju TT (Tidningarnas Tramsbyrå).

Jag har sedan flera år sett stavfel och grammatiska fel i tidningar. Det är inga subtila saker utan direkta stavfel, och att skriva "dömd" istället för "dömt" och liknande. Detta är ju journalister och de bör ha tillgång till ordbehandlare, olika former av mjukvara, rättstavning och liknande. Utöver detta så räcker oftast en genomläsning för att finna de mest uppenbara felen. Så jag undrar därför varför detta är så vanligt förekommande, och om det ökat under senare år?

Att skriva privat på forum och liknande är en sak, men journalister arbetar med att skriva och har betalt för det. Man kan såklart se det som en bagatell, men det konfunderar mig likväl och jag undrar om andra har märkt det?

PS. Såg nu att det finns en tråd där man kan klaga på "medmänniskors språkbruk". Jag anser ändå denna trådstart vara befogad, då den behandlar en specifik aspekt av språkbruk och en möjligen eskalerande tendens i skrivna medier.

För att de tjänar pissdåligt. Dessutom skulle ingen förutom någon perfektionist som dig märkt

Och du kommer läsa ändå, eller hur? Skulle du bytt tidning för att de inte kan skillnaden på "dömd" och "dömt"

Jag anser mig inte vara någon särskild perfektionist, men reagerar när jag ser uppenbara stavfel av en dignitet som ofta överskrider vad man ser i vanliga internetforum.

Sen att de tjänar dåligt utesluter väl inte att de kan använda rättstavning eller läsa igenom texten en gång innan publicering?