Morfem

Hej! Jag har en uppgift där man ska välja ut 10 morfem ur en text och säga om de är grammatiska, lexikala, bundna eller obundna. Jag har valt ut 10 ord och försökt dela upp dem i rätt morfem. Detta har jag kommit fram till :
1. Skribenten: Skribent- lexikal och obunden morfem och –en är grammatisk och bunden morfem.
2. Skönhet: Skön- lexikal och obunden morfem och -het grammatiska morfem.
3. Styvmoder: Styv- är bunden morfem och –moder är ett obundet och lexikalt morfem.
4. Dagboksanteckning: Dagbok- roten och ett lexikalt morfem, -s är ett grammatiskt morfem och –anteckning är stammen och ett lexikalt obunden morfem.
5. Föddes: Född- är lexikal morfem och –es är grammatisk morfem.
6. Bensjukdom: Ben- roten och lexikal morfem, -sjuk är stammen och –dom är grammatisk morfem.
7. Ömtålig: Öm- är lexikalt morfem och –tålig är också lexikalt morfem.
8. Avslutningen: Av- grammatisk, -slut lexikal, -ning grammatisk och –en grammatisk.
9. Avgudade: Av- grammatisk, -gud lexikal och –ade grammatisk.
10. Kärleksaffär: Kärlek- lexikal, -s grammatisk och –affär lexikal

Är detta helt åt helvete fel? Isf, skulle någon kunna förklara bättre än vad jag förstått utifrån böcker och nätet?
Tack så länge!
Mvh, Camilla

Som allmänt språkintresserad ser jag fram emot den kompletta lösningen presenterad av ett språkproffs. Det triviala tipset är att dagbok, anteckning och tålig kan delas upp ytterligare.

Men direkt har jag ett påpekande och en fråga. Ämnet tål väl en liten metadiskussion innan vi får detaljerna uppbenade.

Påpekande: Termen är ett morfem med genus = neutrum. Bland frågorna har det blivit rätt på ett par ställen, vilket är mer förvånande än genomgående utrum vore.

Fråga: Hur robusta är de kategorier av morfem som TS nämner? Wikipedia har ett par andra grundtermer. Står foge-morfem i en klass för sig? Wikipedia nämner både binde-s och fogemorfem, vilket låter svajigt. NE nämner inte foge-morfem.

Är Svenska Akademiens språklära (SAS) referensen för undergrupper av morfem?

Jfr. http://sv.wikipedia.org/wiki/Morfem

Jag skulle nog säga att styv är ett obundet lexikalt morfem.

Tänk på att dagbok kan delas upp i flera morfem. Det gäller även anteckning.

Du svajar lite mellan benämningarna stam och rot. Både ben och sjuk är rötter i bemärkelsen rotmorfem (enkla morfem). Stam används oftast när man pratar om det som böjningar fogas till (t.ex. verbböjningar).

Det kan vara bra om som en mellannivå först analyserar de ord som utgör en sammansättning, och sedan analyserar de ord som ingår i sammansättningen.

Som så många andra termer är inte dessa speciellt robusta. Generellt är grammatiska morfem per definition bundna och lexikala per definition fria. Men det finns också icke-grammatiska (dvs. snarast lexikala) morfem som är bundna, t.ex. restmorfem (som körs- i körsbär). Däremot finns det knappast grammatiska morfem som är fria. Jag har i alla fall svårt att komma på något nu, men man ska aldrig säga aldrig. Fogemorfem är ett grammatiskt morfem, och om man vill kan man väl kalla det för en egen typ. Det finns ju fogemorfem som inte är -s-, t.ex. -o- i kyrkogård. Fogemorfem verkar bättre som generell term.

SAS (2003) kallar fogemorfem för bindesuffix. Inte heller vore det alldeles befängt att tala om fogeinfix. Foge-s i chefsjurist är visserligen suffix till chef, men är bokstavligen infixat i sammansättningen.

Adjektivet styv? På samma sätt som verbet körs i körsbär?
Och kärlek.

Termen infix används vanligen om inskott i roten.

Första ledet i »tålig« svävar väl mellan rotmorfem och restmorfem. Även »tålamod« kan man fundera på. I frasen »ge sig till tåls« är det senare en genitivform, så »tål« kanske är ett rotmorfem i alla fall.

Ledet styv- i styvmor klassas av ordboken som prefix med laddning av stympad / berövad / ofullständig.

Nej, självklart inte utan släktskapsordet, men det kanske bäst analyseras som bundet trots allt. Men jag såg det spontant som mer självständigt än körs- i körsbär.

Tack för svar! Så om jag fattat detta rätt så har jag gjort rätt förutom då jag skrivit rot och stam och sedan att dagbok, anteckning och tålig kan delas upp mer? Skulle det se ut såhär då? Dag-bok-s-an-teckning? och Tål-ig? Då lär väl Dag vara lexikalt, bok lexikalt, -s grammatisk, -an grammatisk och teckning lexikalt? Och tål- bör väl vara lexikalt och -ig grammatiskt? Eller är jag ute och cyklar nu? Kan nån förklara lite bättre om bundna och obundna morfem?

Har du någon källa som etablerar termen obundna morfem?

Det är mera praktiskt att tala om fria morfem (fria rotmorfem) för de rotmorfem som återstår när bundna rotmorfem och restmorfem är borträknade. Men …

NE 2000 gör en direkt tudelning (dikotomi):

Morfemen kan indelas i rotmorfem (fria morfem) och affix (bundna morfem).

NE nämner alltså inte obundna morfem. Nämnda SAS (Svenska Akademiens språklära) antyder en gråzon med restmorfem och bundna rotmorfem. De senare kan likna prefix. Exempel mono-.

Här ovan har jag fetskrivit termer som förekommer i SAS och/eller NE. Wikipedia får nog betraktas som orienterande.

I SAS förekommer alltså de däri fetskrivna termerna rotmorfem, avledningsmorfem (prefix, suffix, böjningsmorfem), enkla (enmorfemiga) ord, restmorfem, bundna rotmorfem.

Kuriosa: Morfemet ling- i lingon kan betraktas som en allomorf till ljung.

De kunde lite systematisk botanik, våra fäder. Vaccinium vitis-idaea tillhör Ericacae, det är visst och sant.