Vi blattar håller ihop när ni inte tror

Låter helt fantastiskt

Till alla er svennar därute så ska ni ha en sak klart för er. I olika sammanhang på arbetsplatser, med vänner, ute i stan, i offentliga sammanhang och på kollektivtrafiken, så håller vi blattar ihop. När svenskar beter sig överdrivet svenskt (så som vi blattar uppfattar typisk svennebeteende, ni bröder där ute fattar) så slänger jag vi ofta en blick gentemot den där närstående libanesiske 2:a generations brodern och han ger ett diskret nick till svar som tecken på full förståelse och tillit ifall en situation skulle uppstå. En känsla av tillit mellan oss, oss som inte tillhör den större massan i samhället.

T.ex. i grupparbeten i skolan eller på universitetet. Ni svennar märker det inte men det sker rakt framför era näsor. I en klass med 20 svennar å 4 blattar så blir vi väldigt glada när vi hamnar i samma grupp.

Varför denna glädje kanske du frågar dig. Jodå jag skall berätta för dig. Vi uppfattar er svenskar som tråkiga, stela och ofta överdrivet svennebanan. Ni börjar prata om era morgonpromenader med era golden retrievers och hur gott det sitter med kaffe efter den där frullen som bestod av wasa frukost med ekologisk keso på som din manliga fru tvingar i dig. Ingen fucking bryr sig.

Det finns sällan någon större broderskap mellan er svennar på samma sätt som vi blattar har. När vi hamnar i samma grupp på t.ex. ett seminarie så blir vi glada, vi klickar på fler nivåer och har ofta mer gemensamt. Våra livshistorier och familjehistorier är mer intressanta än er svennar. Vi gillar att prata och interagera med varann mer eftersom vi har samma nivå av respekt mot varandra redan från sekund 1 till skillnad från er svennar som ofta beter er falskt eller utan personlighet överhuvudtaget.

Ett annat exempel på hur vi oftare är emot dig, om du är svenne, jämfört med en blatte i samma situation. Om jag t.ex. går till BK för att köpa en whopper så står du där. En dryg svenne bakom kassan som tar fel på min beställning och verkar obekymrad. Direkt tänker vi blattar att du är en äcklig fucking rasse som kan gå och knulla sin egen mamma. Men den tanken varar ungefär lika länge som smygrassens (aKa average FBare) snabba rasistiska tankegång när han kliver in i taxin. Ganska fort dör denna känslan för att sedan bara ogilla er och vilja få våran mat. När ni gör fel så vänder vi oss om, skakar på huvudet och beklagar oss över hur patetiska ni är.

Om det vore en broder bakom kassan? Vi har överseende. Vi tänker att brodern har haft en hård dag på jobbet med en dryg chef som heter Anna-Karin och älskar kaffe samt hundar, hästar och yoga. Hon gillar också att be anställda göra saker åt henne som inte ingår i jobbet, t.ex. hämta kaffe åt henne. Fuck hans chef. Han blir lite sen med pommesen men jag ger han en liten "De lugnt" och that extra wink bara för att han ska veta att vi alla sitter i samma båt.

Vi blattar ser att ni svenskar ofta är rädda för oss och er feghet för oss samman, mot er, i större skala än ni tror. Vi ser ner på eran brist på självrespekt. Vi står rakryggade och tar inte skit i samhället, hur mycket ni än försöker ge oss.

Min poäng är att ofta, när du är i ett sammanhang och det finns iallafall två blattar så kommer vi ge varandra signaler om förståelse och solidaritet. Vi kommer per automatik ställa in oss mer negativt mot er svennar och mer positivt i överlag gentemot varandra.

Det spelar ingen roll om vi är adopterade, födda här eller utomlands. När vi ser varandra så identifierar vi varandra fort och håller ihop. Inget händer så inget behöver göras men vi håller ihop.

Många av er svennar är naiva och ser ner på oss som "äckliga korkade babbar som inte kan någonting och bara talar arabiska" men ert problem är att ni har väldigt fel. Vi babbar kan göra någonting och vi har någonting som ni svennar inte har. Stolthet. Ryggrad. Solidaritet. Och vi ser oss alla som separata från majoritetssamhället på något plan (gentemot svennarna dvs).

Till er bröder där ute, känner ni igen er i beskrivningen? Och till er svennar, om ni tycker att ni hatar oss invandrare hårt så anar ni inte hur många fler av oss det finns som hatar er lika mycket. Min fråga till dig, svenne, är hur du förhåller dig till detta? Hur beter du dig och tänker du i dessa situationer? Känner du dig hotad av oss? Om inte, varför det fega beteendet då?

Tråden är fullt seriös, hoppas mod inte gör som de tenderar, att hålla ihop med er suedis.

Mvh

(Denna tråden skapades tidigare men i fel delforum så gör ett nytt försök här!)

Till alla er svennar därute så ska ni ha en sak klart för er. I olika sammanhang på arbetsplatser, med vänner, ute i stan, i offentliga sammanhang och på kollektivtrafiken, så håller vi blattar ihop. När svenskar beter sig överdrivet svenskt (så som vi blattar uppfattar typisk svennebeteende, ni bröder där ute fattar) så slänger jag vi ofta en blick gentemot den där närstående libanesiske 2:a generations brodern och han ger ett diskret nick till svar som tecken på full förståelse och tillit ifall en situation skulle uppstå. En känsla av tillit mellan oss, oss som inte tillhör den större massan i samhället.

T.ex. i grupparbeten i skolan eller på universitetet. Ni svennar märker det inte men det sker rakt framför era näsor. I en klass med 20 svennar å 4 blattar så blir vi väldigt glada när vi hamnar i samma grupp.

Varför denna glädje kanske du frågar dig. Jodå jag skall berätta för dig. Vi uppfattar er svenskar som tråkiga, stela och ofta överdrivet svennebanan. Ni börjar prata om era morgonpromenader med era golden retrievers och hur gott det sitter med kaffe efter den där frullen som bestod av wasa frukost med ekologisk keso på som din manliga fru tvingar i dig. Ingen fucking bryr sig.

Det finns sällan någon större broderskap mellan er svennar på samma sätt som vi blattar har. När vi hamnar i samma grupp på t.ex. ett seminarie så blir vi glada, vi klickar på fler nivåer och har ofta mer gemensamt. Våra livshistorier och familjehistorier är mer intressanta än er svennar. Vi gillar att prata och interagera med varann mer eftersom vi har samma nivå av respekt mot varandra redan från sekund 1 till skillnad från er svennar som ofta beter er falskt eller utan personlighet överhuvudtaget.

Ett annat exempel på hur vi oftare är emot dig, om du är svenne, jämfört med en blatte i samma situation. Om jag t.ex. går till BK för att köpa en whopper så står du där. En dryg svenne bakom kassan som tar fel på min beställning och verkar obekymrad. Direkt tänker vi blattar att du är en äcklig fucking rasse som kan gå och knulla sin egen mamma. Men den tanken varar ungefär lika länge som smygrassens (aKa average FBare) snabba rasistiska tankegång när han kliver in i taxin. Ganska fort dör denna känslan för att sedan bara ogilla er och vilja få våran mat. När ni gör fel så vänder vi oss om, skakar på huvudet och beklagar oss över hur patetiska ni är.

Om det vore en broder bakom kassan? Vi har överseende. Vi tänker att brodern har haft en hård dag på jobbet med en dryg chef som heter Anna-Karin och älskar kaffe samt hundar, hästar och yoga. Hon gillar också att be anställda göra saker åt henne som inte ingår i jobbet, t.ex. hämta kaffe åt henne. Fuck hans chef. Han blir lite sen med pommesen men jag ger han en liten "De lugnt" och that extra wink bara för att han ska veta att vi alla sitter i samma båt.

Vi blattar ser att ni svenskar ofta är rädda för oss och er feghet för oss samman, mot er, i större skala än ni tror. Vi ser ner på eran brist på självrespekt. Vi står rakryggade och tar inte skit i samhället, hur mycket ni än försöker ge oss.

Min poäng är att ofta, när du är i ett sammanhang och det finns iallafall två blattar så kommer vi ge varandra signaler om förståelse och solidaritet. Vi kommer per automatik ställa in oss mer negativt mot er svennar och mer positivt i överlag gentemot varandra.

Det spelar ingen roll om vi är adopterade, födda här eller utomlands. När vi ser varandra så identifierar vi varandra fort och håller ihop. Inget händer så inget behöver göras men vi håller ihop.

Många av er svennar är naiva och ser ner på oss som "äckliga korkade babbar som inte kan någonting och bara talar arabiska" men ert problem är att ni har väldigt fel. Vi babbar kan göra någonting och vi har någonting som ni svennar inte har. Stolthet. Ryggrad. Solidaritet. Och vi ser oss alla som separata från majoritetssamhället på något plan (gentemot svennarna dvs).

Till er bröder där ute, känner ni igen er i beskrivningen? Och till er svennar, om ni tycker att ni hatar oss invandrare hårt så anar ni inte hur många fler av oss det finns som hatar er lika mycket. Min fråga till dig, svenne, är hur du förhåller dig till detta? Hur beter du dig och tänker du i dessa situationer? Känner du dig hotad av oss? Om inte, varför det fega beteendet då?

Tråden är fullt seriös, hoppas mod inte gör som de tenderar, att hålla ihop med er suedis.

Mvh

(Denna tråden skapades tidigare men i fel delforum så gör ett nytt försök här!)

Till alla er svennar därute så ska ni ha en sak klart för er. I olika sammanhang på arbetsplatser, med vänner, ute i stan, i offentliga sammanhang och på kollektivtrafiken, så håller vi blattar ihop. När svenskar beter sig överdrivet svenskt (så som vi blattar uppfattar typisk svennebeteende, ni bröder där ute fattar) så slänger jag vi ofta en blick gentemot den där närstående libanesiske 2:a generations brodern och han ger ett diskret nick till svar som tecken på full förståelse och tillit ifall en situation skulle uppstå. En känsla av tillit mellan oss, oss som inte tillhör den större massan i samhället.

T.ex. i grupparbeten i skolan eller på universitetet. Ni svennar märker det inte men det sker rakt framför era näsor. I en klass med 20 svennar å 4 blattar så blir vi väldigt glada när vi hamnar i samma grupp.

Varför denna glädje kanske du frågar dig. Jodå jag skall berätta för dig. Vi uppfattar er svenskar som tråkiga, stela och ofta överdrivet svennebanan. Ni börjar prata om era morgonpromenader med era golden retrievers och hur gott det sitter med kaffe efter den där frullen som bestod av wasa frukost med ekologisk keso på som din manliga fru tvingar i dig. Ingen fucking bryr sig.

Det finns sällan någon större broderskap mellan er svennar på samma sätt som vi blattar har. När vi hamnar i samma grupp på t.ex. ett seminarie så blir vi glada, vi klickar på fler nivåer och har ofta mer gemensamt. Våra livshistorier och familjehistorier är mer intressanta än er svennar. Vi gillar att prata och interagera med varann mer eftersom vi har samma nivå av respekt mot varandra redan från sekund 1 till skillnad från er svennar som ofta beter er falskt eller utan personlighet överhuvudtaget.

Ett annat exempel på hur vi oftare är emot dig, om du är svenne, jämfört med en blatte i samma situation. Om jag t.ex. går till BK för att köpa en whopper så står du där. En dryg svenne bakom kassan som tar fel på min beställning och verkar obekymrad. Direkt tänker vi blattar att du är en äcklig fucking rasse som kan gå och knulla sin egen mamma. Men den tanken varar ungefär lika länge som smygrassens (aKa average FBare) snabba rasistiska tankegång när han kliver in i taxin. Ganska fort dör denna känslan för att sedan bara ogilla er och vilja få våran mat. När ni gör fel så vänder vi oss om, skakar på huvudet och beklagar oss över hur patetiska ni är.

Om det vore en broder bakom kassan? Vi har överseende. Vi tänker att brodern har haft en hård dag på jobbet med en dryg chef som heter Anna-Karin och älskar kaffe samt hundar, hästar och yoga. Hon gillar också att be anställda göra saker åt henne som inte ingår i jobbet, t.ex. hämta kaffe åt henne. Fuck hans chef. Han blir lite sen med pommesen men jag ger han en liten "De lugnt" och that extra wink bara för att han ska veta att vi alla sitter i samma båt.

Vi blattar ser att ni svenskar ofta är rädda för oss och er feghet för oss samman, mot er, i större skala än ni tror. Vi ser ner på eran brist på självrespekt. Vi står rakryggade och tar inte skit i samhället, hur mycket ni än försöker ge oss.

Min poäng är att ofta, när du är i ett sammanhang och det finns iallafall två blattar så kommer vi ge varandra signaler om förståelse och solidaritet. Vi kommer per automatik ställa in oss mer negativt mot er svennar och mer positivt i överlag gentemot varandra.

Det spelar ingen roll om vi är adopterade, födda här eller utomlands. När vi ser varandra så identifierar vi varandra fort och håller ihop. Inget händer så inget behöver göras men vi håller ihop.

Många av er svennar är naiva och ser ner på oss som "äckliga korkade babbar som inte kan någonting och bara talar arabiska" men ert problem är att ni har väldigt fel. Vi babbar kan göra någonting och vi har någonting som ni svennar inte har. Stolthet. Ryggrad. Solidaritet. Och vi ser oss alla som separata från majoritetssamhället på något plan (gentemot svennarna dvs).

Till er bröder där ute, känner ni igen er i beskrivningen? Och till er svennar, om ni tycker att ni hatar oss invandrare hårt så anar ni inte hur många fler av oss det finns som hatar er lika mycket. Min fråga till dig, svenne, är hur du förhåller dig till detta? Hur beter du dig och tänker du i dessa situationer? Känner du dig hotad av oss? Om inte, varför det fega beteendet då?

Tråden är fullt seriös, hoppas mod inte gör som de tenderar, att hålla ihop med er suedis.

Mvh

(Denna tråden skapades tidigare men i fel delforum så gör ett nytt försök här!)