Vi vet så lite, men vad skulle det innebära om vi var allvetande?

Skulle du vilja vara allvetande?

Vad skulle det innebära?

Jag tror att det skulle vara otroligt tråkigt och att vi skulle ägna oss åt konst mer då.

Därav menar många filosofer att gud har skapat oss i en självexpresionism för att ja.. ha kul.

Så om ni får filosofera nu, vad skulle det innebära att vara allvetande?

Är det bra att det finns mysterier?

Guds gud

I den här videon skilldras det att vi omöjligt och gud omöjligt kan vara allvetande. För det finns alltid någonting som vi inte vet.

Alltså jag blir crazy av den här filosofiska nöten. Vi vet så EXTREMT lite. Och därför älskar jag vetenskap och gudstro tillsammans. Det är spännande och kul att försöka lösa otroligt stora mysterier

Om jag vore allvetare skulle livets mening sluta att existera. Jag kunde då förutsäga allt och inget skulle vara en överraskning.

Så du skulle inte ägna dig åt konst då som filosofer säger att gud gör?

Att vara allvetande skulle resultera i att jag visste exakt vad som skulle hända, min meningen med livet skulle för mig upphöra. Skulle detta hända så skulle jag högst troligt skapa en ny art, eller kanske ett helt ekosystem, se hur det växer. Detta skulle jag ju så klart veta exakt hur det skulle växa, till en kritisk punkt, den punkten är när varelsen utvecklas och når en punkt då den får ett helt eget logiskt tenkande.

Teoretiskt sett skulle detta kunna vara människan som jag observerar. Skulle detta då göra mig till en gud då?

Det skulle innebära att jag blivit en dåre utan visdom.

Då erkänner du att det krävs okunskap för att livet ska ha någon som helst charm.


Vilka filosofer?


Alltså ligger meningen även för dig i att vara okunnig.


Menar du att visdom innebär okunnighet?

Nja, på sätt och vis, en vis vet hur lite han vet. Jag skulle också vilja dra en linje mellan det vi kallar vetande och kunskap, det finns en skillnad, men tyvärr har jag inte möjlighet att beskriva denna skillnad tillräckligt simpelt.

Det som ger livet mening, eller åtminstone innebörd, är inte kunskap utan känslor. Vad vi vet är egentligen ganska ointressant jämfört med vad vi känner. Iaf för mig. Om jag visste allt, skulle det göra mig lyckligare? Tror inte det.

Om premissen är att man är allvetande så är det väl ändå inte särskilt vist att bekänna sig okunnig?

Varför inte?

Jag hade nog gjort det faktiskt, fast det är nog mestadels p.g.a moraliska och etiska skäl jag hade gjort det. Om jag hade vetat allt hade jag också vetat att det också kan finnas något jag inte vet, men det är ju min premiss på allvetande iofs.

Det skulle inte vara så jag definerade meningen. Jag skulle mer se det att utan någon möjlighet att utvecklas på något sätt om så bibehålla en balans. Varför existerar jag då? Varför existerar någon över huvud taget isåfall?

Vad är det isåfall som skulle göra mig på något sätt unik?

Och som någon sa vet inte om det var du, skulle du då rikta dig mot konst? Nej verkligen inte. Jag vet inte om vi har olika definitioner på allvetande heller. Jag ser att konst är en metod som används för att uttrycka sina känslor på ett sätt som vi inte kan förklara med ord. Men skulle vi vara allvetande så skulle vi utan tvekan finna metoder som är så otroligt mycket mer effektiva som direkt kan överföra känslor, tankar och betydelser.

Men om du vet allt så kan det inte finnas någonting som du inte vet?