Inte fr att jag r ngon expert p vetenskapsteori eller metodologi men jag skulle rent grovt sga att det kan frklaras shr:
Kvantitativ forskning: forskning dr man mter saker o ting i mngd och statistiskt skerstllda antal som gr det mjligt att gra generaliseringar. Ex. s kan en kvantitativ underskning vara att lta 10 000 personer svara p en enkt om hur mnga timmar de trnar per vecka samt att de skriver ned deras utbildningsgrad fr att underska om det rder en generaliserbar skillnad mellan gruppen lgutbildade och gruppen hgutbildade dr man senare kan underska om sambandet mellan trning och utbildning (om det nu finns ett sdant).
Kvalitativ forskning: d undersker man det som kvantitativa metoder har svrt att underska, exempelvis hur mnniskor upplever vrlden, vldigt subjektiva omrden som man inte kan komma t genom exempelvis enktunderskningar. Ex. s kan det handla om att intervjua tydligt definierade mnniskor, homosexuella pojkar i 14-rsldern i mngkulturell men socioekonomiskt utsatt omrde, om just deras upplevelse av hur det r att vara en ung bg i ett socioekonomiskt utsatt mngkulturellt omrde. Dessa redogrelser fr sedan analyseras och systematiseras av forskaren.
Nu rder det egentligen inga vattentta skott emellan dessa tv stt att forska. Ibland kan man anvnda sig av bde och. Exempelvis om du ska underska vilken roll kvinnor har i amerikanska actionfilmer s kan du bde gra en kvantitativ studie dr du gr igenom hur mnga filmer som har en kvinna i huvudrollen, och i hur mnga filmer som kvinnor r offer, etc. fr att sedan vlja ut ngra filmer dr du gr en kvalitativ analys och undersker hur dessa kvinnor framstlls i filmerna och hur de frhller sig till filmernas narrativ.
Deduktion r att premisserna garanterar att slutsatsen r sann. Matematik r exempelvis deduktivt; premisserna (de matematiska axiomen) garanterar att 1 + 1 = 2 alltid r sant. Syllogismen "jag r en mnniska, mnniskor r ddliga, jag r ddlig" r ocks sann d "jag r en mnniska" och "(alla) mnniskor r ddliga" leder till att slutsatsen "jag r ddlig" r sann.
Induktion innebr att premisserna gr att slutsatsen r sannolik. De garanterar allts inte att slutsatsen r sann. Detta pga att induktion inte bygger p ren logik utan mer p erfarenhet (empiri). Exempelvis: barn till lgutbildade brukar klara sig dligt i skolan. Tom r ett barn till lgutbildade frldrar. Allts r det sannolikt att Tom klarar sig dligt i skolan. Det innebr givetvis inte att Tom garanterat klarar sig dligt i skolan (han kanske klarar sig galant!) men den fakta vi har, genom exempelvis statistik, gr vr generalisering sannolikt sant, men inte garanterad sant.
Vanligtvis s brukar positivism kopplas till kvantitativa metoder medan hermeneutik till kvalitativa. Hermeneutik r tolkningslra, allts hur man tolkar ngonting. Rent semantiskt s krver all forskning ngon form av tolkning (hur ska du ens kunna lsa av en termometer utan att tolka den?), men kvalitativ forskning handlar frmst, eller vanligtvis, om att tolka deras erfarenheter till ngonting generellt. Det handlar inte om att rtt upp och ned redogra fr vad de har sagt, utan ocks att stta in det i ngot sammanhang. Bland annat s finns det man kallar fr misstnksamhetens hermeneutik dr man antar att det finns ngonting dolt i det folk sger; enligt Freud s var mnniskors stt att resonera ett uttryck fr deras omedvetande och deras sexualdrift, fr Nietzsche s var det att underska mnniskors vilja till makt, fr feminister s kan det vara att underska patriarkatet etc.
Frdelen med kvantitativ forskning r sklart att man kan sga ngonting mer generellt om ngot. Man kan peka p "hrd fakta" och siffror. Kvalitativ forskning har den frdelen att den gr mer in p djupet ver hur folk faktiskt resonerar, upplever och beter sig hr i livet och vardagen. Egentligen s sker de svar p olika frgor, eller samma frga men utifrn olika utgngspunkter.
Nu r jag lite trtt, och jag r som sagt ingen expert, s du fr ta det hela med nypa salt. Jag kan ha fel p rtt mycket.
Kvantitativ forskning: forskning dr man mter saker o ting i mngd och statistiskt skerstllda antal som gr det mjligt att gra generaliseringar. Ex. s kan en kvantitativ underskning vara att lta 10 000 personer svara p en enkt om hur mnga timmar de trnar per vecka samt att de skriver ned deras utbildningsgrad fr att underska om det rder en generaliserbar skillnad mellan gruppen lgutbildade och gruppen hgutbildade dr man senare kan underska om sambandet mellan trning och utbildning (om det nu finns ett sdant).
Kvalitativ forskning: d undersker man det som kvantitativa metoder har svrt att underska, exempelvis hur mnniskor upplever vrlden, vldigt subjektiva omrden som man inte kan komma t genom exempelvis enktunderskningar. Ex. s kan det handla om att intervjua tydligt definierade mnniskor, homosexuella pojkar i 14-rsldern i mngkulturell men socioekonomiskt utsatt omrde, om just deras upplevelse av hur det r att vara en ung bg i ett socioekonomiskt utsatt mngkulturellt omrde. Dessa redogrelser fr sedan analyseras och systematiseras av forskaren.
Nu rder det egentligen inga vattentta skott emellan dessa tv stt att forska. Ibland kan man anvnda sig av bde och. Exempelvis om du ska underska vilken roll kvinnor har i amerikanska actionfilmer s kan du bde gra en kvantitativ studie dr du gr igenom hur mnga filmer som har en kvinna i huvudrollen, och i hur mnga filmer som kvinnor r offer, etc. fr att sedan vlja ut ngra filmer dr du gr en kvalitativ analys och undersker hur dessa kvinnor framstlls i filmerna och hur de frhller sig till filmernas narrativ.
Deduktion r att premisserna garanterar att slutsatsen r sann. Matematik r exempelvis deduktivt; premisserna (de matematiska axiomen) garanterar att 1 + 1 = 2 alltid r sant. Syllogismen "jag r en mnniska, mnniskor r ddliga, jag r ddlig" r ocks sann d "jag r en mnniska" och "(alla) mnniskor r ddliga" leder till att slutsatsen "jag r ddlig" r sann.
Induktion innebr att premisserna gr att slutsatsen r sannolik. De garanterar allts inte att slutsatsen r sann. Detta pga att induktion inte bygger p ren logik utan mer p erfarenhet (empiri). Exempelvis: barn till lgutbildade brukar klara sig dligt i skolan. Tom r ett barn till lgutbildade frldrar. Allts r det sannolikt att Tom klarar sig dligt i skolan. Det innebr givetvis inte att Tom garanterat klarar sig dligt i skolan (han kanske klarar sig galant!) men den fakta vi har, genom exempelvis statistik, gr vr generalisering sannolikt sant, men inte garanterad sant.
Vanligtvis s brukar positivism kopplas till kvantitativa metoder medan hermeneutik till kvalitativa. Hermeneutik r tolkningslra, allts hur man tolkar ngonting. Rent semantiskt s krver all forskning ngon form av tolkning (hur ska du ens kunna lsa av en termometer utan att tolka den?), men kvalitativ forskning handlar frmst, eller vanligtvis, om att tolka deras erfarenheter till ngonting generellt. Det handlar inte om att rtt upp och ned redogra fr vad de har sagt, utan ocks att stta in det i ngot sammanhang. Bland annat s finns det man kallar fr misstnksamhetens hermeneutik dr man antar att det finns ngonting dolt i det folk sger; enligt Freud s var mnniskors stt att resonera ett uttryck fr deras omedvetande och deras sexualdrift, fr Nietzsche s var det att underska mnniskors vilja till makt, fr feminister s kan det vara att underska patriarkatet etc.
Frdelen med kvantitativ forskning r sklart att man kan sga ngonting mer generellt om ngot. Man kan peka p "hrd fakta" och siffror. Kvalitativ forskning har den frdelen att den gr mer in p djupet ver hur folk faktiskt resonerar, upplever och beter sig hr i livet och vardagen. Egentligen s sker de svar p olika frgor, eller samma frga men utifrn olika utgngspunkter.
Nu r jag lite trtt, och jag r som sagt ingen expert, s du fr ta det hela med nypa salt. Jag kan ha fel p rtt mycket.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
