språkfilosofi och semantik i allmänhet

hej

sitter och krigar mig igenom en filosofiläxa där jag skall besvara frågan om varför man ska kunna lite om språkfilosofi och semantik i synnerhet när man bedömer hur trovärdig en argumentation är.

vad säger ni flashback?

Är det kanske värdesatser och sakpåståenden som jag skall ta upp?

Jag skulle börja med Logik, Historia och Politik. Språkfilosofin varierar i tid och rum. Den svenska språkfilosofin är annorlunda än den annorstädes. Den har sin egen semantik som bara en svensk kan uppfatta hela den kognitiva betydelsen. Detta ställer höga kunskapskrav på bl.a. översättaryrket.

Också i Sverige har språkfilosofin gått igenom förändringar som följde samhällsutvecklingen. Många ord som vi använder idag skulle ha noll semantisk betydelse för en som växte upp t.ex. på 40-talet. Likaså många södermalmsbor idag, begriper ingenting av gamla tiders söderslang.

Politiska partier utvecklar sina propagandaspråk med ordval och semantik som riktar sig till väljarmål vilka kan avläsa signalerna som en verklighet.

Ämnet är brett och ett angreppsätt är att också läsa på om lingvistik, pragmatik och semiotik, kategorisera deras företrädares åsikter och brodera kring mina första två stycken.

Exempel, vad förstår en marockan, en amerikan, en svensk konservativ och en svensk socialist av ord som "PK", "massinvandring", "lagom", "feminism" osv. Detta beroende på respektive sociala mönster.

För att argumenterade satser ska bli meningsfulla måste man förstå innebörden och användandet av dess beståndsdelar, orden. Även om man är bekant med ett språk så finns det en rad hinder som kan uppenbara sig om man missuppfattar kontexten eller talaren är otydlig med att stipulera hur ett begrepp ska användas i argumentet.

Där finns exempelvis i det svenska språket polysemier och homonymer (ord som uttalas och skrivs likadant men har olika mening), homofoner (ord som låter likadant men skrivs annorlunda och har olika mening) och homografer (ord som skrivs likadant men uttalas olika med olika mening). Även andra saker, som att betona ett ord framför ett annat i en mening kan förändra meningens innebörd.

Jag tror dock det största problemet som kan uppstå när man argumenterar mot någon är att man missförstår hur den andra använder och förstår begrepp vars abstrakta definitioner gör dem till viss del öppna för tolkning i språket. Något som lätt föranleder att man använder två skilda stipulativa definitioner (brukaren av ordet bestämmer med vilken innebörd ordet ska användas i sammanhanget) av begreppet och således egentligen argumenterar för olika saker. För ett otränat öga kanske det inte alltid är lätt att se igenom. Fann tidigare i veckan ett väldigt belysande exempel på just detta, men hittar det tyvärr inte längre. Exempel kan vara demokratisk, invandrare, kyla, god, rik, vacker, konst, svensk, sport, feminism. Alla ord som kan uppfattas på mer än ett sätt helt enkelt.