Citat:
Ursprungligen postat av
Trappedinuniverse
Har varit så lugn och harmonisk en så lång tid, men nu är det dags att ta smällen känns det som..
Allt filosoferande, all information jag tar in. Det är för mycket...
Jag vet inte vad jag behöver annat än luft, mat, toalett och tak över huvudet dock...
Jag trodde att jag skulle få ut någonting av att skriva på flashback med jag tycker att folk är precis lika idiotiska som mig själv.
Jag vet inte vad jag ska sysselsätta mig med.
Har inga framtidsplaner förutom att fortsätta kämpa vidare för det jag står för..
För vad jag står för är det jag håller fast vid. Det är ju det som får mig att vilja leva och stå ut med mig själv...
Att hålla fast vid rodret.. och styra mitt skepp vidare någonstans... till en ny plats... ett ställe jag aldrig varit på förut...
Hitta nya vägar, utforska nya ställen. Vidga mina vyer...
Är så förbannat trött. Både fysiskt och psykiskt...
Måste ta nya tag i morgon... men jag vet snart inte vad det är som får mig att vilja vakna upp på morgonen mer....
är så fruktansvärt trött...
Din text andas stress som jag känner det – jag menar då den oro du känner inför framtiden men också din nuvarande situation som du känner saknar mening o innehåll. Dessutom tar du in mängder med information som du kanske inte hinner processa o som kan upplevas betungande i sig.
Vet du – stress blir allt vanligare i vårt samhälle o allt flera sjukdomar kan relateras till just stress. Det är numera väl känt att stress kan orsaka allvarlig psykiskt o fysisk ohälsa.
Att leva under konstant stress sätter kroppens funktioner på spel - det kan va att vi lever i en tillvaro o livssituation som är betungande lr att vi lider av psykisk sjukdom. Att förlora kontrollen över sitt liv pga ex sjukdom lr arbetslöshet, gör att man känner sig maktlös o det i sig utlöser stress – andra saker som att bli tvingad till vård, mötas av alltför stora krav o förväntningar samt en omgivning som inte förstår, gör att vi krackelerar.
Psykisk sjukdom har vanligen inslag av såväl ångest o depression som stress o jag tänker att det du skriver låter som om det skulle kunna handla om lite depp o stress. Om det är så att du har en psykisk sjukdom så gör det dig kanske begränsad i din förmåga att ex studera, arbeta eller ha socialt umgänge. Sånt kan göra vem som helst stressad o deppig.
Dagens forskning talar om olika stressteorier som jag tycker är intressanta – det handlar om hur kroppen reagerar när vi utsätt för stress. Teorin beskriver att vi människor är programmerade för att hantera stressen på olika sätt beroende på situationen.
Ett sånt program som är kopplat till stressituationer är flykt lr kamp – programmet vilket innebär att din kropp gör sig redo genom att kraftigt öka dina stresshormoner i kroppen, gör att ditt hjärta slår snabbare, musklerna bli på helspänn o andningen blir snabbare, ditt blod ökar sin förmåga till att koagulera för att skydda dig om du skulle bli skadad, vitala funktioner i kroppen stängs ner som ex reproduktion o matsmältning – som ju inte har ngn plats när du ska kämpa om liv lr död. Rent psykologiskt så visar sig denna stressreaktion som ex panik, katastroftänkande, irritation, rädsla lr ilska o kan göra dig orolig, rastlös o tom hyperaktiv.
Det andra o lite mindre kända programmet som kroppen använder sig av är att ”spela död”. Då använder kroppen en annan del av nervsystemet som aktiveras när vi känner att vi är maktlösa o inte varken kan kämpa lr fly. Det här är en uppgiven stressreaktion som gör att du känner trötthet, apati, nedstämdhet, ångest, depression, panikkänslor o muskelsvaghet. Detta påverkar också din hjärna med nedsatt minne, tankeförmåga o koncentration.
Jag tänker att du just nu kanske känner av att kroppen spelar död pga alltför stark påfrestning av kropp o själ.
Det som minskar o reducerar stress i våra kroppar är främst goda relationer tillsammans med ex varmt bad, massage, öronakupunktur o olika mentala o kroppsliga avspänningsövningar som ex progressiv avslappning. Dessutom kan det va bra o skönt att ha ex en data –o i övrigt teknikfri dag i veckan.
Var rädd om dig o kram! Kom ihåg att inget är nånsin statiskt – allt förändras o diagnoser – om du nu har ngn - är, som jag alltid brukar säga, en färskvara. <3