Otrygg och utnyttjad på jobbet. (Personlig assistent)

Hej fb.

Jag jobbar som personlig assistent till en person med hanikapp, denna person bor fortfarande hemma och har en rätt stor familj.

Jag har jobbat några månader bara och hitills har det gått bra, har aldrig jobbat inom detta innan och visst är det konstigt och ibland väldigt obekvämt att jobba hemma hos en familj.
Jag har en tjej som är chef över oss alla som aldrig tyckt gilla mig, även om det var hon som anställde mig.Det går dock jätte bra för mig med personen jag jobbar för och vi har fått en jätte fin relation och allt flyter på jätte bra.

I måndags fick jag komma på ett samtal. Det fanns tydligen massa fel jag gjorde. Jag är inte den, tycker inte det är jobbigt att höra att jag gjort fel utan lär mig gärna utav det men felen var så obetydliga att jag inte ens kunde ta det seröst? Ex. ''Ja pratar med fel tonläge. Jag drar skämt man inte förstår. Prata så här nästa gång, använd detta tonläget och svara så här.''
Jag blir helt paff, ska ni styra hur jag pratar? Och detta hade inte ens något med min brukare att göra, utan brukarens mamma tycker jag pratar i fel tonläge med henne. Och sen tillsist, jag har tydligen attityd mot familjen.

Kan börja men att säga att jag har sen dagen jag började där pratat som en liten piga. Alltid en snäll röst och svarat gulligt och glatt!

Attityden började tydligen dagen då jag blev tillsagd att städa hela huset. Ja. STÄDA HELA HUSET. Inte mitt jobb!! Jag gjorde det dock, för då visste jag inte bättre. Efter det blev det bara mer och såklart orkade jag inte hålla upp ett glatt leende. Jag har dock aldrig visat någon attityd och skulle aldrig göra. Sen hade även mamman hittat på att jag brukar säga ''jag vet inte'' eller ''jag kan inte'' till enkla uppgifter som jag borde kunna. Jag har aldrig ens yttrar dom orden!

Nu är det jätte konstig stämning och pappan har börjat ora sig massor och frågar mig hela tiden typ ''varför skrek *brukarens namn* till? passar du inte på hen?!'' Och dom beter sig så konstigt mot mig.

Jag förstår inte varför detta börjar hända och varför? Det är inte så att dom vill sparka mig då dom hela tiden påminer mig om hur viktig jag är och dom behöver verkligen mig. Och jag har pratat med den andra chefen och hon förstår ingeting, och ingen har sagt något av detta till henne.
Vad jag ska göra?! Jag känner mig så otroligt otrygg nu på jobbet.

Med tanke på att du uppenbarligen sitter säkert på jobbet så är det bara att skita i dem och köra på som vanligt. Det är personen som du är assistent till som du ska bry dig om och ni har en bra relation, du är väl inte assistent till resten av familjen? Förstår inte vad det spelar för roll hur du uppträder inför dem, såvida man inte hotar eller är allmänt obehaglig (därför speciellt anmärkningsvärt när du är trevlig också).

Du har så många argument som talar för dig här. Inget du ska oroa dig för. Det är snarare du som ska gå till dina chefer om att du känner dig utnyttjad. Svinigt beteende av familjen.

Att jobba inom PA är väldigt speciellt. Man ska verka utan att synas, och ibland får man utföra sysslor som man inte känner sig helt bekväm med. Det brukar man kunna lösa genom en uppdragsbeskrivningen. Är du PA åt en 19 åring som bor hemma, då kan städa huset vara en syssla, för det förväntar man sig att en 19-åring ska göra.

Är du anställd hos familjen eller av ett kooperativ eller företag? Det är inte helt ovanligt att det inte funkar personer imellan. Tänk på att du är proffesionell och där med ska du aldrig välja bort en brukare, men de får välja bort dig. Vi får sätta på oss en glad min och vara professionella ut i fingerspetsarna. De inne på kontoret finns till för dig att handleda i just sånna här situationer. Tyvärr är PA ett området som är väldigt svårt att styra över våra medarbetares arbetsmiljö.

Verkligen lycka till! Jag tror det kommer lösa sig till det bästa, och du växer stort med uppgiften.

Tack, skönt att höra. Blir bara så ställd av att få höra massa skit. Dom säger aldrig något positivt bara små saker hela tiden, letar fel helt enkelt? Jag pratar med min brukare och hen har inget ont att säga om mig och trivs jätte bra. Och det är alltid den här chefen som kommer med fel, andra chefen är har jag mycket god kontakt med och säger bara fina saker om.
Jag känner mig sårad då jag också har varit så trevlig när jag egentligen borde sagt ifrån, och även att jag kämpat och ställt upp så mycket ändå hittar dom fel.

Tack, skönt när någon sätter ord på det man känner! Det är verkligen som du beskriver det.
Dock det med städning, jag kollade upp det och det är inte OK. Jag måste passa upp på min brukare då hon behöver assistant 24/7, då kan inte jag ställa mig och skura ett helt hus. Det är också massa annat som inte stämmer, tex vi får inte någon dygnsvila enligt lagen.

Jag är anställd hos ett företag, men föräldrarna jobbar båda på kontoret. Jag trivs super och det är som du säger, vi måste sköta oss ovasätt vad men jag tycker det borde komma från båda hållen. Jag har fått flera utskällningar som ex jag inte kunde hjälpa mamman med tvättmaskinen när det gick sönder. (För att jag inte visste hur man gjorde..)
Jag förstår att det är påfrestande att ha en främling/främlingar i sitt hus hela sitt liv, och dom menar nog inget illa, men just nu behöver dom mig väldigt mycket(många som slutade helt plötsligt) och jag ställer oftast alltid upp och då behöver man lite positiv feedback så jag ska orka och känna mig trygg. Blir också en falsk fasad att inte säga något till mig utan det pratas bakom min rygg, jag blir obekväm.

Jag blir ju även orolig, att dom kanske är missnöjda men vågar inte sparka mig?

Jag älskar verkligen mitt jobb, men det börjar gå lite för långt nu. Bara jag sjukskriver mig börjas det snacka.

Det verkar som att den sämre chefen är väldigt pressad från just den familjen du är hos. Vet du om det är någon som har varit hos din brukare tidigare? Du kanske kunde pratat med den personen i så fall och höra om det beteendet förekom då också inom familjen mot den assistenten?

Fråga den bra chefen hur det kommer sig att den gnälliga chefen kommer med fel hela tiden, när du gör ett så pass bra jobb och har fått en fin relation med din brukare. Vilket måste anses vara viktigare än allt annat. Säg också att du känner dig sårad och utnyttjad. Är det en bra chef så ska han/hon ta tag i det direkt.

Ragata till morsa verkar det som.

Skityrke om du frågar mig, alldeles för dåligt betalt för det jobb ni faktiskt utför.

Dina arbetsuppgifter kan väl inte innebära att du ska städa huset heller?! Du ska ta hand om personen med problem, inte vara en betjänt åt familjen. Jag föreslår att du pratar med chefen vilka som är dina arbetsuppgifter o att du dessutom pratar med dina kollegor vad de brukar göra. Sen kan du även specifikt fråga kollegorna om de hade gjort allt det du fått göra. Bara för att få en bättre förståelse av vad arbetsuppgifterna består av o vad jobbet innebär.

Du verkar rätt gränslös om du frågar din brukare vad hen tycker om dig, så ska man inte göra. Och du är inte där för att dra roliga skämt etc, du är en assistent och inte en kompis.

Att jobba som assistent kan vara ett kanonjobb så länge man håller dig borta från privata arbetsgivare, gillar inte familjen dig ryker du.

Ska försöka svara på så mycket som möjligt här eftersom jag har en hel del erfarenhet av detta jobb samt vilka regler och arbetsuppgifter som finns.

Som personlig assistent ska du vara en "förlängd arm" i vardagen. Det är en ganska tydlig mening, tex om personen kan gå från punkt A till B och lämna en tallrik så ska personen göra det. Du ska inte ta dom egenskaperna ifrån personen. Många tror att personlig assistans innebär att man skall vara "slav" åt både brukare och familj och göra allt som man bli tillsagd att göra, det är fel.

Att jobba i hemmet hos någon är en rätt knivig balansgång. Du ska komma överens med familj om diverse grejer. Att städa hela huset låter enligt mig helt fel. Ditt focus och ditt arbete ska kretsa runt brukaren, inte runt familjen och deras huahållssysslor. Visst att man kan vara snäll och hjälpa till lite här och där om det behövs, är en fråga om ge och ta.

Är väl ungefär 5 år totalt jag jobbat som personlig assistent samt jobbat på boende, socialpsykiatri. Finna inga direkta uppspikade arbetsuppgifter inom personlig assistans. Och det är rätt svårt att ta en diskussion med föräldrar med vissa saker eftersom de kan bli rätt känsligt och någon tar illa upp. Vad jag märkt och som är bra är att vara ärlig och ta en rak diskussion om man inte känner sig bekväm med vissa saker. Nu har jag en hel del erfarenhet av detta jobb med arbetssätt, stridit med chefer och dylikt så jag har lite kött på benen.

Som någon skrev tidigare om inte familjen gillar dig så ryker du, ja det är sant men beror också på vad som står i ditt anställnings avtal. Prata med din chef om att du vill ha klara detektiv om vilka arbetsuppgifter som du är skyldig att göra och vilka du inte behöver göra. Är en hel del "utnytjande" av arbetskraft i denna sektor tyvärr.

Har du ytterligare frågor så skicka PM så ska jag förklara om det är något mer du undrar!

Det beror helt på. Jobbade som det en gång i tiden och det mesta jag gjorde var att spela TV-spel och hänga med när han skulle simma, kolla på fotboll/hockey och se till att han skötte sina rutiner. Ibland hjälpa till med förflyttningar och ta familjens bil och köra han lite hit och dit och självklart andra småsaker som hjälpte honom i vardagen. Trivdes utmärkt. Jobbar man dessutom en del natt där man ligger och sover bara om inget händer så är det inte så dåligt betalt.

En vän hamnade hos en kille med autism som var galet bra på att programmera och gärna ville visa detta, efter ett år hade min kompis också lärt sig det väldigt bra och numera jobbar han just inom det och tjänar bra med pengar. Tycker det är ett underskattat yrke men det beror såklart extremt mycket på vem man hamnar hos.

Jag frågade inte - Vad tycker du om mig? Utan mer är du nöjd med mig, sköter jag mina uppgifer, trivs du att ha mig som assistent.

Och min brukare vill endast ha assistenter i ung ålder som hon vill ha en kompis relation till eftersom man är alltid med varandra och är ofta själva. MIn brukare är väldigt nära sina assistenter.