Kriterier för sanna återberättelser (hadither) om profeten Muhammad.

Eftersom medlemmar av det här forumet (läs Ismael) insisterar på att återberättelser/hadither som återfinns i b.la. "Bukharis sanna återberättelser" (Sahih al-Bukhari) är osanna när det inte passar så tänkte jag att vi kunde diskutera kriterierna för sahih (=god/sann). Ibn Hajar lägger fram fem kriterier (bukhari har flera).

Dessa fem är:

1. Varje återberättare i berättarkedjan måste vara trovärdig.

2. Varje återberättare måste vara tillförlitlig när det kommer till dennes förmåga att preservera återberättelsen, vare sig det handlar om personens förmåga att memorisera och kan återberätta exakt som han/hon hörde eller att han/hon skrivit ner återberättelsen som han/hon hörde den i oredigerade dokument.

3. Att berättarkedjan måste vara komplett, alltså måste det fastställas att en person i kedjan har hört från personen före.

4. Att återberättelsen och berättarkedjan är fri från avgörande fel, t.ex. två samtida inte kunde ha delat med sig av en berättelse till den andra.

5. Att hadithen inte motsäger en annan godtagen hadith.

http://en.wikipedia.org/wiki/Hadith_terminology

Muhammad ibn Ismael al-Bukhari hade ännu strängare kriterier som går att läsa på http://issmstudents.wordpress.com/2010/04/18/imam-bukharis-criteria-of-preserving-hadith/

Exempel på en återberättelse, Bukhari skriver i sin Sahih: al-Hamidi Abdullah ibn al-Zubayr berättade för mig att Sufyan sade att Yahya ibn Said al-Ansari berättade att Muhammad ibn Ibrahim al-Timi informerade att han hörde Alqamah ibn Waqqas al-Laithi säga -Jag hörde Umar ibn al-Khattab (den andra kalifen) säga på minbaren (i medinamoskén) säga: -Jag hörde Allahs sändebud frid och fröjd över honom säga: -Handlingar godtas efter deras avsikt och var och en ska belönas efter sin avsikt.

Det blir svårt ... förmodentligen nästintill omöjligt ... att validera information enligt såna kriterier.

I bäste fall blir det punktvis. Och desutom är det iofs irrelevant, eftersom historisk mytologi ändå inte är det samma som metafysisk mytologi.

Även om flera olika berättarkedjor oberoende i tid och rum återger samma information? Då talar vi om den högre klassen som kallas Mutawatir (upprepade).

Finns det såpass många validerbara* exempel, att detta blir signifikant?

Och sen återstår fortfarande frågan: Varför är detta intressant? Det har ju ingen essentiell religiös betydelse.

* Logisk-epistemisk-rationellt.

För en muslim är Muhammad ord och handlingar uppenbarelse. Därför har muslimer tagit vara på återberättelser om Muhammad. Ett exempel är återberättelsen: "Den som ljuger om mig avsiktligt, låt han ta sin plats i elden." Denna hadith finner vi i Bukhari, Muslim, Abu Dawud, al-Tirmidhi, ibn Maja och Musnad Ahmad och ska ha återberättats av 72 av Muhammads följeslagare.

Om man är historiekritisk i allmänhet så vet man hur fort viskningsleken får ett budskap att bli nåt helt annat.
Man kan berätta en historia för nån, som sen återberättas helt annorlunda. Det är bara ett steg på över en period på några veckor som blir felaktigt.

Berättelser som återberättats i över 100 år innan de skrevs ner? För en historiker finns där stort uttrymme för att vara skeptisk, även om det antagligen finns en kärna av sanning i många fall. Men den som studerat sånt här vet hur lätt man blandar ihop vem sa nåt, när, och exakt vad som sades.

De flesta hadither återberättades visserligen av olika personer, men de kan i sin tur hört det av samma person. Eller samma person i ett tidigare skede.

t.ex. berättelsen att muhammed gifte sig med Aisha när hon var 6 och de hade samlag när hon var 9 återberättades av en person som var gammal och enligt uppgift glömsk i sin höga ålder. Han hade i sin tur hört det av sin far, som hade hört det av Aisha själv, och det var över 100 år tidigare. Vem kan komma ihåg exakta siffror i muntliga historier så länge, liksom.

Däremot tror islamkritiker väldigt mycket på just denna vers. Ja, de flesta muslimer tror på den, tyvärr.

Intressant tråd!

Du nämnde olika kriterier som måste vara uppfyllda för att en hadith skall anses vara sann. Men hur går man tillväga när en hadith är i konflikt med Koranen?

Djupd-granskar sin egen tolknings-metodologi ... vilket dock kan vara nästintill omöjligt för individer som du som börjar från en rigid predeterminerad "konklusion".

Ja men nu är det inte lekmän utan studenter som studerade under sin imaam och ofta tillbringade hela sina liv till att memorera och återberätta historier om profeten. Sen är det värt att poängtera att araberna under denna tid hade en stark tradition av mun till mun lärande av poesi, man hade även koll på sin släktlinje långt tillbaka i tiden. Många memorerade också hela koranen och hade således starkt minne.

Om den går emot Koranen så faller den på punkt fyra, möjligtvis fem.

Koranen anses vara, enligt muslimer, en gudomligt uppenbarad skrift och fri från alla fel och motsägelser, medan hadither inte är det. Islamkritiker bör ha detta i åtanken när de kritiserar islam och inte bara plocka ut de hadither som passar dem.

Vad är haditherna och DIN egen semantik-akrobatiska tolknings-metodologi då bra för?


För min del fokuserar jag överlag på tolknings-METODOLOGI(erna), inte på det som är resultatet av dom; eftersom dessa resultater vanligen brukar vara sofistikerade cirkelargument. (Tolknings-metodologierna är konstruerade till att resultera i predeterminerade konklusioner).