Objektivt.
När vi är små, så är våra tankar världen
Men på något sätt, bestämmer vi oss för att börja kommunicera; vi lär oss att en aspekt är ett ord. Då vi blir uppmuntrade av att använda ord, borde vi följaktligen förstå uppmuntran för att kunna bli uppmuntrade. Dvs vi förstår konsekvenser, vilket resulterar i gynnandet av handlingen ord. http://www.barnfamiljen.com/template...le.asp?id=3515
Som länken beskriver handlar kommunikation om lärdomen av handlingars konsekvenser. Och ord blir ett naturligt steg.
Jag vill nu gå in på en annan aspekt. Komplexiteten i kommunikation leder sedan till ords mång tydelse, därav meningar. Ett ord som sjö, refererar till en överenskommelse av en Aspekt. En sjö har således en ram, men denna ram är subjektiv (1) (återkommer). Ordet sjön kan subjektivt ta form av minnen från Aspekter knutna till ordet sjö. Ordet sjö kan subjektivt förmedla Aspekten av en död kompis på bottnen och känslan av otillräcklighet. Därav triggar ordet sjö, en reaktion ej bunden till sjö utan snarare en möjlig Aspekt av sjö. Ordet sjö kan ur mitt specifika (subjektiv) ändå inte ändra den ursprungliga ramen av sjö, ändock är Aspekten (död, otillräcklighet) bunden med Sjön vilken är bunden med Sjö. Dvs subjektiv mening av tänkt objektiv. Om sedan endast Aspekten (död, otillräcklig) existerar, blir ordet sjön Aspekten. Nej detta är Aspekter av möjlig utgång av objekt sjö och objekt annat. Vad jag vill visa är en subjektiv Aspekt, men att själva talet snart är uppbyggt på objektivitet. Personen i exemplet, kan omöjligt veta vad en annans Aspekt som resulterar i ordet sjö är. Men denne förstår skillnaden på egna Aspekter knutna till sjö och överenskomna ramar som bildar ordet sjö. Ord är således överenskommelser av delade Aspekter. Dvs ordet sjö, förmedlar endast de båda parternas gemensamma Aspekter och genom flera kommunikations försök, kan en ram bildas av person-B:s försök att förstå person-A:s Aspekt. Samma process som bildade ordet sjö.
Tanken om objektiva Aspekter kan således tolkas som ting som ur samma kriterier tolkas lika. Eller till och med överenskommelser om en specifik Aspekts namngivande. Denna definitions objektiva värde blir däremot ifrågasatt, när vi inser att två subjektiva aspekter skulle kunna skapa ett objektivt ting. I (1) är kan man tänkta sig att ordet sjö är objektivt, men personen är endast medveten om vilka aspekter som delas av andra. Däremot existerar objektivt ting: Men varje försök till indelning skapar subjektiva ting.
Vi lever således i en objektiv värld; där kanske inte ens våra Aspekter gör världen oförändrad. En statiskt objektiv värld, genom ett subjektiv filter.
PS. Texten blev jävligt ful.
När vi är små, så är våra tankar världen
Men på något sätt, bestämmer vi oss för att börja kommunicera; vi lär oss att en aspekt är ett ord. Då vi blir uppmuntrade av att använda ord, borde vi följaktligen förstå uppmuntran för att kunna bli uppmuntrade. Dvs vi förstår konsekvenser, vilket resulterar i gynnandet av handlingen ord. http://www.barnfamiljen.com/template...le.asp?id=3515
Som länken beskriver handlar kommunikation om lärdomen av handlingars konsekvenser. Och ord blir ett naturligt steg.
Jag vill nu gå in på en annan aspekt. Komplexiteten i kommunikation leder sedan till ords mång tydelse, därav meningar. Ett ord som sjö, refererar till en överenskommelse av en Aspekt. En sjö har således en ram, men denna ram är subjektiv (1) (återkommer). Ordet sjön kan subjektivt ta form av minnen från Aspekter knutna till ordet sjö. Ordet sjö kan subjektivt förmedla Aspekten av en död kompis på bottnen och känslan av otillräcklighet. Därav triggar ordet sjö, en reaktion ej bunden till sjö utan snarare en möjlig Aspekt av sjö. Ordet sjö kan ur mitt specifika (subjektiv) ändå inte ändra den ursprungliga ramen av sjö, ändock är Aspekten (död, otillräcklighet) bunden med Sjön vilken är bunden med Sjö. Dvs subjektiv mening av tänkt objektiv. Om sedan endast Aspekten (död, otillräcklig) existerar, blir ordet sjön Aspekten. Nej detta är Aspekter av möjlig utgång av objekt sjö och objekt annat. Vad jag vill visa är en subjektiv Aspekt, men att själva talet snart är uppbyggt på objektivitet. Personen i exemplet, kan omöjligt veta vad en annans Aspekt som resulterar i ordet sjö är. Men denne förstår skillnaden på egna Aspekter knutna till sjö och överenskomna ramar som bildar ordet sjö. Ord är således överenskommelser av delade Aspekter. Dvs ordet sjö, förmedlar endast de båda parternas gemensamma Aspekter och genom flera kommunikations försök, kan en ram bildas av person-B:s försök att förstå person-A:s Aspekt. Samma process som bildade ordet sjö.
Tanken om objektiva Aspekter kan således tolkas som ting som ur samma kriterier tolkas lika. Eller till och med överenskommelser om en specifik Aspekts namngivande. Denna definitions objektiva värde blir däremot ifrågasatt, när vi inser att två subjektiva aspekter skulle kunna skapa ett objektivt ting. I (1) är kan man tänkta sig att ordet sjö är objektivt, men personen är endast medveten om vilka aspekter som delas av andra. Däremot existerar objektivt ting: Men varje försök till indelning skapar subjektiva ting.
Vi lever således i en objektiv värld; där kanske inte ens våra Aspekter gör världen oförändrad. En statiskt objektiv värld, genom ett subjektiv filter.
PS. Texten blev jävligt ful.
