Vad menas med objekt-subjekt-relationen?

Jag har ibland sett detta uttryck men jag kan inte riktigt greppa vad som menas med det. Det används rätt ofta i kontinental filosofi.

Så vad är en "objekt-subjekt-relation" för något?

Relationen mellan det observerade och den observerande.

Okej. Och hur fungerar den relationen?

I ren dialektisk mening så skapar de ju varandra: det observerade blir ju först något observerat när den observerande observerar det observerade, och den observerande blir ju först en observerande när den observerar något, nämligen, det observerade. Lite grann som att talet skapar en talare.

Men vilken funktion tjänar ett sådant begrepp egentligen? Är det inte lite banalt?

Jag är egentligen inte intresserad av den delen av filosofin. Det enda som framgår av det där är att om objektet är en hjärna är det inte upplevelsemässigt vetbart för subjektet.

Hur menar du? Kan du ställa upp det lite mer formellt?

Kolla denna video: The Correlation-Requires-Correlates Proof of Double-Aspect Theory

Kan du inte förklara i text istället? Är det här en invändning mot det jag tidigare skrivit eller vad försöker du säga? Du är lite otydlig.

Invändning och invändning. Det visar att ett medvetande (objekt) aldrig är direkt åtkomligt för ett subjekt. Det är egentligen det enda jag finner intressant med objekt-subjekt.

Aha, okej, då förstås jag nog lite bättre. Du menar att jag är för dig ett objekt och inte subjekt? Och att du för mig är ett objekt medan jag för mig själv är ett subjekt? Eller menar du att mitt medvetande är ett objekt, att jag inte är ett subjekt?

Men ur ett etiskt perspektiv är det väl mer framgångsrikt att utgå ifrån att den Andre är ett subjekt den också. Jag menar, att andra människor kan resonera, uppleva saker o ting och vara medvetna och handla verkar ju rent intuitivt vettigare än att anta att de är bara ett objekt för mig, likt allt annat som en stol, en sten eller flygplan.

Jag säger inte emot något av det du säger. Dock gillar jag inte Sartre

Det var faktiskt Simone de Beauvoir som jag tänkte på, men jag antar att du inte gillar henne heller?

Det finns ju lite grann av Kant i detta. Att människor är ett mål i sig själva och inte enbart ett instrumentellt värde för andra. Detta innebär ju att jag kanske bör se människor såsom jag ser mig själv, fastän det kan vara rätt svårt.

I grund och botten handlar det väl om medvetande - och hur det tolkar verkligheten, allt vad det innebär, I guess. Känns snårigt det här men tycker ditt svar ovan var väldigt intressant och vore kul om du kunde utveckla dina tankar!