Citat:
Ursprungligen postat av
Rutan1200
Fortfarande kvarstår frågan
Märkte inte linköpingsbiskopen något om hans
böjelser / speciella sätt då han bedömdes bli en bra och mogen präst?
Och vem i denna kyrka hjälper honom nu att förstå vad
han gjort?
Hur blir man präst?
“Varje prästkandidat ska göra
en persongenomgång hos en psykoterapeut och/
eller ha ett antal
enskilda samtal med en själasörjare.”
Denna “noggranna granskning” känns som ett skämt när vi vet vilka kufar som släpps igenom..
Den här killen sökte sig till prästyrket precis därför att han på det sättet kom I kontakt med ungdomar som skulle samtala med honom “i förtroende”.
Jag läser vidare..
“Stiftet ordnar även med praktikperioder och VFU-placeringar
Praktik i församling
Under studietiden gör prästkandidaten praktik i församlingar i stiftet. Då får han/hon bekanta sig med olika arbetsuppgifter som prästen har i en församling, till exempel att leda gudstjänst och andakter,
arbeta med konfirmander,*leda studiegrupper och liknande.”
Alltså precis det den här prästen – och präster med liknande böjelser – är ute efter:
ungdomar I sårbara situationer och som ser upp till en auktoritetsperson som av stiftet anses vara tillräckligt mogen att leda andra.
Det är just detta som är så hemskt. Dvs. att
godtrogna föräldrar tror att kyrkan ger någonsorts “garanti” för prästens/ledarens mogenhet och lämplighet att leda konfirmanderna.
Om man sen betänker att denna
BO:s egen syster drabbades av precis samma sak (våldtagen upprepade gånger av en ledare I en kristen ungdomsförening) då borde ju föräldrarna så klart varit lite mer vaksamma när det vankades övernattningar hos prästen och hans äkta man under sonens praktikperiod.
Varför skulle övernattning vara nödvändigt?
Jag tror dock inte att någon I denna kyrka kan hjälpa prästen att förstå vad han har gjort. Den som utlyser
kukmätartävling med sin konfirmand är nog inte tillräckligt mogen att förstå..
Det som jag fortfarande undrar över är
makens agerande.. Vad tänkte maken när prästen mätte sitt lem med konfirmanden medan maken utförde hushållssysslorna och “försökte hålla sig I bakgrunden”?
Jag anser nämligen att inte bara
prästen utan även
stiftet, kollegorna, föräldrarna utan även
maken bär ett moraliskt ansvar att anmäla när de upptäcker något som inte stämmer med föredömligt beteende.
Vid prästvigningen:
- Vill ni befrämja allt sådant som bygger upp Kristi kyrka, och
vill ni även leva så, att ni blir ett föredöme för församlingen?
Svar: Ja.
- Må Gud, den allsmäktige, hjälpa er att hålla vad ni har lovat.