Läsvärda svenskspråkiga novellsamlingar

I den här tråden tänkte jag att vi skulle rekommendera och diskutera novellsamlingar på svenska. De ska vara skrivna av en och samma författare, alltså inte antologier. Originalspråket ska vara svenska, men författaren kan även vara finlandssvensk eller någon som kommer från ett annat land, men som skriver på svenska.

Det spelar ingen roll när boken kom ut, men skriv gärna följande:

• titel
• författare
• utgivningsår
• förlag

Ni behöver naturligtvis inte lista varenda berättelse, men nämn gärna en eller två ni tyckte särskilt mycket om. Som är brukligt i sådana här trådar drar jag igång med ett eget exempel:

Titel: Nattens lekar
Författare: Stig Dagerman
Utgivningsår: 1947
Förlag: Norstedts

Jag tycker om Dagerman och jag tycker om noveller. Den här boken var obligatorisk läsning under en kurs i litterärt skapande jag gick för cirka tio år sedan. Alla berättelserna gjorde intryck på mig, vissa mer en andra, men ingen lämnade mig likgiltig. Dagerman hade suverän insikt i det mänskliga psyket, och det är nästan kusligt hur det är vissa förunnat, och hur dessa ofta visar sig vara plågade själar även privat (som ju var fallet med Stig).

Dagerman förmår skriva såväl kusligt och spännande som psykologiskt trovärdigt och faktiskt riktigt roligt emellanåt. Hans karaktärer är allt annat än tvådimensionella, även när utrymme för personskissering inte är det största.

Titelnovellen är en utmärkt inledning och visar upp barnets sårbarhet på ett sätt som är både obehagligt och empativäckande. "Var är min islandströja?" kan vara bland det roligaste jag läst på svenska. Inte ett förslösat ord. Huvudpersonerna känns sådär snusförnuftiga och "bonniga" jag föreställer mig att människor var på den tiden och de platserna, men mitt i allt det ogina finns ändå ett stråk av värme. Jag gillar också hur Dagerman använder sig av pronomenet "man", ex. "inte ska man då ...", "törstig är man" osv. "Den främmande mannen" är en förtätad och suggestiv novell som för över det bästa av obehaget från exempelvis De dömdas ö, men på ett mer koncist och inte fullt så absurt sätt. Också en krypande obehaglig och mästerlig novell. Slutligen kan "Mannen som inte ville gråta" nämnas. Förmodligen är det för att jag just läst Främlingen av Camus som jag drar vissa paralleller, men nog finns likheter? Att inte visa känslor, att inte åtminstone låtsas dem, det är en dödssynd.

Sammanfattningsvis är Nattens lekar obligatorisk läsning för den som gillar psykologiskt förtäde noveller. Jag skulle även vilja hävda att den är en utmärkt introduktion till Dagermans författarskap.

Fint initiativ! Och roligt att du nämner just Nattens lekar, som jag håller med om är en utmärkt novellsamling. Instämmer gör jag också i att samtliga noveller lämnar något form av avtryck i en. Bäst gillar jag nog "Var är min islandströja?" som också du nämner. Rolig till sitt språk, djupt sorglig i sitt porträtt av alkoholisten Knutte. "Den främmande mannen" är en annan favorit som kan tolkas på lite olika sätt. Väljer man att läsa den på ett någorlunda konventionellt sätt, att mannen med åren blivit en helt ny människa genom att odla nya karaktärsdrag och dylikt (det är ju trots allt till biologin samma person, med tanke på att hustrun kopplar ihop mannen på bilderna & mannen i huset), ser jag det som att hustrun tar kål på mannen eftersom hon inte kan acceptera att de glidit ifrån varandra - i radikal mening.

Du har troligen rätt i din koppling till Camus. Dagerman tog ju till sig tidens existensfilosofiska frågor, där Camus ska ha varit en stor favorit. Att Dagerman varit en såpass i svenska mått mätt omskriven också internationellt, framförallt Frankrike har ju varit entusiaster för Dagermans författarskap, beror nog till stor del på att Dagerman är en såpass "kontinental" författare i sitt uttryck.

Hur tycker du att den står sig i förhållande till hans romaner? För mig som sällan läser mer än 30-40 sidor i stöten tror jag att just Dagerman är mer lämpad i novellform. Ormen var en riktigt rörig läsupplevelse.

Jag har bara läst De dömdas ö, men den boken var lovligt svår och rörig. Jag tror han gör sig bäst i små doser, eller i vart fall att man läser novellerna före romanerna för att s.a.s. vänja sig vid stilen.

För att få den här tråden på rätt köl igen och bort från självhävdelsens farofyllda farvatten passar jag på att rekommendera Thorsten Jonssons Fly till vatten och morgon , som är min absoluta favorit bland svenska novellsamlingar. Den utgavs 1941 och senare i en utökad utgåva 1975 (i båda fallen av Bonniers).

Varför tog du upp att admin klagade då, om det ändå bara var i förbifarten?

Självklart ska du svara i en tråd där du blir tillfrågad. Det är inte det som är problemet. Problemet är att du överhuvudtaget skapade den.

Jag vill att du ska veta att jag läste lite i din novellsamling, och vissa saker gillade jag. Tro mig, jag försöker skilja på person och verk. Menar absolut inte att du är en dålig person, det kan jag inte avgöra. Jag känner dig inte. Men jag tycker det är förmätet att göra reklam för sig själv så pass mycket som du gör.

Vad betyder det att MSM "förtiger" dina alster? Har du skickat dem till recension och inte fått några? Newsflash: Det har jag också gjort. Inga recensioner. Men jag startar inte rättshaveristiska tråda om det.

Jag ska inte fortsätta tjata om detta. Jag erkänner att jag överreagerade, och att rapportera ditt inlägg var överdrivet. Men jag tycker ändå inte man ska rekommendera sig själv.


Tack så mycket för tipset! Tycker du att man kan jämföra Jonsson med exempelvis Hemingway i stilen?

Onda sagor
Pär Lagerkvist
1924

Här finns Pär Lagerkvists mest kända noveller som En hjältes död, Hissen som gick ner i helvetet och Far och jag.

Jag tycker att Far och jag är en utmärkt novell som också fångar Lagerkvists författarskap på bara dessa 5 - 6 sidor.

Tackar, jag ska se till att hålla ett extra öga öppet för Nattens lekar nästa gång jag är i en bokaffär.

___


Har någon läst Mats Kempe? Han verkar ha producerat ett antal novellsamlingar. Själv plockade jag på mig hans senaste alster, som utkom i år, för ett par tior på second hand (vilket inte kan ses som ett gott tecken, väl?), men har inte hunnit läsa den än. En forumsökning på hans namn gav inga träffar heller.

Jag har läst hans debut, Jag minns aldrig mina drömmar, den mycket läsvärda Saknar dig sällan så mycket som nu (en riktigt stark samling som cementerar hans plats bland de moderna stora novellisterna) samt den du hittade. Grattis förresten, den är också väldigt bra. Kul med en hel slev fantastika, det trodde man inte om honom. Jag har skrivit lite om boken här. Varning för spoilers, dock.

Tack för tipset, jag läste precis ut den och det var mycket underhållande läsning. Håller med om allt du skrev i din recension.

Såhär i efterhand tycker jag inte alls novellsamlingens namn och framsida passar med innehållet.

Eyvind Johnsons Än en gång, kapten! från 1934 som oförtjänt hamnat lite skuggan av hans romaner är en favorit, liksom Thorsten Jonssons båda Som det brukar vara och den nämnda Fly till vatten och morgon. Båda författarna tog intryck av den modernistiska berättarkonsten med inre monolog, men novellerna är inte alls svårtillgängliga utan måste räknas till de absoluta höjdpunkterna inom svensk novellkonst. Den allra bästa och mest mångfasetterade svenska novellsamlingen är dock kanske den som nämns i ts, Stig Dagermans Nattens lekar.

Håller med, Än en gång, Kapten! är en lysande samling, dessutom på flera ställen väldigt undrrhållande. te x i den tragikomiska Burell tappar krafterna om en man som reser runt och visar stumfilm på lokala marknader i övre Norrland och hur hans förställning ändar i en snöplig olycka som skämmer ut honom inför publiken. Eller den sardioniska Vinterspel, om en ung man ur en kriminellt belastad familj och en äldre man som delvis försörjer sig på att låna ut pengar. De yngre, som har mycket ansträngda affärer och har tvingats sälja sin flotta bil, vill både ha hämnd på och hjälp (pengar) av den äldre mannen, och et kommer till en uppgörelse mellan dem uppe på det snötäckta berget på den nordsvenska skidorten.

Vill gärna också slå ett slag för Natten är här, en samling som Johnson gav ut ett par år tidigare - även här finns det en del noveller som utspelas i Norrland, medan andra är lokaliserade i ett 20-tals-Europa (EJ bodde större delen av 1920-talet utomlands, i Berlin och Frankrike) med djup tidsfärg och mängder med spännande gestalter. Plus ekvartett historier som är förlagda till det antika Grekland. Utmärkt samlong! Bägge de här böckerna är lätta att ffå tag på billigt via t ex Bokbörsen på nätet.