Har varit inne på lite samma teori. Blir väldigt passiv när jag snusar eftersom "allt är nice" och varför då göra något.
Snusar sporadiskt numera
Snusar sporadiskt numera
Citat:
Okej, ja det håller jag med om, känns nu som att man inte kan leva till fullo utan snuset, för man känner alltid att det är något som fattas. Men när man sen fyller i just det tomrummet med någon bättre vana så skulle man må bättre.
Citat:
Ja, jag antar det med, men jag mår på sätt och vis bättre utan snus så hoppas att just den känsla inte försvinner med abstinensen.
Citat:
jag tror att man man löser problemen på kort sikt genom att ta en snus, man lever i en bubbla där snuset gör så att vi mår bra. Enligt mig är det en kortsiktig och konstgjord lycka. 
Citat:
Hehe, det va synd att din omgivning inte stöttade dig. Det är bara abstinens som gör dig retligare.
Jag tror att snus är svårare att sluta med jmf med rökning.
Har själv försökt sluta snusa några gånger men det slutar alltid med att min omgivning störs så mycket av min retlighet att de mer eller mindre tvingar mig att börja igen.
Önskar dig lycka till att sluta!
Jag tror att snus är svårare att sluta med jmf med rökning.
Har själv försökt sluta snusa några gånger men det slutar alltid med att min omgivning störs så mycket av min retlighet att de mer eller mindre tvingar mig att börja igen.
Önskar dig lycka till att sluta!
Tror att humöret borde lägga sig inom en snar framtid.
Tack för stödet
Citat:
Hejsan, jag har nu varit utan snus i 1 vecka efter ca 2-3 år av snusande.
Jag har alltid när jag var yngre haft bra självkänsla och självförtroende, men av olika anledningar sjunk den under tonåren. Sen började jag snusa och tyckte ju om det.
Men nu när jag varit utan känner jag att jag vågar säga vad jag tycker och vågar visa att jag är förbannad, Vilket jag blir, för egentligen småsaker. Folk som känt mig under snusperioden, säger att jag inte är mig själv, vilket gör mig ännu mer jävla förbannad, för att jag tror att det är mitt riktiga jag som visas nu, dock i en mer ilsknade variant.
Kan det stämma att man hittar sig själv och får en ny syn på livet när man slutat snus?
Är det så att man blir för bekväm i livet för att man alltid belönar sig med en snus oavsett vad som händer?
Om jag sitter och spelar Xbox så inser jag ganska snabbt: "vad är det jag håller på med? Gör något kreativt" (när jag slutat)
Kan ni ge lite positiva/negativa förändringar i huvudet efter att ni slutat snusa!?
Jag har alltid när jag var yngre haft bra självkänsla och självförtroende, men av olika anledningar sjunk den under tonåren. Sen började jag snusa och tyckte ju om det.
Men nu när jag varit utan känner jag att jag vågar säga vad jag tycker och vågar visa att jag är förbannad, Vilket jag blir, för egentligen småsaker. Folk som känt mig under snusperioden, säger att jag inte är mig själv, vilket gör mig ännu mer jävla förbannad, för att jag tror att det är mitt riktiga jag som visas nu, dock i en mer ilsknade variant.
Kan det stämma att man hittar sig själv och får en ny syn på livet när man slutat snus?
Är det så att man blir för bekväm i livet för att man alltid belönar sig med en snus oavsett vad som händer?
Om jag sitter och spelar Xbox så inser jag ganska snabbt: "vad är det jag håller på med? Gör något kreativt" (när jag slutat)
Kan ni ge lite positiva/negativa förändringar i huvudet efter att ni slutat snusa!?
Efter mer än sex månader som snusfri kan jag säga att förändringen håller i sig. Ganska häftigt att få reda på vem man egentligen är, och att man inte tar någon skit från folk. Dock, den enorma kraften i ens reaktioner mattas lite så klart, men du blir aldrig mer lika avtrubbad som när du snusade. Du kommer känna både ilska, glädje och sorg starkare. Däremellan är man lugnare och stabilare än man var som snusare, paradoxalt nog, jag trodde att jag hade ADHD liksom, men den ADHD;n försvann över en natt när prillan åkte ur
Citat:
Fasen vad gott att höra Efter mer än sex månader som snusfri kan jag säga att förändringen håller i sig. Ganska häftigt att få reda på vem man egentligen är, och att man inte tar någon skit från folk. Dock, den enorma kraften i ens reaktioner mattas lite så klart, men du blir aldrig mer lika avtrubbad som när du snusade. Du kommer känna både ilska, glädje och sorg starkare. Däremellan är man lugnare och stabilare än man var som snusare, paradoxalt nog, jag trodde att jag hade ADHD liksom, men den ADHD;n försvann över en natt när prillan åkte ur
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera