Nyskapande

Någon som tänkt på VR, Baudrillard, Heidegger, Wittgenstein och verkligheten?. Gärna i kombination!
Det blir nämligen ganska intressant om du gör det och tänker dig dina tankar som simuleringar av verkligeten, konstgjorda världar i var skalle som finns! Om någon känner sig manad kan ni väl spinna vidare på denna idé. :roll:

Förvånansvärt att inte fler intresserat sig för åtminstone Heidegger. Att H råkade vara en av Hitlers rådgivare, gör ju analysen- om än kontroversiellare- så desto intressantare.

Faktum är att Heideggers filosofi står sig som opolitisk i historiskt hänseende, och Vad-akterna samt Hur-akterna är ideologiskt fristående. En mer pragmatisk tänkare än Wittgenstein, och välformulerad på analytiska grunder.

Den här tråden har varit död sedan 2003, så man får väl tillägga en viktig förutsättning: Matematiskt tänkande är nödvändigt för att förstå Heidegger och Wittgenstein.

Ja...godnatt igen då.

/F.B

Varför det?

Du är rolig du. Googla på advanced Heidegger och formulera sedan en intelligent fråga- så får du svar därefter.

/F.B

Du missförstår mig. Jag undrar varför man bör vara matematiskt bevandrad för att studera Heidegger? Jag har studerat Heidegger som ung och jag är långt ifrån matematiskt kunnig.

OK, då förstår jag ditt tonläge bättre.

Det finns ju en allmän och populär version av Heideggers schemata, där diagrammen inte är koordinatiskt uppställda.
I hans mer interna skrivelser behöver man förvisso endast cartesiska grunder i matematik, men hur vanligt är det bland slumpmässigt utvalda debattörer...?

Funderar på vad vi ska ta upp som exempel, men å andra sidan verkar du inläst på Heidegger; så låt mig fråga istället: Vilken av hans originalskrifter är helt befriad från krav på en analytisk läsare med grundläggande insikter i logiskt/matematiskt tänkande ?

/F.B

Menar du verkligen att frågan överhudtaget kan "axiomatiseras" ( ursäkta den usla stavningen ). Jag avser givetvis förhållandet mellan den matematiska "världen" och den rena, för att inte säga den materiella.

Du stavar utmärkt, och det heter faktiskt "axiomatiseras". Ett f ö vanligt ord, så vi kan skippa anföringstecknen.
Allt mänskligt kan axiomatiseras efter överenskommelse, och då heter det stipulativa definitioner.


Sakteligen förflyttar jag mig till katedern och blir lektor, medans du frivilligt intagit plats på sudentläktar'n. Får man arvode om man utvecklar det här enligt grundläggande krav på utförlighet ?

För vida definitioner från din sida, och iterationer av begreppen erfordras.

/F.B

Är det inte varafrågan hos Heidegger som diskuteras, förutom dina framtidsutsikter?

Det är behandlat högre upp i tråden, så du får läsa bättre; och fr allt använda ett epistemologiskt språk så man slipper din vulgarisering utav ämnet.
Nu får du ursäkta, men jag har seriösa debattörer på annat håll som väntar.

/F.B

Inte alls. Högre upp i tråden behandlades frågan huruvida det var nödvändigt eller ej att vara matematiskt bevandrad vid läsning av Heidegger. Men för att besvara den frågan uppfattar jag det som väsentligt att ställa samma fråga som Heidegger; hur förstår vi att något är? Vad är det för matematiskt med den frågan?

Vi kan inte förstå världens beskaffenhet genom att trycka in formler i en dator och vänta vad den spottar ur sig, när vi inte ens kan komma överens om vilken värld vi talar om; det finns ju fler och åtminstone en verklig.

Du beskyller mig för populism, ett föga smickrande epitet i sig, men ja jag är populist, i den meningen att jag anser att alla skall ha rätt till allt. Ingen skall behöva bli lektor i filosofi om han inte vill det. Jag är en stark motståndare till yttre signier som tecken på makt och status. Inom kunskapens värld råder vissa principer som en person ovillkorligen bör anpassa sig till eller lämna den. En utav dessa principer lyder som följer; man skall inte tro sig veta det man inte vet. Denna till synes enkla princip har med framgång brukats av åtskilliga visa personer, och detta bortsett från om de sitter fängslade eller har kronan på huvudet och äter ur silverskeden.